Utträde och förtroende - samtidigt

Kyrka. Statistiken över kyrkotillhörigheten och förtroendet för kyrkan förefaller tala skilda språk. Utträdet ökar men förtroende för kyrkan är stabilt. Enligt Kimmo Kääriäinen, chef för kyrkas forskningscentral, visar de olika signalerna att ett utträde inte är lika med ett misstroende. 7.1.2008 kl. 00:00

Statistiken över kyrkotillhörigheten och förtroendet för kyrkan förefaller tala skilda språk. Utträdet ökar men förtroende för kyrkan är stabilt. Enligt Kimmo Kääriäinen, chef för kyrkas forskningscentral, visar de olika signalerna att ett utträde inte är lika med ett misstroende.

 
Enligt preliminära uppgifter från Befolkningsregistercentralen skrev 37 481 personer ut sig ur kyrkan år 2007. Samtidigt anslöt sig 10 960 personer till kyrkan och. Medlem i kyrkan genom dop blev 48 429 personer.

Den närvarande befolkningen i församlingarna, dvs. de av kyrkans medlemmar som bor stadigvarande i Finland, var enligt statistik från mitten av december 4 331 550. Enligt dessa preliminära uppgifter hör 81,7 procent av finländarna till den lutherska kyrkan.

– De slutliga siffrorna kan se lite annorlunda ut, men knappast skiljer de sig nämnvärt från de här siffrorna, säger Kimmo Kääriäinen.

Motsägelsefullt

Det innebär att en ny negativ milstolpe i kyrkans medlemstal har passerats: i procent uttryckt är antalet finländare som nu hör till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 82 procent. Ännu år 2006 hörde 82,4 procent av finländarna till kyrkan. Då anslöt sig 10 116 personer medan 34 952 personer skrev ut sig ur kyrkan.

Jämför man statistiken över kyrkans medlemsantal med det som World Values-undersökningen har att berätta om bland annat förtroendet för kyrkan blir bilden till synes motsägelsefull.

 
Enligt Kimmo Kääriäinen är en av de vanligaste orsakerna till utträde ur kyrkan att Gud och religion inte känns som en personlig angelägenhet.

– Enligt World Values-undersökningen har förtroendet för kyrkan klart stärkts de senaste åren, berättar Kääriäinen.

– Efter en bottennotering år 1990, då endast 32 procent av finländarna sade sig ha förtroende för kyrkan, var siffran år 2005 uppe i 63 procent.

Det motsägelsefulla i att kyrkans medlemsantal sjunker samtidigt som förtroendet för kyrkan kraftigt ökar har enligt Kääriäinen säkert många förklaringar. En är denna:

– Att man utträder ur kyrkan innebär inte att man vänder kyrkan ryggen och ännu mindre att man vänder Gud ryggen.

Det senare bekräftas i samma World Values-undersökning, som visar att Gud och religionen blivit allt viktigare för finländarna. Nästan hälften av finländarna, 47 procent, anser att Gud är viktig eller mycket viktig.

Gott utgångsläge

Förtroendet för kyrkan kan enligt Kääriäinen förklaras i synnerhet med två faktorer: kyrkans insatser inom diakonin och förrättningarna.

– I samband med och efter den ekonomiska krisen ökade förtroendet för kyrkan då finländarna såg en kyrka som konkret engagerade sig för de utsatta.

– Till detta kommer att finländarna anser att kyrkan utför sin grunduppgift mycket väl, och då i synnerhet förrättningarna.

Enligt Kääriäinen har kyrkan i denna mening ett gott utgångsläge för sitt fortsatta arbete. Inställning till kyrkan är positiv och förtroendet för kyrkan är stort.

– Den stora utmaning som medlemsstatistiken klart belyser är gruppen unga vuxna, säger Kääriäinen.

– Det är inom den gruppen utskrivningen är speciellt stor och kyrkan har all anledning att fråga varför den inte når ut till den.

Helt behöver kyrkan inte famla i mörker när det gäller att planera för att bättre nå ut till gruppen unga vuxna. Det man vet är nämligen att en av de största orsakerna till utträde är att Gud och religionen inte känns som en personlig angelägenhet.

Familjen viktig

Att det är så har enligt Kääriäinen mycket att göra med att den kristna kulturen och traditionen inte längre är naturliga delar av familjernas liv. Det leder till att det inte finns ett naturlig grund att bygga på.

– För kyrkan innebär detta att man måste satsa ännu mera på arbetet med familjerna och på att skapa kristna traditioner som passar dagens människor.

