Religionsfrihetens gränser

Teologi. I en karaktäristik över år 2007 skrev en av stiftets präster i sin blogg att året präglades av ”en iskall vind av förakt och marginalisering” som kyrkans ledning riktade mot präster med traditionell kristendomssyn. 7.2.2008 kl. 00:00

I en karaktäristik över år 2007 skrev en av stiftets präster i sin blogg att året präglades av ”en iskall vind av förakt och marginalisering” som kyrkans ledning riktade mot präster med traditionell kristendomssyn.

Biskoparnas uttalanden har ”bidragit till att piska upp en stämning av hat och oförsonlighet” mot dem som har en annan syn i ämbetsfrågan. Den tolerans som man talade om inför och kort efter beslutet att öppna prästämbetet för kvinnor, ”har gått upp i rök”. Är detta en riktig bedömning?

Utvecklingen sedan år 1986

 

Det som en del av motståndarna till kvinnliga präster inte beaktar i sin kritik av kyrkans ledning är att mycket har hänt inom lagstiftningen efter det att beslutet om kvinnliga präster togs för 20 år sedan, inte minst på grund av internationella överenskommelser. Vi fick en ny grundlag år 2 000, en lag om likabehandling år 2004 och omfattande förändringar i lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män åren 1995 och 2005. Lagstiftningen har skärpts när det gäller direkt och indirekt diskriminering. Detta har påverkat bedömningen av frågorna både i samhället och inom kyrkan och
konkret lett till fällande domar.

Enligt grundlagen (11 §) är ingen skyldig att mot sin övertygelse ta del i religionsutövning. Det har ibland – nu senast i en doktorsavhandling – hävdats att denna frihet ger en präst rätt att vägra samarbete med en kvinna i en gudstjänstsituation. Detta är en felaktig tolkning. Man bortser ifrån att religionsfriheten innebär att man fritt kan välja att tillhöra ett religiöst samfund eller stanna utanför. Den präst som hör till ett samfund bör givetvis underordna sig samfundets stadganden. Det ingår i prästlöftet och det är otänkbart att kyrkans präster skulle ha rätt att i enskilda frågor följa sin teologiska åsikt oberoende av kyrkans ordning, som de har förbundit sig att följa.

Skillnad mellan övertygelse och handling

Det är viktigt att beakta skillnaden mellan rätten till en övertygelse och de handlingar som den kan leda till. Man kan t.ex. ha en annan uppfattning än trafiklagstiftningen när det gäller hastigheter eller olika förbud. Men om man börjar handla i strid med lagstiftningen får man ta konsekvenserna av det inför domstol. Ingen kan tvingas att överge sin avvikande övertygelse när det t.ex. gäller kvinnliga präster, men om man börjar diskriminera dem och t.o.m. vägrar att delta i mässor där en kvinnlig präst medverkar blir läget ett annat.

Om en manlig och en kvinnlig präst enligt en fastställd arbetsordning skall förrätta en gudstjänst tillsammans, kan den ena inte med hänvisning till sin övertygelse dra sig undan samarbetet. Det innebär en kränkning av den andras övertygelse. Båda har en inre och en yttre kallelse till ämbetet. Att inte acceptera den andras kallelse innebär att ställa sig över den andra parten, oberoende av hur man motiverar sin syn. Och vi är kallade att akta den andra mer än oss själva.

De som försvarar sin rätt att vägra samarbete hänvisar ibland till den katolska och ortodoxa kyrkans situation. Den jämförelsen är irrelevant eftersom dessa kyrkor inte accepterar kvinnliga präster. Diskriminering av det slag som förekommer hos oss kan helt enkelt inte äga rum i dem. Man kan inte heller söka stöd hos det fåtal kvinnor som inte upplever förfaringssättet diskriminerande. Det är de som utsätts för kränkande handlingar som primärt har talan i frågan.

Tilltagande ringaktning för kyrkans ordning

 

Det finns andra exempel på en ökande ringaktning för kyrkans ordning. När personer som vigts till präster av Missionsprovinsen i Sverige börjar döpa barn och utgår ifrån att de kan inskrivas som medlemmar i den lutherska kyrkan, tar de sig rättigheter som de inte har. Den rätten tillkommer endast kyrkans präster. Ämbetet är enligt vår kyrkas ordning uttryckligen instiftat för ordets förkunnelse och sakramentens förvaltning. Även om dopet teologiskt sett är giltigt, är handlingen juridiskt sett ett medvetet brott mot kyrkans lagfästa ordning.

Också bloggsidorna på nätet inger bekymmer. Det tycks ha blivit en sed att man kan angripa namngivna personer i ironisk och hånfull ton. Det görs ibland ingen som helst ansträngning att försöka förstå och tolka det som personen egentligen säger. Det förpliktar oss bland annat det åttonde budet till.

Bibelns vägledning

Den som vill kalla sig bibeltrogen bör vara mån om att följa bibelns föreskrifter i sitt dagliga liv. Man kan inte glida förbi bibelord som talar om att vi skall vara ett (Joh. 17:21), att vi skall visa varandra tillgivenhet och broderlig kärlek och att vi är kallade att överträffa varandra i ömsesidig aktning (Rom. 12:10).

