Religionsutövning i fokus

Ledare. Nr 10/2008 Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna. 4.3.2008 kl. 00:00

Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna.

Det tyngst vägande beskedet i denna sak gav Högsta förvaltningsdomstolen för en tid sedan i och med beslutet att en präst som vägrar gudstjänstsamarbete med kvinnliga kolleger inte är behörig att söka kyrkoherdetjänst (se KP nr 8).  Detta med motiveringen att en sådan kyrkoherde uppenbart saknar förutsättningar för att sköta tjänsten.

Bland de lagrum som anförs som grund för beslutet finns intressant nog inte grundlagens religions- och samvetsfrihetsparagraf (§ 11) där det bland annat konstateras att ”till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse”.
Förklaringen kan kanske vara det som förefaller vara kärnan i det nämnda HFD-beslutet, nämligen att en kyrkoherde som förrättar gudstjänst inte utövar religion utan utför ett tjänsteuppdrag. I det fallet är det enligt HFD inte fråga om en sådan religionsutövning som grundlagen tryggar.

På annan
plats i denna tidning skriver biskop Gustav Björkstrand: ”När en präst förrättar en gudstjänst är det självfallet fråga om både religionsutövning och en tjänsteplikt. HFD koncentrerade sig på den senare delen, dvs. om en präst med hänvisning till sitt samvete kan vägra att utföra ämbetshandlingar som genom lagstiftningen hör till hans tjänsteplikt. Det finns ingen möjlighet till detta enligt gällande kyrklig lagstiftning. Svaret blev följaktligen ett klart nej.”
Det är alltså kyrkolagen och kyrkoordningen som ytterst gör det möjligt/nödvändigt att definiera gudstjänsten åtminstone för en kyrkoherdes del som inte endast religionsutövning utan också som tjänstemannahandling.

I och med
detta blir det också omöjligt för präster att generellt hänvisa till den begränsning i lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor där det bl.a. sägs att lagen inte tillämpas ”på verksamhet som ansluter sig till evangelisk-lutherska kyrkans, ortodoxa kyrkosamfundets eller andra religiösa samfunds religionsutövning”.
Åtminstone kan en kyrkoherde inte göra det efter det nyligen fattade beslutet i HFD och, som Björkstrand helt riktigt skriver, enligt gällande kyrklig lagstiftning. Och det ter sig orimligt att tro att detta skulle gälla endast kyrkoherdar och inte alla präster.

En fråga som en lekman efter detta måste ställa är hur man skall ”dela på” gudstjänsten om den ses som både religionsutövning och tjänstemannavärv.
Tjänstemannabetoningen förefaller nu ha övertaget eftersom en kraftigare betoning på gudstjänsten som religionsutövning skulle innebära att både grundlagen och lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor måste beaktas på ett helt annat sätt än vad som nu har skett.

En annan
fråga som inställer sig är om kyrkan verkligen vill ha en lagstiftning där gudstjänsten primärt ses eller tolkas som utförande av ett tjänsteuppdrag eller om det kanske vore nödvändigt med en precisering av den kyrkliga lagstiftningen.
Med tanke på kyrkans identitet som en religiös gemenskap är svaren på dessa frågor viktiga långt utöver deras betydelse för frågan hur präster som inte godkänner kvinnliga kolleger skall behandlas.

Det aktuella
beslutet i HFD klargjorde säkert en hel del i fråga om rörelseutrymme och spelregler för präster som motsätter sig kvinnliga präster.
Samtidigt väcker beslutet och dess fokusering på frågan om vad religionsutövning i kyrkan egentligen är nya, svåra frågor om kyrkan som samtidigt ett religiöst samfund och ett offentligt-rättsligt samfund.

