Religionsutövning i fokus

Ledare. Nr 10/2008 Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna. 4.3.2008 kl. 00:00

Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna.

Det tyngst vägande beskedet i denna sak gav Högsta förvaltningsdomstolen för en tid sedan i och med beslutet att en präst som vägrar gudstjänstsamarbete med kvinnliga kolleger inte är behörig att söka kyrkoherdetjänst (se KP nr 8).  Detta med motiveringen att en sådan kyrkoherde uppenbart saknar förutsättningar för att sköta tjänsten.

Bland de lagrum som anförs som grund för beslutet finns intressant nog inte grundlagens religions- och samvetsfrihetsparagraf (§ 11) där det bland annat konstateras att ”till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse”.
Förklaringen kan kanske vara det som förefaller vara kärnan i det nämnda HFD-beslutet, nämligen att en kyrkoherde som förrättar gudstjänst inte utövar religion utan utför ett tjänsteuppdrag. I det fallet är det enligt HFD inte fråga om en sådan religionsutövning som grundlagen tryggar.

På annan
plats i denna tidning skriver biskop Gustav Björkstrand: ”När en präst förrättar en gudstjänst är det självfallet fråga om både religionsutövning och en tjänsteplikt. HFD koncentrerade sig på den senare delen, dvs. om en präst med hänvisning till sitt samvete kan vägra att utföra ämbetshandlingar som genom lagstiftningen hör till hans tjänsteplikt. Det finns ingen möjlighet till detta enligt gällande kyrklig lagstiftning. Svaret blev följaktligen ett klart nej.”
Det är alltså kyrkolagen och kyrkoordningen som ytterst gör det möjligt/nödvändigt att definiera gudstjänsten åtminstone för en kyrkoherdes del som inte endast religionsutövning utan också som tjänstemannahandling.

I och med
detta blir det också omöjligt för präster att generellt hänvisa till den begränsning i lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor där det bl.a. sägs att lagen inte tillämpas ”på verksamhet som ansluter sig till evangelisk-lutherska kyrkans, ortodoxa kyrkosamfundets eller andra religiösa samfunds religionsutövning”.
Åtminstone kan en kyrkoherde inte göra det efter det nyligen fattade beslutet i HFD och, som Björkstrand helt riktigt skriver, enligt gällande kyrklig lagstiftning. Och det ter sig orimligt att tro att detta skulle gälla endast kyrkoherdar och inte alla präster.

En fråga som en lekman efter detta måste ställa är hur man skall ”dela på” gudstjänsten om den ses som både religionsutövning och tjänstemannavärv.
Tjänstemannabetoningen förefaller nu ha övertaget eftersom en kraftigare betoning på gudstjänsten som religionsutövning skulle innebära att både grundlagen och lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor måste beaktas på ett helt annat sätt än vad som nu har skett.

En annan
fråga som inställer sig är om kyrkan verkligen vill ha en lagstiftning där gudstjänsten primärt ses eller tolkas som utförande av ett tjänsteuppdrag eller om det kanske vore nödvändigt med en precisering av den kyrkliga lagstiftningen.
Med tanke på kyrkans identitet som en religiös gemenskap är svaren på dessa frågor viktiga långt utöver deras betydelse för frågan hur präster som inte godkänner kvinnliga kolleger skall behandlas.

Det aktuella
beslutet i HFD klargjorde säkert en hel del i fråga om rörelseutrymme och spelregler för präster som motsätter sig kvinnliga präster.
Samtidigt väcker beslutet och dess fokusering på frågan om vad religionsutövning i kyrkan egentligen är nya, svåra frågor om kyrkan som samtidigt ett religiöst samfund och ett offentligt-rättsligt samfund.

