Tyska församlingen i Finland 150 år

Kyrka. Tyska församlingen i Finland firar i år sitt 150-årsjubileum. Den församling som i tiderna grundades för att betjäna rysk-tyska officerare, tyska köpmän och hantverkare är i dag livskraftigare än någonsin. 25.1.2008 kl. 00:00

Tyska församlingen i Finland firar i år sitt 150-årsjubileum. Den församling som i tiderna grundades för att betjäna rysk-tyska officerare, tyska köpmän och hantverkare är i dag livskraftigare än någonsin.

Varför finns det en tysk församling i Finland, men inte till exempel en fransk eller spansk? Orsakerna är historiska.

– När tsarens armé kom till Sveaborg fanns där många tyskättade officerare och tyskt manskap. De rysk-tyska och balttyska soldaterna med familjer ville fira gudstjänst på sitt modersmål, och tsaren såg till att de fick det, berättar församlingssekreterare Kai-Uwe Sentzke.

 
Tyska församlingen blev en egen församling 1858. Sedan 1923 hör den till Borgå stift.

De första gudstjänsterna hölls på Sveaborg av en av stadens präster som behärskade tyska. På 1830-1840-talen ökade det tyska inslaget i Viborg och Helsingfors då många tyska och schweiziska köpmän och hantverkare immigrerade till Finland. Det fanns också tyskar i de administrativa ämbetsverken i storfurstendömet, liksom vid universitetet. Den tyska kolonin bad tsaren om tillstånd att få grunda en tysk församling.

– Många gifte sig med finlandssvenskar och fick två modersmål, berättar Sentzke, själv fjärde generationens tysk-finlandssvensk.

Många av dem som i dag är aktiva i församlingen är tyskättlingar i femte-sjätte led. Ett exempel är släkten Paulig.

Satsar på svenskan

I dag har tyska församlingen ca 3000 medlemmar, 90 procent av dem är finska medborgare. Tyska kyrkan är belägen på ett idealiskt ställe, nära centrum, alldeles vid randen av Observatorieparken.

Men när den byggdes på 1860-talet var folk inte så nöjda.

– Då sade man så här: ”Kyrkan är vacker, platsen är ful”, skrattar Sentzke. I dag hör läget till stans bästa.

Tyska församlingen blev en egen församling år 1858. Egentligen är församlingen ingen tysk församling utan en del av Finlands evangelisk-lutherska kyrka som har rätt att använda tyska språket i sin verksamhet och att kalla in en präst från Tyskland. Sedan 1923 hör församlingen till Borgå stift.

– Det är bra att vi som är en liten församling hör till det finlandssvenska stiftet, som ju vet vad det är att vara i minoritet, säger kyrkoherde Dieter Henkel-Niebuhr. Han kallades till Tyska församlingen år 2001, och enligt avtalet stannar han sex till nio år. Att sköta kyrkoherdearbetet och dessutom lära sig både svenska och finska vid sidan om hade blivit för jobbigt. Han har satsat på svenskan, och den är i dag flytande.

– Kyrkan i Tyskland vill ogärna att präster jobbar utomlands längre än i åtta, nio år. Det sker så snabba förändringar i kyrkan i dag, och är man borta för långe har man svårt att integreras igen.

”Katolska” inslag

Hur är det då att som tysk präst arbeta i Finland? Ser gudstjänstformuläret likadant ut som därhemma?

 
Förutom gudstjänster har församlingen en hel del annan verksamhet: bibelkretsar, kvinno- och mansgrupper, scout- och ungdomsverksamhet, mamma-barngrupp, körer och blåsorkester, ett eget daghem och ett pensionärshem.

– Nja, säger Henkel-Niebuhr och berättar att man i Tyskland använder många olika gudstjänstformulär beroende på inriktning och region.

– Man tror ofta att det är självklart att alla evangeliska kyrkor kan samarbeta, men det finns skillnader. Den finska kyrkan har via Borgåöverenskommelsen närmat sig den anglikanska kyrkan, i Tyskland har man satsat på att komma överens med de reformerta kyrkorna.

Enligt fördraget mellan den Finska och den Tyska kyrkan är det i teorin möjligt att välja en tysk reformert präst till tjänsten som kyrkoherde i Tyska församlingen. Men han kunde nog få problem med gudstjänstordningen …

– I Tyskland är man till exempel inte van vid den sjungande liturgin. Sådant betraktar man som katolskt.

Gudstjänstbesökare från en tysk evangelisk tradition skulle också reagera på vår kyrkas färgglada mässhakar, som också de kunde uppfattas som katolska. I Tyska församlingen använder präster en svart prästdräkt med vit elva (prästkragen med två flikar som bildar siffran elva), inga liturgiska färger här inte.

– Och nattvardsgudstjänst har vi bara en gång i månaden.

Allt går på tyska

Tyska församlingen har i uppgift att betjäna sina medlemmar på tyska i hela landet. Församlingens andra prästtjänst delas av ett äkta par som reser runt i landet och håller gudstjänster på olika orter. De längsta resorna går till Rovaniemi och Uleåborg.

– All verksamhet går på tyska och alla är välkomna, också sådana som inte har familjeband till Tyskland utan bara vill lära sig språket, berättar Sentzke.

