Biskopens påskhälsning som anlände veckan efter påsk har fått många att
undra över tidpunkten för leveransen. Biskop Gustav Björkstrand säger
själv att målet ursprungligen var att skicka hälsningen i stilla
veckan, men att problem med Befolkingsregistercentralen och
adressuppgifter fördröjde utskicket. Han poängterar ändå att tidpunkten
ingalunda är fel för en påskhälsning.
|
Biskopens påskhälsning skickades till alla hushåll där någon hör till kyrkan, 122 167 stycken. |
– Om hälsningen hade skickats före påsken hade den kommit i stilla
veckan. Vill man skicka en påskhälsning ska den skickas då Kristus är
uppstånden, alltså veckan efter påsk. Det är den så kallade påskoktaven
som pågår från påsksöndagen till nästa söndag. Påsktiden omfattar många
söndagar efter påsk, så hälsningen är giltig i flera veckor.
Björkstrand hoppas också att diskussionen om tidpunkten för hälsningen
inte ska fördunkla det faktum att det är fråga om ett unikt initiativ
med ett viktigt innehåll.
– Jag har fått flera samtal av människor i verklig kris som efter att
ha läst brevet vågat ringa mig för samtal. Det har fyllt funktionen av
att fungera som en brygga tillbaka till livet för människor som har det
verkligt svårt, säger biskopen.
Bakgrunden till biskopens påskhälsning är att Björkstrand genom den ville visa att kyrkan är intresserad av alla sina medlemmar.
– När jag reste runt i alla församlingar träffade jag de anställda och
de förtroendevalda, men inte medlemmarna. Dem ville jag nå med en
personlig hälsning just till påsk.
