Läsmöten under lupp i Karleby

Kyrka. Karleby svenska församling diskuterar läsmötenas framtid. I de aderton läslagen har läsmöten hittills alltid hållits i hemmen, men det börjar bli svårt att hitta folk som vill öppna sina hem för dem. Dessutom är de resurskrävande. 6.2.2008 kl. 00:00

Karleby svenska församling diskuterar läsmötenas framtid. I de aderton läslagen har läsmöten hittills alltid hållits i hemmen, men det börjar bli svårt att hitta folk som vill öppna sina hem för dem. Dessutom är de resurskrävande.

 
Kristine och Börje Nordlund öppnar gärna sin dörr för församlingens läsmöte. Senast kom tjugo personer.

Läsmötenas framtid har diskuterats en gång i församlingsrådet och kommer upp på nytt i slutet av månaden.

– Läsmötena har gett upphov till en livlig diskussion, säger kyrkoherde Peter Kankkonen. Jag tycker att det är fina möten som ger mycket, men ekvationen vill inte gå ihop. Det har blivit svårare att hitta personer som ställer upp. Folk säger att de uteblir från mötena i rädsla för att nästa gång bli värdar.

Kan marthor och byalag bidra?

Läsmötena har gamla anor, redan 1686 skrevs de in i kyrkolagen. Genom åren har de ändrat karaktär. Från att ha varit verkliga läsförhör är det nu byamöten i friare stil.

Kankkonen tycker att diskussionen är viktig. Alltför sällan utvärderar man i kyrkan det man gör.

– Många har kommit med synpunkter och gett goda uppslag. Jag tror att vi kommer att hitta en bra lösning.

Det vi hoppas på är att marthor och byalag skulle gå in och ta initiativet för det praktiska. Vill man värna om gemenskapen är det byborna som skall vara aktiva.

Två eller tre av de anställda brukar vara med på läsmötena. Nu har de anställda minskat, en prästtjänst föll bort i och med sammanslagningen, sedan dess har ytterligare några gått i pension.

– Pengarna räcker bara inte till att anställa efterträdare. Dessutom uppstår nya behov. Antalet ensamstående växer. Vi känner behov av att öka hembesöken men vem skall göra det?

Stugmöten behövs

– Det är synd om man slutar med läsmöten, tycker Kristina Nordlund i Såka.

Hon och hennes man Börje har alltid uppskattat gemenskapen på läsmötena.

– Det finns inga andra stugmöten numera. Vi tycker att det har varit välsignat att öppna vårt hem för läsmöte. Det är bara roligt, ingen plåga alls. Inte behöver man renovera stugan för den skull. Det är ju bara bybor som kommer. Våra präster är humoristiska, det är trevligt att umgås med dem.

– Temat behöver inte vara så tungt teologiskt. Men gärna en kort väckelsepredikan. Det är det viktigaste av allt.

– Läsmötena fyller sin funktion, säger också Solveig Jansson i Rödsö och hoppas på fortsättning. Jag tror inte att tveksamheten beror på ovilja mot läsmötena. Snarare är man blyg att erbjuda sitt hem. 

– Gemenskapen och det sociala är läsmötenas styrka. Vi behöver sådan enkel kristen gemenskap på gräsrotsnivå. Innehållet kan säkert också förenklas så att församlingens anställda inte behöver dra hela lasset.

Kerstin Haldin-Rönn



PRÄSTLIV. Att gå klädd i prästskjorta kan leda till en del riktigt otippade människomöten. Katarina Gäddnäs berättar här om oväntade frågor mellan butikshyllorna och en riktigt udda taxiresa. 22.2.2023 kl. 21:43

DEMONSTRATION. Ett ryskt par, en rysk-ukrainska och en finlandssvensk har demonstrerat vid ryska ambassaden varje söndag i snart ett år. – Mitt liv har blivit rikare, trots en tragedi och någonting som känns upprivande för oss alla, säger Rabbe Tianen. 22.2.2023 kl. 19:13

NÄRPES. När en ny folkrörelse tar över makten i en församling går det inte helt problemfritt. Det visar erfarenheten i Närpes, där en del anställda upplevt sig ifrågasatta av nya förtroendevalda. 22.2.2023 kl. 08:26

Ukraina. ”Jag har börjar läsa nyheterna. Är jag vuxen nu?” Den tolvåriga flickans fråga illustrerar hur barnen i Ukraina berövas sin barndom. 22.2.2023 kl. 07:41

