Religionens återkomst

Teologi. Att tala om religionernas återkomst låter främmande i vår kultur där allt vad religion heter anses vara på tillbakagång. Men det gäller bara Europa. På annat håll i världen går religionerna framåt. Globalisering och invandring förändrar situationen också hos oss. 9.1.2008 kl. 00:00

Att tala om religionernas återkomst låter främmande i vår kultur där allt vad religion heter anses vara på tillbakagång. Men det gäller bara Europa. På annat håll i världen går religionerna framåt. Globalisering och invandring förändrar situationen också hos oss.

 
– Vi har inte varit medvetna om hur djupt religionen sitter i vår kultur, säger Eila Helander.

Forskarna vet på året när det svängde ute i stora världen. År 1979 genomförde ajatollah Khomeini sin revolution i Iran och gjorde shiavarianten av islam till en politisk kraft. Ett år senare reste sig Solidaritet i det katolska Polen och inledde nedräkningen av Sovjetunionen.

– Vi kommer att se mer av detta i framtiden, säger professorn i kyrkosociologi Eila Helander.

Diskuterar man religionens framtid måste man veta att Europa religiöst sett är en ”special case” som avviker både från USA och den övriga världen. Det har med Europas historia att göra, påpekar professor Helander. De europeiska kyrkorna har varit statskyrkor och kyrkan har haft monopol på religionen.

I och med att kyrkans officiella roll krympt kan man tala om en sekularisering i Europa. Skillnaden mellan USA och Europa igen är att ”over there” finns en religiös marknad med ett mycket konkret utbud av religion. Också Europa går mot en marknadssituation.

– Religionsmonopol och tvång försvinner, men inte religionen.

Religionen sitter djupt

Agendan från upplysningstiden lever kvar och gör att Europa har gjort skillnad på kultur och religion.

Kyrkor och kristna symboler präglar det europeiska landskapet. Vår litteratur är full av språkbilder som kommer från den kristna traditionen. Veckan med sju dagar finns kvar trots att upplysningstiden ville ersätta den med en rationell tiodagarsvecka.

– Spåren är djupa. Religionen är en värdefull del av kulturen, säger hon.

Upplysningstiden lever kvar i Europa i form av krav på religiös neutralitet, åtminstone i det offentliga. Stadsstyrelsen i brittiska Birmingham försöka häromåret ersätta julen med det religiöst neutrala ”Winterval”. Men symboler utan innehåll gör ingen fest.

– Det är som att ta bort historiens inflytande.

Läs mera i Kp 2/2008.

Rolf af Hällström



Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

GRÖN OMSTÄLLNING. Nina Långstedt är den sjunde generationen som odlar jorden på Krämars i Svartå, Ingå. Hon vill göra allt hon kan för att rädda inte bara Krämars utan hela planeten för framtidens generationer. – Det är hopplöst, men vi måste göra det ändå. 13.2.2025 kl. 09:43

ungdomens kyrkodagar. – Det som var särskilt fint i år var att vi kom till att ingen ska pushas ut från församlingen bara för att vi har lite olika värderingar, säger Mona Nurmi. 12.2.2025 kl. 18:26

LÄGER. Varför får bara ungdomarna gå på läger? undrade några konfirmandföräldrar. Klart vuxna behöver läger också, tänkte de i Åbo svenska församling. Nu blir det av – välkommen på vuxenläger! 11.2.2025 kl. 14:07

kyrkomusiker. Fiona Chow är ny kantor i Borgå svenska domkyrkoförsamling. Under pandemin hade hon tråkigt medan kyrkorna stod tomma. Det var en perfekt tid att öva orgel! Och så blev hon kyrkomusiker. 10.2.2025 kl. 11:48

FÖRFÖLJELSE. 380 miljoner kristna i världen blir förföljda och diskriminerade, skriver Open Doors i sin senaste årsrapport. Finländare som turistar i Turkiet, Marocko, Egypten eller Vietnam tänker kanske inte ens på det. 7.2.2025 kl. 18:47