Tjugo år av kvinnliga präster

Kyrka. För exakt tjugo år sedan, den 6 mars 1988, vigdes de första kvinnorna till präster i Finland. 6.3.2008 kl. 00:00
För exakt tjugo år sedan, den 6 mars 1988, vigdes de första kvinnorna till präster i Finland.

 
 
Kvinnornas väg till prästyrket har varit lång och snårig. Först vid fjärde omröstningen år 1986 godkände kyrkomötet förslaget att öppna prästämbetet för kvinnor. Ärkebiskop emeritus John Vikström påminner om att man utgick ifrån att det skulle bli problem med att förverkliga beslutet.

– Nu efteråt ser man att vi tydligt tagit ställning till den frågan som är aktuell också i dag: vad gör man med manliga präster som vägrar samarbeta? Vi diskuterade en samvetsklausul som skulle ha gjort det möjligt att säga nej till samarbete, men beslöt att utelämna den. I motiveringarna till beslutet ser man tydligt att det är omöjligt att ge rätt att vägra samarbete. Det skulle innebära splittring.

På frågan om man ändå, med facit på hand, gick alltför mjukt tillväga med kvinnoprästmotståndarna säger han i dag att han inte vet.

– Vi ville inte orsaka splittring och sår i onödan, och vi ville inte skapa martyrer. I de församlingar där det fanns problem försökte vi medla. Ibland gick det bra, ibland gick det dåligt.

Litet motstånd kvar

En undersökning vid Kyrkans forskningscentral visar att mediernas bild av konflikterna kring kvinnliga präster alltjämt leder till att folk skriver ut sig ur kyrkan. Många upplever att kyrkan inte i tillräckligt hög grad försvarar de kvinnliga prästerna mot motståndarnas angrepp. I dag finns samarbetssvårigheter enbart i två procent av församlingarna och många kvinnliga präster har aldrig stött på några konflikter.

– De kvinnoprästmotståndare som finns kvar i dag är färre, men mycket hårda. Om man ser på fenomenet ut kyrkohistorisk vinkel tror jag nog att de slutar med att t.ex. Lutherstiftelsen blir en egen kyrka, tror Helsingforsbiskopen Eero Huovinen.

Också John Vikström tror på att de hårdaste kvinnoprästmotståndarna lämnar kyrkan.
Sofia Torvalds



påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

tv-gudstjänst. På söndag sänds en tv-gudstjänst med temat “Hoppet bär oss” och predikan av biskop Bo-Göran Åstrand. 27.3.2020 kl. 13:47

stödtelefon. HelsingforsMission startar en ny telefontjänst, Lyssnande örat, för svenskspråkiga seniorer runt om i landet. 26.3.2020 kl. 14:10

profilen. Daniel Asplund är kristen, make, pappa, predikant, själavårdare, företagare – och ny verksamhetsledare vid LFF, Laestadianernas Fridsföreningars förbund. 9.1.2024 kl. 18:27

ÅRETS PRÄST. Elefteria Apostolidou gick in i prästjobbet med själ och hjärta – men höll på att slita ut sig. 8.1.2024 kl. 20:38

esbo. I början av året gör Esbo svenska församling en satsning på frivilligverksamheten. – Det har varit mycket meningsfullt, säger Marianne Blom, som är sjukhusvän. 9.1.2024 kl. 18:58

kyrkoherdeval. Den lediganslagna tjänsten som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors har lockat två sökande. De som visat intresse för tjänsten är Ronny Thylin och Pia Kummel-Myrskog. 8.1.2024 kl. 13:21

PRÄSTVIGNING. På trettondagen fick Borgå stift fyra nya präster. 8.1.2024 kl. 11:18