Växande religiös rörlighet

Kyrka. Trösklarna mellan olika religiösa rörelser ha blivit lägre, kunskaperna om kristendomens grunder och om Bibeln har blivit tunnare. Detta tillsammans med bristen på personliga erfarenheter av församlingsarbete ställer nya utmaningar på utbildningen till kyrkliga yrken. 10.4.2008 kl. 00:00

Hanna Salomäki har forskat i vilken religiös bakgrund de har som väljer ett kyrkligt yrke och varför de gör det valet.

Stig Kankkonen

– I dag rör sig unga människor mycket fritt mellan olika religösa samfund, säger Hanna Salomäki.

Det är i församlingsarbetet intresset för kyrkliga yrken väcks. Det visar den undersökning som teologie doktor Hanna Salomäki har gjort bland sådana som utbildar sig till ungdoms- och diakoniarbetare.

I undersökningen fokuserar Salomäki på frågorna vilken religiös bakgrund de har som väljer ett kyrkligt yrke och varför de gör det valet.

– Hela 70 procent av dem som deltog i undersökningen uppger att de hade deltagit i församlingarnas ungdomsverksamhet och att det var där intresset för kyrkliga arbetsuppgifter och kyrkliga yrken väcktes, berättar Salomäki, som arbetar som forskare vid Kyrkans forskningscentral.

Förändringar

Vad sökandenas religiösa bakgrund beträffar visar den enligt Salomäki att det har skett och sker märkbara förändringar på det religiösa och kyrkliga fältet. Bland annat är bindningarna till väckelserörelserna lösare och färre än tidigare och de tonas ytterligare ner under studietiden.

I dag rör sig unga människor mycket fritt mellan olika religiösa samfund. De gränser som tidigare fanns mellan dem existerar nästan inte alls. Den samfunds-trohet som kyrkan och olika religiösa rörelser tidigare kunde räkna med förefaller dessutom vara ett tämligen okänt begrepp för dagens unga.

– Man föds inte in i en rörelse och man väljer inte heller att gå med i en rörelse för resten av livet, konstaterar Salomäki.

Till detta kommer enligt henne att många av de unga som i dag söker sig till kyrkliga yrken helt eller delvis saknar en grundläggande kunskap om kristendomen och Bibeln. Så var det inte tidigare. Då hade de som sökte sig till kyrkliga yrken ofta rötter i någon väckelserörelse och kunskaper om trons grunder bar de med sig hemifrån.

– Nu förekommer det allt oftare att ungdomar blir intresserade av kyrkan och kyrkliga yrken under skriftskoltiden och det utan att ha en religiös bakgrund.

Detta syns enligt Salomäki bland annat i att de som utbildar sig till ungdomsledare eller diakonissor allt oftare efterlyser undervisning om Bibeln och om kristendomens grunder.

Utmaningar

Den nya religiösa och andliga verkligheten innebär utmaningar rent allmänt och speciellt för kyrkan som arbetsgivare:

– Att intresset för kyrkan och för kyrkliga yrken föds och växer i och med konkret församlingsarbete visar hur viktigt det är att ungdomarna fås med i församlingsaktiviteterna.

Konkret är en av de största utmaningarna enligt Salomäki att erbjuda unga, som flyttar hemifrån för att till exempel börja studera, uppgifter i sin nya församling.

– I det skedet avbryts ofta kontakterna till församlingen och det är lindrigt sagt beklagligt och till skada för kyrkan.

En annan stor utmaning är att ta den nya andliga och religiösa rörligheten på allvar. De ungdomar och unga vuxna som är eller blir intresserade av kyrkan söker enligt Salomäki primärt andlighet och inte strukturer eller formell ordning.

– Jag måste nog säga att jag är aningen förvånad över att till exempel Nokiamissionens aktiva inte förefaller ha intresserat kyrkan speciellt mycket. Det allmänna omdömet bland kyrkans ledare har ju varit att rörelsen snarast varit en belastning.

Hon frågar sig vilka signaler sådana konstateranden ger väckelserörelsernas medlemmar och kanske inte minst de unga inom den.