KYRKANS EKONOMI. Kyrkan har ersatt fakturatrafiken och löneräkningen i församlingarna med servicecentralen Kipa. Det kostar nio miljoner euro om året. Otympligt, tycker kyrkoherde Hans Boije i Vörå. Han tycker att församlingarna ska få välja bort Kipa – om de vill. 21.2.2023 kl. 19:00

Ukraina. ”Lidandet är outhärdligt och antalet förlorade människoliv är stort. Ukrainarna behöver all hjälp och allt stöd de kan få.” 20.2.2023 kl. 18:59

SOMMARLÄGER. Kyrkans Ungdoms sommarläger ordnas i Nykarleby i år. Orsaken är att byggnaden som använts som festsal och logemente för småbarnsfamiljer i Pieksämäki har rivits. 16.2.2023 kl. 20:14

FÖRÄLDRAR. Cecilia Åminne fick som enda barnet till sina åldrande och sjuka föräldrar strida som en tiger för deras välmående. Men det höll på att kosta henne både hälsan och orken. Hur gör man om föräldrarna inte vill ha hemvård? Och hur kommer man till rätta med ilska, trötthet och samvetskval? 8.2.2023 kl. 14:00

DRÖMMAR. Varje natt kommer drömmarna till oss, märkliga och ocensurerade. Natt efter natt nytt manus, ny rollbesättning. – Ju mer vi tar in dem och förstår dem, desto mer minskar vår flykt från oss själva, säger drömgruppsledare Virva Nyback. 8.2.2023 kl. 15:35

riksdagsvalet. Kyrkpressen hör sig i en valenkät för om topptemana i riksdagsvalet i april. Överraskande få av de dagliga krisorden i medierna dyker upp i svaren från Lappträsk i öster till Jakobstad i norr. Många lyfter i stället upp den finländska skolan. 7.2.2023 kl. 09:56

ungdomens kyrkodagar. Jamika Sandbäck och hennes vänner har skickat in fem ärenden om ungdomar och unga vuxna i kyrkan till årets UK. 27.1.2023 kl. 16:05

kyrkoherdar. Har sina rötter i Matteus omfattande ungdomsarbete. Hon är enda sökande. 30.11.-0001 kl. 00:00

ungdomens kyrkodagar. En bönestund under konfirmandlägret var av avgörande betydelse för Jakob Nylund. – Det var som om hon bad för mig med Jesu röst, säger han. 27.1.2023 kl. 15:10

ekonomi. Ekonomigurun Sixten Korkman skrev en bok om allt det vi måste tro på om vi ska ha ett sunt ekonomiskt system. Utan Luther skulle vi inte vara där vi är i dag, skriver han. 25.1.2023 kl. 19:00

delaktighet. Elisabeth Hästbacka har doktorerat i socialpolitik på temat delaktighet i samhället för personer med funktionsvariationer. Numera jobbar hon med tillgänglighetsfrågor och har sett vad också kyrkan kunde jobba på. Hon har en hälsning till alla förtroendevalda. 25.1.2023 kl. 15:21

pilgrimsvandring. St Olav Ostrobothnia certifierades i maj både som en del av St Olavsleden och som europeisk kulturrutt. Vid alla officiella pilgrimsleder ska det finnas minst ett pilgrimscenter, och St Olav Ostrobothnias första center är i Trefaldighetskyrkan. 11.9.2024 kl. 15:19

BORGÅ STIFT. Domprostjobbet i Borgå blir ledigt från advent 2025 när Mats Lindgård lämnar jobbet. 10.9.2024 kl. 18:47

Bidrag. Bo och Gunvor Skogmans minnesfond är en allmännyttig fond för kristen verksamhet i Finland och utlandet. 10.9.2024 kl. 14:20

betraktat. ”Kom ihåg att ni kan berätta om alla era problem till Jesus”, säger barnledaren under miniorandakten. Jag är nio år och lyssnar uppmärksamt medan lågan från andaktsljuset i mitten av ringen fladdrar. Bredvid ljuset på golvet ligger den lilla ljussläckaren av metall. Snart ska någon av barnen få använda den när andaktsstunden är slut. Det är inte min tur idag. 8.9.2024 kl. 15:09

BISKOPSMÖTET. Biskop Mari Leppänen fick stöd av centrala namn i biskopsmötet. Hon ville rösta ut Sley och Kansanlähetys som bygger nätverk för dem som motsätter sig kvinnor som präster. Vid mötet som hölls på Åland föll rösterna 7 – 3. 6.9.2024 kl. 10:25