Tysklands muslimer saknar gemensam röst

Världen. Religionsdialog med muslimer låter bra, säger Martin Affolderbach från den luthersk-reformerta tyska kyrkounionen EKD, på finlandsbesök förra veckan. Men med vem skall dialogen föras? Knappast med turkiska staten, eller med det turkiska regeringspartiet AKP. Tysklands miljoner muslimer har ingen gemensam röst. 17.4.2008 kl. 00:00

Det finns mellan 1,7 och 3,5 miljoner muslimer i landet och islam är Tysklands fjärde största religion. En liten minoritet jämfört med de tre stora åskådningarna i EU:s folkrikaste land: 26 miljoner katoliker, 25 miljoner protestanter och 23 miljoner religionslösa som inte hör till något samfund.

I de fem östra delstaterna är religionerna också sammantaget i minoritetsställning.

Gästarbetare som stannade

År 1955 började gästarbetarna komma från Turkiet. I dag räknar man att det finns mellan 1,7 och 3,5 miljoner muslimer i Tyskland. 80 procent är turkar.

De tyska kyrkorna insåg snart att de turkiska gästarbetarna kommit för att stanna. Redan 1975 startade EKD tillsammans med katolikerna och den lilla ortodoxa kyrkan en ”interkulturelle Woche” som hålls varje år i september. Det är en rörelse som lever stark i hundratalet tyska städer.

1976 startade EKD en arbetsgrupp om islam, som främst producerade informerande broschyrer. Sedan 1990 ingår en kristet-muslimsk religionsdialog som en workshop inom protestantiska Kirchentage, en mammutsamling som vartannat år lockar över 100 000 deltagare.

Leva som goda grannar

1997 startade projektet ”Bjud in din granne”. Det bygger på EKD:s allmänna riktlinje för all religionsdialog.

– Först måste man bygga upp ett förtroende och lära känna varann. På många håll är vi ännu bara på den nivån, medger Affolderbach.

I sin nyaste ”broschyr” tar EKD ställning också i konkreta frågor då religionerna skall leva som goda grannar. Kan t.ex. muslimer och kristna be tillsammans?

– Ja, vi kan stå bredvid varann och be samtidigt, men med egna böner och inte med samma ord.
Bägge religionerna riktar sig till ”Abrahams Gud”. Man ber inte gemensamt men tillsammans, om den distinktionen tillåts.

Samma lagar gäller

Det finns moskéer i Tyskland som vill att sharia, den muslimska lagen, skall få laglig status åtminstone som ett sätt att lösa familjekonflikter.

– EKD säger mycket klart att Tyskland kan ha bara ett lagligt system. Det är inte möjligt att ha olika system för giftermål och skilsmässa, säger Affolderbach och noterar att i fråga om skilsmässa är islam en mycket tolerant religion.
867 moskéer

Det finns mer grundläggande problem.

– När vi talar om en dialog med muslimer, vem skall vi föra dialog med? frågar Affolderbach.

Trettio procent av muslimerna besöker moskéerna, men bara hälften av dem är organiserade där. Det är dessutom fel att koncentrera dialogen på de mest konservativa muslimerna, menar han.

Turkiet är en sekulär stat, tutar tidningarna i oss. Men åtskillnaden mellan moské och stat är inte den samma som i begreppet att skilja kyrka och stat.

– Alla moskéer i Turkiet byggs och upprätthålls av staten. Imamerna avlönas av den turkiska staten, påpekar Affolderbach.

Samma regel gäller för de 867 moskéerna i Tyskland. Moskéorganisationen är den största muslimska organisationen i Tyskland. Den leds av en politiker som arbetar på den turkiska ambassaden.

– Den organisationen talar med den turkiska statens röst.

Bättre är det inte med den paraplyorganisation som heter Tysklands islamska råd. Rådet står ideologiskt nära det regerande välfärdspartiet. En dialog med dem som utomlands representerar det turkiska regeringspartiet är inte det som kyrkan kallar religionsdialog.

Islam som läroämne

De tyska delstaterna som svarar för allt som har med kultur och religion att göra har samma dilemma. Religion finns som ett skolämne i Tyskland. Men enligt tysk lag står staten bara för ramarna. Innehållet i skolans religionsundervisning fylls av de religiösa organisationerna.

