Finlands ortodoxa kyrkas kamp

Kyrka. Finlands ortodoxa kyrka förde en lika seg som svår självständighetskamp ända till år 1957. Först då erkändes kyrkans självständighet av den ryska ortodoxa kyrkan. I dag är förhållandet mellan kyrkorna gott. 9.1.2008 kl. 00:00

Finlands ortodoxa kyrka förde en lika seg som svår självständighetskamp ända till år 1957. Först då erkändes kyrkans självständighet av den ryska ortodoxa kyrkan. I dag är förhållandet mellan kyrkorna gott.

I slutet av 1800-talet bildade de ortodoxa församlingarna i Finland ett ärkebiskopsdöme som hörde till den ryska kyrkan. En nationellt sinnad rörelse inom finska kyrkan sökte enträget efter självständighet. Då den ryska ortodoxa kyrkan efter ryska revolutionen mer eller mindre låg i spillror var tiden inne för den finska dotterkyrkan att lösgöra sig. År 1923 inträdde den som en självständig kyrka i Ekumeniska patriarkatet i Konstantinopel som tog finländarna under sina vingars beskydd med hänvisning till de ostadiga förhållandena i Ryssland.

Under andra världskriget behövde Sovjetstaten den ryska kyrkans stöd, ett stöd som också efter kriget fick tjäna statens utrikespolitik. År 1945 fordrade Moskvas patriarkat i skarpa ordalag att den finska kyrkan skulle återförenas med den ryska kyrkan.

– Ukasen framkallade den andra akten i den finska kyrkans självständighetskamp som tog slut officiellt först år 1957. Först då erkände Moskvas heliga synod att Finlands ortodoxa kyrka inte längre är en dotterkyrka under Moskva utan en självständig systerkyrka under Ekumeniska patriarkatet i Konstantinopel, förklarar Juha Riikonen.

Dramatiska tider

De ibland till och med mycket dramatiska händelserna åren 1945-1957 har klarlagts av Riikonen i hans doktorsavhandling ”Kirkko politiikan syleilyssä” (Kyrkan i politikens omfamning.)

Att 1945 är utgångspunkten i avhandlingen beror på att det var det året som ryska kyrkan gick till offensiv för en återförening.

– I september kom Leningrads och Novgorods metropolit Grigori till Finland, berättar Riikonen.

– Han kom inte för att förhandla om en eventuell återförening utan för att diskutera detaljerna kring den med ärkebiskop Herman.

– För Grigori var det alltså helt klart att kyrkorna skulle återförenas och att det inte var speciellt mycket som Finland kunde göra åt den saken.

Diktatfasonerna irriterade finländarna, men situationen var mycket känslig. Den ryska kyrkans intentioner och intressen backades aktivt upp både i Sovjetunionen och av de folkdemokratiska ministrarna i Finlands regering.

– Inrikesminister Yrjö Leino gav order om att förhandscensuren skulle stöda metropolitens förslag, som fick aktivt stöd också av utrikesminister Reinhold Sventon, berättar Riikonen.

– De ortodoxa kyrkorna användes aktivt användes som politiska spelbrickor i det kalla kriget. Det här var så uppenbart att det oroade skyddspolisen, som befarade att den finska ortodoxa kyrkan kunde bli ett brohuvud för oönskad sovjetisk verksamhet.

Läs mera i Kp 2/2008.

Stig Kankkonen



sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

VILDMARK. I vildmarken stänger Per-Johan Stenstrand ut bruset och tankar kraft. Årligen gör han två större turer, en rejäl fiskevecka i augusti och en vecka runt påsk med snöskoter, tält och isfiske uppe i Lappland. 16.3.2024 kl. 13:34

Bidrag. ÅA Vasa-lett projekt om demografi i kyrkor och samfund toppar Svenska kulturfondens utdelning i år. 15.3.2024 kl. 15:21

flyktingar. 25-åriga Petra Gripenberg har precis åkt till den grekiska ön Lesvos. Där ska hon hjälpa traumatiserade flyktingar att berätta om det de varit med om. 17.1.2025 kl. 10:55

Kolumn. Pensionen närmar sig, det är dags att ta en titt i backspegeln och fundera över hur samfälligheten förändrats ur ett språkligt perspektiv. Det var en utmaning för mig att 2002 börja jobba som samfällighetens translator. Övergången från näringslivet till den offentliga sektorn och kyrkans trygga famn bjöd på oväntade överraskningar och mina barn frågade om jag nu skulle få en egen ”tjänstekaftan”. 23.1.2025 kl. 10:54

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00