– Det man åtminstone torde kunna säga är att signalerna inte är välkomnande, konstaterar forskare Hanna Salomäki.

Stig Kankkonen



PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

SOMMARSÅNG. För 25 år fick skådespelaren Riko Eklundh en idé om göra en sommarkonsert i Nötö kyrka i Nagu skärgård. Idén förverkligades och konserten blev en succé. I år firar Sommarsång jubileum med två konserter. 16.7.2024 kl. 18:41

PRAKTISK TEOLOGI. Cecilia Nahnfeldt är professor i praktisk teologi vid Åbo Akademi. Hon har fördjupat sig i tanken om att kallelse är någonting som kommer utifrån, mer än inifrån. Och hon ser att det finns en förväntan på kyrkan, 12.7.2024 kl. 10:00

tro. Jag känner djup trygghet i tanken att längta efter Gud och hans rike. Kanske är det också att tro? 11.7.2024 kl. 16:24

FREDSARBETE. Att arbeta för fred är ett komplext jobb anno 2024. Men om man dummar ner det lite kanske man kunde säga att principerna är ungefär desamma som i en parrelation – om man vill nå fred gäller det att lägga egot åt sidan, spela med öppna kort och försöka förstå den andra parten. Minna Kukkonen-Karlander, elev till Martti Ahtisaari, öppnar upp om arbetet för fred i en tid av polarisering. 11.7.2024 kl. 18:11

Personligt. Då mörka moln samlat sig över Stefan Myrskog och han funderade om livet var värt att leva utmanade han Gud: Jag ger dig en termin. 8.7.2024 kl. 17:44

antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

Nekrolog. Anita Höglund, omtyckt krönikör och tidigare redaktör vid Kyrkpressens föregångare Församlingbladet, har dött. 25.6.2024 kl. 10:44

INGERMANLANDS KYRKA. Missionsorganisationerna har svarat på biskopsmötets frågor om prästvigningarna i Sankt Petersburg. Den ena av dem utmanar biskoparna om hur man tillämpar och tolkar ett missionsavtal. 10.6.2024 kl. 15:50

lekholmen. Nora Sønnerstad är hjälpledare vid Johannes församlings skriftskolläger för tredje sommaren. Hon kommer också att jobba som holmungdomsledare med den öppna verksamheten. Bara tanken att vara på Lekis halva sommaren och kalla det för mitt sommarjobb är ganska ”win-win". 29.5.2024 kl. 20:32

ungdomsarbete. TV-talang blir ny sakkunnig för ungdomsfrågor vid kyrkans svenska central. Han får bland annat ansvar för UK - Ungdomens kyrkodagar 6.6.2024 kl. 12:00

sibbo. Det krävs inget annat än en vilja om att be. Man behöver inte vara van vid bön eller vältalig. Kraften i bönen ligger inte hos den som ber, utan hos den som hör bönen. Alltså hos Herren själv. 9.4.2025 kl. 15:22

Personligt. – Jag tvivlar ibland på både Gud och på konsten. Däremot tror jag starkt på att vi ska dela våra frågor och tvivel med varandra, säger Marika Westerling. 25.3.2025 kl. 17:10

METODISTKYRKAN. Nya biskopen Knut Refsdal valdes att leda Metodistkyrkan i norra Europa – fast han sedan i fjol jobbar i en luthersk församling i Norge.. 4.4.2025 kl. 10:45

SAKNAD OCH SORG. När Johanna Evensons pappa plötsligt gick bort i en stroke förlorade hon en av de viktigaste personerna i sitt liv, den ständiga lyssnaren, den trygga basen, familjens nav. – Jag har tänkt sörja honom hela livet. Det kommer inte en dag då jag inte sörjer honom. 3.4.2025 kl. 10:00

Personligt. Migrationsforskaren Tobias Pötzsch växte upp i Östtyskland och Kanada, och har nu bott över halva livet i Finland. Han har upplevt rasism och orättvisor, men också skönhet, lycka och jämlikhet. 1.4.2025 kl. 15:45