Religionsutövning i fokus

Ledare. Nr 10/2008 Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna. 4.3.2008 kl. 00:00

Bit för bit har frågan om vilket rörelseutrymme präster som säger nej till kvinnliga kolleger prövats i dels domkapitel, dels världsliga domstolar. Resultatet av samtliga prövningar har varit entydigt: ingen präst har rätt att vägra gudstjänstsamarbete med en kvinna.

Det tyngst vägande beskedet i denna sak gav Högsta förvaltningsdomstolen för en tid sedan i och med beslutet att en präst som vägrar gudstjänstsamarbete med kvinnliga kolleger inte är behörig att söka kyrkoherdetjänst (se KP nr 8).  Detta med motiveringen att en sådan kyrkoherde uppenbart saknar förutsättningar för att sköta tjänsten.

Bland de lagrum som anförs som grund för beslutet finns intressant nog inte grundlagens religions- och samvetsfrihetsparagraf (§ 11) där det bland annat konstateras att ”till religions- och samvetsfriheten hör rätten att bekänna sig till och utöva en religion, rätten att ge uttryck för sin övertygelse”.
Förklaringen kan kanske vara det som förefaller vara kärnan i det nämnda HFD-beslutet, nämligen att en kyrkoherde som förrättar gudstjänst inte utövar religion utan utför ett tjänsteuppdrag. I det fallet är det enligt HFD inte fråga om en sådan religionsutövning som grundlagen tryggar.

På annan
plats i denna tidning skriver biskop Gustav Björkstrand: ”När en präst förrättar en gudstjänst är det självfallet fråga om både religionsutövning och en tjänsteplikt. HFD koncentrerade sig på den senare delen, dvs. om en präst med hänvisning till sitt samvete kan vägra att utföra ämbetshandlingar som genom lagstiftningen hör till hans tjänsteplikt. Det finns ingen möjlighet till detta enligt gällande kyrklig lagstiftning. Svaret blev följaktligen ett klart nej.”
Det är alltså kyrkolagen och kyrkoordningen som ytterst gör det möjligt/nödvändigt att definiera gudstjänsten åtminstone för en kyrkoherdes del som inte endast religionsutövning utan också som tjänstemannahandling.

I och med
detta blir det också omöjligt för präster att generellt hänvisa till den begränsning i lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor där det bl.a. sägs att lagen inte tillämpas ”på verksamhet som ansluter sig till evangelisk-lutherska kyrkans, ortodoxa kyrkosamfundets eller andra religiösa samfunds religionsutövning”.
Åtminstone kan en kyrkoherde inte göra det efter det nyligen fattade beslutet i HFD och, som Björkstrand helt riktigt skriver, enligt gällande kyrklig lagstiftning. Och det ter sig orimligt att tro att detta skulle gälla endast kyrkoherdar och inte alla präster.

En fråga som en lekman efter detta måste ställa är hur man skall ”dela på” gudstjänsten om den ses som både religionsutövning och tjänstemannavärv.
Tjänstemannabetoningen förefaller nu ha övertaget eftersom en kraftigare betoning på gudstjänsten som religionsutövning skulle innebära att både grundlagen och lagen om jämställdhet mellan män och kvinnor måste beaktas på ett helt annat sätt än vad som nu har skett.

En annan
fråga som inställer sig är om kyrkan verkligen vill ha en lagstiftning där gudstjänsten primärt ses eller tolkas som utförande av ett tjänsteuppdrag eller om det kanske vore nödvändigt med en precisering av den kyrkliga lagstiftningen.
Med tanke på kyrkans identitet som en religiös gemenskap är svaren på dessa frågor viktiga långt utöver deras betydelse för frågan hur präster som inte godkänner kvinnliga kolleger skall behandlas.

Det aktuella
beslutet i HFD klargjorde säkert en hel del i fråga om rörelseutrymme och spelregler för präster som motsätter sig kvinnliga präster.
Samtidigt väcker beslutet och dess fokusering på frågan om vad religionsutövning i kyrkan egentligen är nya, svåra frågor om kyrkan som samtidigt ett religiöst samfund och ett offentligt-rättsligt samfund.