– I dag är det dopet, skriftskolan, kyrklig vigsel och begravningar som ger de konkreta kontaktpunkterna med kyrkan. Förenklat sagt kunde man säga att kontaktpunkterna mellan individen och kyrkan ligger för långt från varandra. De bör bli fler, sammanfattar Kimmo Kääriäinen.

Stig Kankkonen



Härskartekniker. En härskarteknik innebär alltid att köra över. Härskartekniker är uttryck för ett fult spel, där makt tas, inte delas, säger Malin Gustavsson. 15.7.2020 kl. 19:00

camilla Lif. Den svenska regeringen har tillsatt en kommission för att utvärdera Sveriges hantering av coronapandemin, skriver Kyrkans Tidning. Bland ledamöterna i kommissionen finns också prästen Camilla Lif, tillförordnad kyrkoherde i Katarina församling i Stockholm. 13.7.2020 kl. 08:00

profilen. Daniel Norrback berättar om de turbulenta veckorna som började med en ful kommentar om prideparader och kulminerade i en polisanmälan. Erfarenheten blev en viktig lärpeng och idag är Norrback försiktig med att ge sig in i teologiska diskussioner. 15.7.2020 kl. 16:00

boknyheter. Biskop emeritus Gustav Björkstrand ger ut självbiografin På avstånd ser man klarare på Fontana Media i höst. Också Kyrkpressens redaktör Christa Mickelsson är aktuell med en självbiografisk bok. 10.7.2020 kl. 14:07

Helsingfors . Kristian Willis växte upp med flera språk. Det har han nytta av när han varje söndag firar gudstjänst med människor från världens alla hörn i Östra Centrum i Helsingfors. 6.7.2020 kl. 14:54

diakoni. Är oron över hur ekonomin ska gå ihop ett stort mörkt moln på din sommarhimmel? Ta kontakt med diakonin – där får du både akuthjälp och stöd i att reda ut situationen på längre sikt. 6.7.2020 kl. 14:40

parrelation. Under semestern blir problem i förhållandet synligare än vanligt. 2.7.2020 kl. 15:52

asylsökande. – Vi var 55 eller 60 personer i en niometers gummibåt. Vatten slog in hela tiden. Jag kunde inte simma. Morteza Naseris väg till Finland är en berättelse om utsatthet, orättvisa och en okuvlig vilja att leva. 1.7.2020 kl. 15:40

Kyrkodagar. – Jag hoppas att alla ska tänka: Wow, nu får vi äntligen träffas ansikte mot ansikte, säger direktor Sixten Ekstrand. 30.6.2020 kl. 21:16

profilen. Som tolvåring var rwandiern Jean d’Amour Banyanga med om en skakande upplevelse. Efter det ville han jobba för Gud och sina medmänniskor. – Jag är historisk, säger han, som den första mörkhyade prästen i Borgå stift. 30.6.2020 kl. 20:17

samtalstjänst. Samtalen är alltid konfidentiella och anonyma. Hjälp kan man få via telefon, chatt, nättjänst och brev. 29.6.2020 kl. 09:59

bön. Östra Finlands universitet har gjort en undersökning som visar att frågor relaterade till spiritualitet har varit betydelsefulla under coronapandemin. 24.6.2020 kl. 00:00

radio. – Genom att flytta fram sändningstiden hoppas vi att Andrum ska nå en större publik, säger Unni Malmgren. 23.6.2020 kl. 15:53

orostider. Varför kom den här pandemin – vill Gud straffa mänskligheten? Eller är den ett tecken på att de yttersta tiderna närmar sig? Vi frågar Björn Vikström, universitetslärare i teologisk etik med religionsfilosofi. 18.6.2020 kl. 16:12

gränna. Pingstförsamlingen i småländska Gränna får till hösten en österbottnisk pastor. – Det är en stor utmaning, men känslan att Gud kallat, förberett och utrustat mig övervinner rädslan, förklarar Ida Karlsson, 36. 19.7.2020 kl. 00:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29

FMS. Finska Missionssällskapets omställningsförhandlingar innebär att personalstyrkan minskar med 42 årsverken genom uppsägningar och pensioneringar. Den svenska verksamheten påverkas också, men det är ännu oklart i vilken mån. 1.12.2023 kl. 14:23

MIKAEL AGRICOLA MEDALJEN. I samband med Borgå domkapitels jubileumssammanträde förlänade biskop Bo-Göran Åstrand Mikael Agricola-medaljen åt fem personer; Emma Audas, Gun Geisor, Jan-Erik Lindqvist, Stefan Myrskog och Göran Stenlund. Medaljen är avsedd att ges som hedersbetygelse och gåva åt personer som verkat i Mikael Agricolas anda. 1.12.2023 kl. 16:59