Bibeln säger klart att samvetet inte är någon entydig vägvisare. Paulus betonar (1 Kor. 4:3-5) att hans samvete är rent, men det betyder inte att han är frikänd. Den som i sista hand dömer är Herren, som skall låta ljus falla över det som ligger dolt i mörkret. Då skall det visa sig om samvetet är bundet vid Guds ord eller vid felaktiga mänskliga tolkningar eller självutnämnda auktoriteter. Gamaliels råd var ett vist råd (Apg. 5:38-39).

Slutledning

Det finns tydliga gränser för vad som är möjligt inom religionsfrihetens ram. Ingen får med hänvisning till sin egen övertygelse agera kränkande mot andra. Både Bibeln och kyrkans ordning är tydliga på den här punkten.

Det finns enligt min uppfattning bara en utväg ur den besvärliga konflikten kring kvinnliga präster. Den består i att den som inte accepterar kyrkans ordning avstår från att låta övertygelsen ta form i kränkande handlingar. Det är enligt religionsfrihetslagen och kyrkomötets kläm möjligt att hysa en övertygelse som står i strid med kyrkans officiellt godkända linje. Men om någon omsätter den i handling kommer domkapitel och domstolar att bli tvungna att agera enligt gällande lagstiftning. Det blir fråga om nödvändiga åtgärder mot dem som själva ställer sig utanför den lag och ordning som kyrkomötet med kvalificerad majoritet beslutat om för församlingarnas bästa.

När man talar om förföljelse från kyrkans lednings sida är det viktigt att betona att kyrkan inbjuder också gammaltroende teologer att bli präster i vår kyrka. Den rimliga förutsättningen är dock att de är beredda att följa den lagfästa ordning som gäller i kyrkan.

Gustav Björkstrand



KYRKOMÖTET. Klockan går och kyrkan ställs inför allt större utmaningar. Men kyrko­mötet är en trög koloss som inte producerar beslut. Under senaste mandatperiod tog tre av dess utskott saker och ting i egna händer. 5.2.2024 kl. 10:00

Konst. – Mycket hellre analyserar jag en film som handlar om tvivel jämfört med en färdigtuggad berättelse om tro, säger filmkritikern Silja Sahlgren-Fodstad. 5.2.2024 kl. 15:15

laestadianer. Över 3 000 finlandssvenska laestadianer är involverade i diskussioner om att rörelsen ska ta steg ur den evangelisk-lutherska kyrkan. I allt större utsträckning kommer man att hålla nattvard och konfirmation i sina egna bönehus. Alternativet att grunda en egen kyrka är ändå inte aktuellt. 30.1.2024 kl. 14:04

ungdomens kyrkodagar. Jennifer Enqvist är en av de delegater som är på väg till UK i år. Hon vill se församlingarna bli bättre på att inkludera barnen, kyrkans framtid. 29.1.2024 kl. 12:22

Teologi. Tron måste ges vidare med en öppen hand, inte en knuten näve. – Barn kan också tänka teologiskt, säger den svenske teologen Joseph Sverker. 26.1.2024 kl. 09:00

LIVSÅSKÅDNING. Kevin Holmström är en sökare som tror att det mesta är vårt eget fel och vår egen förtjänst, men som ibland vill hålla någon i handen. 24.1.2024 kl. 16:42

Himlaliv. Kyrkpressen har fått information om att tv-programmet Himlaliv ska läggas ner. Annika Löfgren vid Svenska Yle säger att beslutet inte är fattat. 24.1.2024 kl. 09:58

medalj. Det var en överrumplad och glad Helene Liljeström som fick veta att Kyrkostyrelsens plenum beviljat henne Pro ecclesia-medaljen vid sitt möte idag. 23.1.2024 kl. 13:46

PETRUS FÖRSAMLING. Kyrkpressen ställde några frågor till Pia Kummel-Myrskog och Ronny Thylin som har anmält intresse för jobbet som kyrkoherde i Petrus församling i Helsingfors. 23.1.2024 kl. 07:06

PRESIDENTVAL. Helsingforsbiskopen Teemu Laajasalo intervjuade alla nio presidentkandidater på scen i sin domkyrka. ”De uttryckte alla hopp”, säger han nu efteråt. 22.1.2024 kl. 10:00

PRESIDENTVAL. Under presidentkandidaternas valrörelse har en symbolfråga varit: Ska presidenten i nyårstalet önskaGuds välsignelse? Så här har de svarat i valkompasser och medier. 22.1.2024 kl. 16:13

PÅVEN FRANCISKUS. Idag på S:t Henriks minnesdag träffade biskop Bo-Göran Åstrand påven Franciskus vid en privat mottagning i Vatikanen. I delegationen som träffade påven ingick också biskop Raimo Goyarrola från katolska kyrkan och metropolit Arseni från ortodoxa kyrkan. 19.1.2024 kl. 15:34

FÖRFÖLJELSE. Fyra av fem fall där kristna dödats för sin tros skull under fjolåret har skett i Nigeria. Sahelområdet söder om Sahara hör till de områden i världen där det är svårast att leva som kristen. 17.1.2024 kl. 09:39

kyrkoherdeinstallation. På söndag var det fest i Solf då församlingens nya herde Johan Kanckos installerades i tjänst. Det blev en späckad dag som utöver högmässa också bjöd på många goda tal och inte minst en välsmakande laxsoppa. 14.1.2024 kl. 14:54

NYTT ÅR. Glöm nyårslöftena. Kör i stället med nyårsönskningar och pyttesmå nyårsplaner. Vad skulle du behöva för att älska dig själv, dina medmänniskor och Gud lite mer under det år som kommer? 12.1.2024 kl. 10:35

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26