– Andra utlandsförsamlingar är ofta mer tvåspråkiga än vi. Vi kännetecknas av det tyska språket, så vill församlingsmedlemmarna ha det, säger Henkel-Niebuhr.

Sofia Torvalds



mariehamn. Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn. 21.8.2020 kl. 13:23

bibelskola. Coronan satte käppar i hjulet för Benjamin Asplund som deltog i Surfing the Nations grundutbildning tidigare i år. Utbildningen kortades av och han fick lägga sina framtidsplaner på hyllan. 21.8.2020 kl. 11:21

musik. För Isabel Hanna och Hilja Risku blir det här en spännande höst. De börjar högstadiet – och de ska sjunga sin egenskrivna låt i tv-sändning. 19.8.2020 kl. 09:21

diakon. Efter 27 år i skolvärlden ville hon ta steget ut och prova något nytt. Det blev inte närvårdare eller missionär, men Kristina Örn fortsätter jobba nära människor. Nu är hon ny diakon i Solf. 19.8.2020 kl. 09:19

profilen. – Livet är en gåva jag är tacksam för. Om kvällarna stannar vår familj upp inför den och det känns naturligt att be en gemensam aftonbön tillsammans med barnen. 20.8.2020 kl. 00:00

Bok. – Ibland känns det som om jag fått ett nytt liv, säger Christa Mickelsson. För tre år sedan kunde hon endast ljuda några vokaler och inte skriva alls. En massiv hjärnblödning har tvingat henne att lära sig allt på nytt. Nu ger hon ut en bok, en bok hon skrivit helt själv. 19.8.2020 kl. 08:48

Kultur. Det finns något andligt över nordbornas naturupplevelser, märkte religionshistorikern David Thurfjell. Många sekulariserade svenskar som inte känner sig hemma i kyrkan upplever i stället att naturen är en plats som ger dem utrymme för existentiella tankar och känslor. 18.8.2020 kl. 19:53

Höstdagarna. Ungdomsfestivalen Höstdagarna skulle ha firat 70-årsjubileum vid allhelgonahelgen, men ställs in på grund av coronaviruspandemin. 18.8.2020 kl. 09:07

Kyrkomötet. En ny mandatperiod inleddes med iver att hitta nya lösningar för kyrkans strukturer och förvaltning. Men i de frågor som bränner är det svårt att släppa taget om positionerna. 14.8.2020 kl. 16:49

kronoby församling. Kronoby församlings ekonomi har försämrats under de senaste tio åren, skriver ÖT. 14.8.2020 kl. 16:32

val. Kyrkomötet har valt Åsa A. Westerlund och Monica Heikel-Nyberg till medlemmar i Kyrkostyrelsens plenum för mandatperioden 2020–2024. 14.8.2020 kl. 11:38

matteus församling. Om allt går enligt planerna slår domkapitlet vid sitt nästa möte fast att Helene Liljeström sköter kyrkoherdevikariatet i Matteus församling. – Ett bönesvar, säger församlingsrådets viceordförande Annica Söderström. 11.8.2020 kl. 16:02

domkapitlet. Niklas Wallis, tf. kaplan i Kronoby, är enda sökanden till kyrkoherdetjänsten i Kronoby. Byråsekreterartjänsten vid domkapitlet fick nio sökande. Bland annat detta meddelar domkapitlet idag. 10.8.2020 kl. 16:15

Coronapandemin. Coronarestriktionerna i Finland har lättats upp, samtidigt som samhället håller andan för en möjlig andra våg. Vi frågade några församlingar hur virusepidemin beaktas i deras dagliga verksamhet, nu när höstterminen småningom startar. 10.8.2020 kl. 12:23

äktenskapssyn. Att biskoparna i Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland inte når en gemensam syn i äktenskapsfrågan var inte förvånande. Som näst bästa alternativ kunde de flesta tänka sig en medelväg, som tillåter samkönade par att vigas. 7.8.2020 kl. 10:12

jul. Mark Levengood bär på en längtan om någon som bär en när man inte själv orkar. – Det finns ögonblick där jag uppfattar julen som ett mirakel. 23.12.2023 kl. 18:58

FÖRSONING. Sann försoning innebär ett erkännande av rättvisan och av maktdynamiken, anser man inom organisationen Musalaha. Därför utmanar man det som sker i Israel och Gaza just nu. – Just nu behövs försoning mer än någonsin, säger Wasim Nasser. 19.12.2023 kl. 10:00

JULGEMENSKAP. Du är inte ensam om att vara ensam och vi är alla lite fattiga, åtminstone i anden. Det fastslår pastor Markus Österlund. 18.12.2023 kl. 15:59

domkapitlet. Två prostar och pensionerade kyrkoherdar, Anders Store och Timo Saitajoki, jobbar nästa år halvtid som kaplaner i Kronoby, där prästbristen är stor. 15.12.2023 kl. 10:37

UTNÄMNING. Elefteria Apostolidou valdes till årets präst bland annat för sitt arbete bland kvinnor, för kyrkans synlighet på sociala medier och för sina stads-pilgrimsvandringar. – Det känns jätteskönt att få erkänsla för det arbete jag gjort, säger hon. 14.12.2023 kl. 12:59