Stig Kankkonen



Kyrka. Svenska kyrkans kyrkostyrelse beslutade den 12 juni att överlämna en skrivelse till kyrkomötet. I skrivelsen föreslås att kyrkoordningen ska ändras så att par av samma kön ska kunna ingå äktenskap. 13.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Gudstjänst utan ström ordnades i Värmland. 14.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. 12.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Mission då och nu 12.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. Yusuf Bile har fått lämna sin kyrkliga fristad i Vasa och återvänt till Oravais flyktingförläggning. 12.6.2009 kl. 00:00

Människa. – Jag är inte ute efter att strida med den konservativa falangen, men vill föra kyrkan närmare människan, säger radioredaktören och teologie-studeranden Fred Wilén. 11.6.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Det är finfrämmande på Karis prästgård på trettiotalet. Äldsta sonen har vevat glassmaskinen hela dagen.  11.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Har Finska Missionssällskapet glömt sin uppgift att sprida det kristna budskapet till dem som inte ännu 
hört det? Den kritiska frågan ställdes både på den svenska huvudfesten och under års-
mötesförhandlingarna. Sällskapets ledning
svarar nej på frågan. 11.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Det andra veckoslutet i juni fylls kyrkorna – det är det mest populära konfirmationsveckoslutet i de lutherska församlingarna. 10.6.2009 kl. 00:00

Rolf af Hällström. Det är finfrämmande på Karis prästgård på trettiotalet. Äldsta sonen har vevat glassmaskinen hela dagen.  Det är biskopsbesök så prästgårdspojkarna kikar bakom matsalsdörren och ser med stora ögon hur biskopen förser sig med efterrätt. 11.6.2009 kl. 00:00

Ledare. Det första en präst som ska vigas till biskop lovar i sin försäkran är att hålla sig ”till Guds heliga, rena ord samt till den evangelisk-lutherska kyrkans därpå grundade bekännelse”. 11.6.2009 kl. 00:00

Kultur. I samband med en konsert på missionsfesten i Tammerfors 6.6 lanserades skivan Juhlailo (Festglädje). På skivan medverkar Finska Missionssällskapets (FMS) körer Safarikuoro, Furahakören, Amani och Jakaranda. 9.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Helsingfors förvaltningsdomstol avvisar alla besvär som förra Jomalaherden Joe Brandt anfört mot domkapitlet. 9.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. Fyra olika kyrkosamfund finns representerade bland de politiker som finska folket valde in till europaparlamentet i söndags. 9.6.2009 kl. 00:00

Världen. Kontrasten mellan rik och fattig blir ofta påtaglig i semester-paradiset. Men genom några enkla val inför och under resan kan du bidra till en förändring, framhåller nätverket Schyst resande. 8.6.2009 kl. 00:00

matteus. När domkapitlets beslut gick emot församlingsrådets åsikt i valet av kyrkoherdevikarie skickade besvikna medarbetare brev till biskopen. Domkapitlet hänvisar till den formella kompetensens tyngd – en riktlinje som inte tycks ha nått fram till församlingsrådet. 22.11.2018 kl. 09:26

församlingsvalet. Närpes. Femton platser av 23. Framgången för den nya listan i Närpes överraskar även initiativtagaren och röstmagneten Ulla-Maj Wideroos. 19.11.2018 kl. 18:20

församlingsvalet. Borgå stift höll ställningarna när det gäller röstningsaktivitet. 16 procent av församlingsmedlemmarna röstade mot 15,7 i förra valet. Mest ökade aktiviteten i Replots församling. 19.11.2018 kl. 18:09

biskopsval. Lisa Enckell, präst som jobbat som sjukhuspräst, missionär och nu är journalist på Yle ställer upp i biskopsvalet i Borgå stift. En valmansförening för henne håller på att bildas. 19.11.2018 kl. 09:40

församlingsvalet. Resultaten från församlingsvalet börjar ramla in. I Borgå stift verkar det igen en gång som att österbottningarna varit pigga att ta sig till valurnorna. I Esse deltog 46,8 procent av de röstberättigade och också i Larsmo steg valdeltagandet till hela 37,1 procent. I Närpes steg valdeltagandet också rejält jämfört med senaste val. 18.11.2018 kl. 22:50