– Staten måste ha en partner som står för undervisningen. Tillsvidare har de tyska muslimerna inte lyckats med den frågan.

Men det finns en lärostol för islamsk religiös fostran vid universitetet i Nurnberg och pilotprojekt i olika skolor.

– Om tio är kommer det att vara etablerat, gissar  Affolderbach.  Då kommer nästa fråga: Hur skall lärostoffet om kristendomen se ut i den muslimska religionsundervisningen?  Och hur informeras eleverna som läser kristen religion om muslimerna?

Rolf af Hällström



Nattvard. Vissa församlingar välkomnar sina medlemmar till nattvardsbordet trots coronarestriktionerna – med specialarrangemang. Men många firar inte nattvard alls. 21.1.2021 kl. 11:11

Karriärsbyte. Nu är hon ställföreträdande hopp för dem som inte orkar hoppas, och hon är tacksammare än någonsin. 21.1.2021 kl. 10:56

Skoltiden. Jona Granlund vet allt om att vara ensam. Han vet också allt om att inte bli vald till något lag på gympan, att inte ha en enda människa att prata med, att bli knuffad och gjord till åtlöje. Barlasten från de åren har han fortfarande med sig. 20.1.2021 kl. 17:00

invigning. De anställda i Vanda svenska församling har flyttat fem gånger de senaste sex åren. Nu flyttar de hem till den helt nya Dickursby kyrka. 19.1.2021 kl. 16:18

kronoby. Han kom som församlingspastor till Kronoby för snart fem år sedan. I november blev Niklas Wallis kyrkoherde. Men han är ännu inte installerad. 18.1.2021 kl. 15:16

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har sökts av hela fem personer. 13.1.2021 kl. 16:45

USA. Trump-supportrar stormade kongressbyggnaden I Washington sent igår kväll i protest mot att kongressen formellt skulle fastställa resultatet i presidentvalet. Var detta droppen som får exempelvis de evangelikala kristna att överge Trump? – För tidigt att säga, säger Anders Elfving, som i många år följt med amerikansk politik. 7.1.2021 kl. 15:55

psalmer. Sedan hon var den sexåriga flickan som fick gå upp och titta på orgeln efter julkyrkan har Birgitta Sarelin inte blivit mätt på musiken. 7.1.2021 kl. 10:24

bibeln. När Trygve Cederberg var ung var han konservativ. Med åren förändrades han. Idag går han ut i debatter om homosexualitet på insändarsidor och på Facebook, och han debatterar med bibelord. 4.1.2021 kl. 09:53

nystart. Läkarens ord om att han stod på randen till en hjärtinfarkt fick Markus Andersén att lägga om kosten, börja motionera – men framför allt att vila mer. 4.1.2021 kl. 14:09

församlingspedagog. Alaric Mård är ny församlingspedagog i Jakobstad. Han vill vandra med människorna en bit på deras väg tillsammans med Jesus. 3.1.2021 kl. 11:23

föräldraskap. Ibland orkar inte mammor. Ibland går de sönder så att de nästan inte orkar leva. Monica Björkell-Ruhls son Mika (uttalas ”Miikka”) föddes med en kromosom­avvikelse. 2.1.2021 kl. 11:58

Borgå. Fredrik Geisor har sett vad det är att vara full av liv och glädje, men också riktigt sårbar. Han har drabbats av både hjärtstillestånd och hjärninfarkt. 30.12.2020 kl. 15:23

Lokalt. Jag satt med en liten grupp ungdomar och funderade på året som gått och året som ligger framför. 31.12.2020 kl. 15:29

litteratur. Till hög, till låg, till rik, till arm – det finns en läsupplevelse för varje julfirare. Bookstagrammaren Mindy Svenlin (@mindyjoysbokhylla) ger förslag på lämplig litteratur utgående från olika situationer. 21.12.2023 kl. 17:21

RAPPORTERA FRÅN UKRAINA. Ukraina har offrat mycket, men landet måste offra ännu mer, säger Anna-Lena Laurén, som tvingats lämna Ryssland och nu rapporterar från Ukraina. Hon ser mörker och uppgivenhet under sina reportageresor, men också hopp och glädje. Och vad gör människor när de inget kan göra? De ber. 21.12.2023 kl. 13:26

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59