Människorna behöver hopp

Människa. Christiana Wilson har, liksom så många andra liberianer, mist hela sin egendom och traumatiserats av inbördeskriget. Men hon har aldrig förlorat sitt hopp. I dag ansvarar hon för Lutherska världsförbundets kvinnoarbete i Liberia. 6.2.2008 kl. 00:00

Christiana Wilson har, liksom så många andra liberianer, mist hela sin egendom och traumatiserats av inbördeskriget. Men hon har aldrig förlorat sitt hopp. I dag ansvarar hon för Lutherska världsförbundets kvinnoarbete i Liberia.

 
Foto: Isabella Segercrantz

– Vackert! säger hon och stirrar ut mot snöslasket som öser ner på Skatudden i Helsingfors. Det är första gången Christiana Wilson från Liberia upplever snö och kyla.

– Men jag har fått en varm vinterjacka av Kyrkans Utlandshjälp (KUH), berättar hon.

Den kommer att behövas under hennes två veckors besök i Finland. Hon är i landet för att berätta om KUH:s andel av Gemensamt Ansvar-insamlingen. I år går en stor del av insamlingen till förmån för återuppbyggnadsprojekt i Liberia.

Christiana Wilson själv är ett utmärkt exempel på hur Liberia återuppbyggs efter ett långt och tärande inbördeskrig. På grund av krig och personliga motgångar har hon fått avbryta sin skolgång i flera etapper.

Men i dag, i 40-årsåldern, studerar hon sociologi och statsvetenskap vid universitetet i Liberia. Fast det går långsamt framåt med allt arbete och med familjen att ta hand om också, suckar hon.

Christiana Wilson är den äldsta av åtta syskon, och den som fått bära ansvar för sin familj.

– När jag var tretton skiljdes mina föräldrar. När jag var sjutton blev jag gravid. Men jag förlorade inte hoppet, jag gick tillbaka till skolan. Fast mina föräldrar var ursinniga, säger hon och ler lite vid minnet.

Reser med Bibeln

År 1994 gifte hon sig med sin man, som är socialarbetare och pastor.

– Vi fick massvis med presenter! Några år senare förlorade vi allt, till och med kläderna på kroppen.

Liksom så många i Liberia är också jag traumatiserad av kriget. När jag hjälper andra människor som blivit offer för kriget går jag samtidigt igenom mitt eget trauma, säger hon.

Hon har jobbat mycket med att rehabilitera tidigare barnsoldater och kvinnor som blivit misshandlade och våldtagna. Hur orkar man med ett sådant arbete?

– Men hjälp av Guds ord, säger hon och gräver fram sin bibel ur väskan.

– Den här reser jag alltid med. Den tar hand om mig!

Tror på utbildning

Christiana Wilson säger att Liberia är ett land som har alla chanser att bygga upp ett fungerande samhälle.

– Vi har rika naturresurser med diamanter och guld. Nu ber jag att vi ska klara av att handskas rätt med de resurser vi har.

Utmaningarna är stora. 85 procent av befolkningen är analfabeter.

– Det finns många analfabeter i alla afrikanska länder, men vi har fler, suckar hon.

Hon tror på utbildning. Utan utbildning finns inget hopp för Liberia.

– Om du är utbildad tar du hand om din nästa. Då förstår du hur viktigt livet är. Med hjälp av utbildning och gudsfruktan ska vi få landet på fötter igen.

Det där med gudsfruktan är ingen enkel bit, den heller.

– I städerna finns det många kyrkor. Men vem ska bygga kyrkor ute på landsbygden? Vi borde resa runt till alla ställen i Liberia och ge människor hopp.

Läs mera i Kp 6/2008

Sofia Torvalds



kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13

jesus. – Det finns både en konfirmand och en forskare här uppe, säger Lundprofessorn Dick Harrison och knackar på sitt huvud. Han vill tro och betraktar sig definitivt som en kristen. Som historiker tycker han Bibelns Jesus håller för överraskande mycket källkritik – utom kanske julevangeliet då. 22.12.2022 kl. 10:00

JULTIPS. Som bäst blir julen värme och gemenskap. Som sämst blir den press, jämförelse och ensamhet. 22.12.2022 kl. 19:00

KRIGET I UKRAINA. När kriget i Ukraina bröt ut var det fullt kaos i Maryna Vilkhoryks huvud. Vad skulle hon ta sig till? – Ibland kändes det som om det inte hände mig, det var som i en film, säger hon. Idag tackar hon varje dag Gud för att hon har jobb, hus och sin familj i Jakobstad. 21.12.2022 kl. 10:43

Övergrepp. Ett barn misstänks ha blivit utsatt för sexualbrott i de evangelisk-lutherska församlingarna i Vasa hösten 2022. Det misstänkta brottet är anmält till barnskyddsmyndigheterna och polisen. 20.12.2022 kl. 10:59

musik. – Julen kan vara härlig på morgonen och hemsk på kvällen, säger Emma Raunio. Hon är aktuell med en strålande vacker julskiva, som handlar om att mörkret är en förutsättning för att vi ska se det ljusa. 20.12.2022 kl. 10:00

samer. Forskaren Helga West jämför de tre nordiska folkkyrkornas försonings­processer i norr. Det ska blir en doktorsavhandling i teologi. 19.12.2022 kl. 08:00

jul. Vem är du? 10-åriga Filip Åström tycker att det bästa med julen är att få vara tillsammans, och att vuxna hinner vara lite knasiga när de har ledigt. 21.12.2022 kl. 19:00

Nekrolog. "Redan under studietiden, men framför allt i samband med studentrevolten 1968, kom han till insikt om att teologin måste anpassas till det omgivande samhället. Frälsningen ska gälla hela människan och inte bara själen." 19.12.2022 kl. 14:26

UTNÄMNING. Biskopen har den 15 december utnämnt kaplanen i Närpes församling Ann-Mari Audas-Willman och sakkunnige för arbetet bland finländare utomlands och kyrkans turistarbete vid Kyrkostyrelsen Bror Träskbacka till prostar. 15.12.2022 kl. 14:13

BERGÖ. När tillvaron var tuffare och jularna enklare … Johan Klingenberg delar med sig av minnen från 1950- och 60-talets Bergö. 7.12.2022 kl. 09:54

Zacharias Topelius. – Topelius tro förändrades med tiden, så som jag tror att den gör för de flesta. Det säger doktoranden i kyrkohistoria Erika Boije. 8.12.2022 kl. 13:15

BORGÅ STIFT. En morotsbakelse med vit choklad och tranbär – biskop Bo-Göran Åstrand vispade till Borgå stiftsjubileumsbakverk. 30.11.-0001 kl. 00:00

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17