Stig Kankkonen



Människa. Professorn i dogmatik vid Helsingfors universitet, teologie doktor Miikka Ruokanen, har gett sitt samtycke till att ställa upp i ärkebiskopsvalet. 18.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. Riksdagen har godkänt lagen om utvidgat söndagsöppet. Rösterna föll 107-53. 18.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Allt fler kvinnor prästvigs i Norden men många kommer inte högre upp i den kyrkliga hierarkin. 18.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Björn Vikström vigs till biskop i Borgå på första advent. Under vigningen ställer ärkebiskopen fyra frågor till den nya biskopen.  17.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. En lycklig brudgum skänkte i helgen 2 000 euro till Jomala församling. Donationen går tlll diakoniföreningen som delar ut pengar på ansökan. 17.11.2009 kl. 00:00

Världen. Oroligheterna i Pakistan hotar stänga sjukhuset i Tank. Sjukhusets enda utländska personal är nu fysioterapeuten Jenni Haunia och kanadensaren Helen Khan. 17.11.2009 kl. 00:00

Människa. Biskop Eero Huovinen har meddelat domkapitlet i Helsingfors stift att han går i pension 1.9.2010 16.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Barn, föräldrar och barns rätt till det heliga, handlar det om i nästa veckas Andrum i Radio Vega. FN:s konvention om barnens rättigheter fyller 20 år fredagen den 20 november. 16.11.2009 kl. 00:00

Kyrka. Maata näkyvissä samlade över 10 000 unga i helgen. Influensarisken till trots var stämningen på topp i Åbo på Nordens största kristna ungdomsfestival. 16.11.2009 kl. 00:00

Människa. Stödgrupp på Facebook vill engagera uppställningen av kandidater i ärkebiskopsvalet. 16.11.2009 kl. 00:00

Världen. En bombattack mot ett somaliskt fredsmöte i Kyrkans Utlandshjälps regi har avvärjts av de somaliländska myndigheterna. Sju finländska medborgare fanns på plats vid mötet i Hargeisa. 15.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. Biskopen i Lund menar att kyrkan har att lära av möbeljätten Ikea, rapporterar tv-kanalen Sydnytt. 14.11.2009 kl. 00:00

Samhälle. Den internationella veckan ”Möte mellan kristna och muslimer”  tar sina första steg i Finland under tiden den 12 till 22 november. 13.11.2009 kl. 00:00

Ledare. För en dryg vecka sedan uppmanade Europadomstolen Italiens skolor att avlägsna krucifix från sina klassrum. Enligt domstolen kan krucifixen stöta barn som inte är kristna. 12.11.2009 kl. 00:00

Marina Wiik. När jag var liten älskade jag att stå i rampljuset. Jag har ett levande minne av hur jag brukade ställa mig vid köttdisken i lokalbutiken och klämma i med ”Jungfru, jungfru skär” medan kassatanterna klappade takten. Klimaxen kom när jag belönades med en korvbit efter avslutat värv. 12.11.2009 kl. 00:00

sorg. Jan-Erik Nyman hade varit präst i ett år när han förrättade sin första jordfästning. Det svåraste som präst har varit att möta den sorg som kommer oväntat – och att inte gömma sig bakom yrkesrollen när sorgen kommer nära. 27.6.2019 kl. 10:20

sorg. Sorgen är inget att skämmas över – eller att vara stolt över, säger Fritjof Sahlström. Den är en del av livet. Men han tror vi behöver våga dela berättelser och ge rum för sorgen i vardagen. 27.6.2019 kl. 10:00

sorg. Pamela Granskog skriver om sorgen i att mista en förälder och om hur man talar om för sina barn att deras mormor inte kommer finnas hos dem. Hon tror det är nödvändigt att tala med barn om döden – för henne var det en viktig bit i den egna sorgeprocessen. Samtidigt måste vi ge dem hopp. 27.6.2019 kl. 10:00

livsberättelse. En natt under Bosnienkriget drevs Emina Arnautovic genom en svår frontlinje. Granaterna regnade ner runt henne och dottern hon bar i sin famn. – Då tänkte jag att om jag överlever måste jag göra något av mitt liv. 11.7.2019 kl. 12:00

musik. ”Jag är ju bara från Kokkola”, kan Nina Åström tänka när hon rör sig bland musikvärldens stora eller spelar i ett fängelse. Efter trettio år i branschen och ett femtontal skivor ger hon ut sitt första album på svenska. 28.6.2019 kl. 15:34