Stig Kankkonen



Samhälle. I dag går EU till val. Vilka frågor bör den kristna väljaren ha framför ögonen när han eller hon väljer sin kandidat? 7.6.2009 kl. 00:00

Kultur. Finska Missionssällskapets körer gör gemensam sak jubileumsåret till ära. Ikväll möts alla fyra på samma scen på missionsfesten och i Tammerfors. 6.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Lutherska kyrkan förbereder sig för det treåriga projektet Helig som är tänkt att utmana finländarna att tänka på vad helig innebär. Temat synliggörs i församlingar och kyrkliga organisationer åren 2010-2012. 5.6.2009 kl. 00:00

Människa. Hon säger att cirkeln känns sluten, att hon trots allt landat med fötterna på pedalerna. Anne-Marie Taulio är tillbaka på orgelpallen. 4.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. Att bli osynliggjord på sin arbetsplats kan bero på att någon – medvetet eller omedvetet – använder sig av en härskarteknik. Medicinen heter motstrategier och lärs ut bland annat i stiftets personalutbildning. 4.6.2009 kl. 00:00

Människa. Själavård och andlig vägledning skiljer sig inte alltid från varandra. Livet är ett och där ingår också den andliga dimensionen. 4.6.2009 kl. 00:00

Ledare. Det ortodoxa biskopsmötets beslut att inte låta EU-parlamentskandidat Mitro Repo verka som präst eller bedriva valkampanj i prästerlig skrud har som väntat lett till en rad intressanta kommentarer. 4.6.2009 kl. 00:00

Marina Wiik. Häromdagen befann jag mig på en spårvagnshållplats med ett medieproffs. Hon undrade vad jag hade för åsikt om en viss finlandssvensk nysatsning. 4.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Borgå stift har vid sitt sammanträde 3.6.2009 lottat ut biskopskandidaternas ordningsföljd. 3.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. Sysselsättning av personer i en svag arbetsmarknadsposition borde vara en del av kyrkans huvuduppgifter, framhålls det i en nyligen publicerad undersökning. 3.6.2009 kl. 00:00

Kultur. Enligt lagen behövs det lov av myndigheterna för penninginsamling via mobilen. 2.6.2009 kl. 00:00

Kultur. Enligt lagen behovs det lov av myndigheterna för penninginsamling via mobilen. 1.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kotimaa avslutar nyhetsflödet på sina hemsidor. 1.6.2009 kl. 00:00

Världen. Den nya leden sträcker sig mellan Skåne och Blekinge och kommer att vara en del i den ”Europaväg” för pilgrimer som förbinder Santiago de Compostela i norra Spanien med Nidaros i Norge. 1.6.2009 kl. 00:00

Världen. Sedan 1989 har man som finsktalande i Sverige haft möjlighet att tala med kyrkans jourhavande medmänniska. Telefonjouren tar emot 3000 samtal om året. 30.5.2009 kl. 00:00

församlingsvalet. 32 800 röstberättigade medlemmar i Helsingfors finska och svenska församlingar använde sin rösträtt i dagens församlingsval. Det betyder att röstningsprocenten stannade på 11,3 procent vilket är samma nivå som vid föregående församlingsval för fyra år sedan. 18.11.2018 kl. 20:56

Åbo. Varje vecka öppnar de sitt hem för studerande. Målet är att så en kärlek till kyrkan hos dem som ska tjäna den i framtiden. Samtidigt förenar söndagslunchen också människor som inte skulle fira gudstjänst tillsammans. 16.11.2018 kl. 16:05

kyrkoherdetjänst. Fred Wilén, som för tillfället jobbar som kaplan i Borgå domkyrkoförsamling, har valts till tf kyrkoherde i Matteus församling i Helsingfors. 13.11.2018 kl. 22:00

teater. Döden är det som allt levande har gemensamt, men vi måste öva oss på att vara i närheten av det vi är mest rädda för. 13.11.2018 kl. 09:53

församlingsvalet. De första siffrorna från församlingsvalet visar att valdeltagandet i förhandsröstningen i många större församlingar stannar på en lägre nivå än för fyra år sedan. Ett undantag är de svenska församlingarna i Helsingfors. 12.11.2018 kl. 10:05