Utträde och förtroende - samtidigt

Kyrka. Statistiken över kyrkotillhörigheten och förtroendet för kyrkan förefaller tala skilda språk. Utträdet ökar men förtroende för kyrkan är stabilt. Enligt Kimmo Kääriäinen, chef för kyrkas forskningscentral, visar de olika signalerna att ett utträde inte är lika med ett misstroende. 7.1.2008 kl. 00:00

Statistiken över kyrkotillhörigheten och förtroendet för kyrkan förefaller tala skilda språk. Utträdet ökar men förtroende för kyrkan är stabilt. Enligt Kimmo Kääriäinen, chef för kyrkas forskningscentral, visar de olika signalerna att ett utträde inte är lika med ett misstroende.

 
Enligt preliminära uppgifter från Befolkningsregistercentralen skrev 37 481 personer ut sig ur kyrkan år 2007. Samtidigt anslöt sig 10 960 personer till kyrkan och. Medlem i kyrkan genom dop blev 48 429 personer.

Den närvarande befolkningen i församlingarna, dvs. de av kyrkans medlemmar som bor stadigvarande i Finland, var enligt statistik från mitten av december 4 331 550. Enligt dessa preliminära uppgifter hör 81,7 procent av finländarna till den lutherska kyrkan.

– De slutliga siffrorna kan se lite annorlunda ut, men knappast skiljer de sig nämnvärt från de här siffrorna, säger Kimmo Kääriäinen.

Motsägelsefullt

Det innebär att en ny negativ milstolpe i kyrkans medlemstal har passerats: i procent uttryckt är antalet finländare som nu hör till evangelisk-lutherska kyrkan i Finland under 82 procent. Ännu år 2006 hörde 82,4 procent av finländarna till kyrkan. Då anslöt sig 10 116 personer medan 34 952 personer skrev ut sig ur kyrkan.

Jämför man statistiken över kyrkans medlemsantal med det som World Values-undersökningen har att berätta om bland annat förtroendet för kyrkan blir bilden till synes motsägelsefull.

 
Enligt Kimmo Kääriäinen är en av de vanligaste orsakerna till utträde ur kyrkan att Gud och religion inte känns som en personlig angelägenhet.

– Enligt World Values-undersökningen har förtroendet för kyrkan klart stärkts de senaste åren, berättar Kääriäinen.

– Efter en bottennotering år 1990, då endast 32 procent av finländarna sade sig ha förtroende för kyrkan, var siffran år 2005 uppe i 63 procent.

Det motsägelsefulla i att kyrkans medlemsantal sjunker samtidigt som förtroendet för kyrkan kraftigt ökar har enligt Kääriäinen säkert många förklaringar. En är denna:

– Att man utträder ur kyrkan innebär inte att man vänder kyrkan ryggen och ännu mindre att man vänder Gud ryggen.

Det senare bekräftas i samma World Values-undersökning, som visar att Gud och religionen blivit allt viktigare för finländarna. Nästan hälften av finländarna, 47 procent, anser att Gud är viktig eller mycket viktig.

Gott utgångsläge

Förtroendet för kyrkan kan enligt Kääriäinen förklaras i synnerhet med två faktorer: kyrkans insatser inom diakonin och förrättningarna.

– I samband med och efter den ekonomiska krisen ökade förtroendet för kyrkan då finländarna såg en kyrka som konkret engagerade sig för de utsatta.

– Till detta kommer att finländarna anser att kyrkan utför sin grunduppgift mycket väl, och då i synnerhet förrättningarna.

Enligt Kääriäinen har kyrkan i denna mening ett gott utgångsläge för sitt fortsatta arbete. Inställning till kyrkan är positiv och förtroendet för kyrkan är stort.

– Den stora utmaning som medlemsstatistiken klart belyser är gruppen unga vuxna, säger Kääriäinen.

– Det är inom den gruppen utskrivningen är speciellt stor och kyrkan har all anledning att fråga varför den inte når ut till den.

Helt behöver kyrkan inte famla i mörker när det gäller att planera för att bättre nå ut till gruppen unga vuxna. Det man vet är nämligen att en av de största orsakerna till utträde är att Gud och religionen inte känns som en personlig angelägenhet.

Familjen viktig

Att det är så har enligt Kääriäinen mycket att göra med att den kristna kulturen och traditionen inte längre är naturliga delar av familjernas liv. Det leder till att det inte finns ett naturlig grund att bygga på.

– För kyrkan innebär detta att man måste satsa ännu mera på arbetet med familjerna och på att skapa kristna traditioner som passar dagens människor.

– I dag är det dopet, skriftskolan, kyrklig vigsel och begravningar som ger de konkreta kontaktpunkterna med kyrkan. Förenklat sagt kunde man säga att kontaktpunkterna mellan individen och kyrkan ligger för långt från varandra. De bör bli fler, sammanfattar Kimmo Kääriäinen.

Stig Kankkonen



flyktingar. Med diakoni, ekumenik och religions­­dialog i sitt bagage använder Virpi Paulanto nu sin erfarenhet i jobbet som Borgå stads flykting­koordinator. 9.6.2022 kl. 19:00

SYDÖSTERBOTTEN. Nu borde man öppet och fördomsfritt utreda allt från ett utökat samarbete till en samgång mellan Närpes och Kaskö församlingar. Men utredningen görs inte om inte de förtroendevalda i Kaskö begär den. Kristinestad berörs inte i detta skede. 3.6.2022 kl. 10:00

AVSTÄNGNING. Domkapitlet kunde idag inte ta något beslut gällande Dennis Svenfelts eventuella avkragning. Svenfelt hördes i en och en halv timme, men domkapitlet valde att fortsätta behandlingen vid ett extrainsatt möte på onsdag nästa vecka. 16.6.2022 kl. 17:40

pris. Enligt prisjuryn är biskop Mari Leppänen en karismatisk och orubblig främjare av en mer tolerant andlig kultur i Finland. 2.6.2022 kl. 18:04

NÄRPES. Närpes församling lyssnade in familjernas behov. Resultatet blev en juniorklubb för sommarlovslediga barn och en heldagsdagklubb som startar i höst. 30.5.2022 kl. 11:10

diakoni. ”Så snett kan det aldrig gå att du inte kan komma och tala med oss”, säger diakoniarbetaren Henrika Lemberg i Borgå. 20.5.2022 kl. 12:52

KLIMATET. Upp till 22 miljoner euro kan de evangelisk-lutherska församlingarna lyfta ur sina skogar varje år. När kyrkan ska vara klimatneutral 2030 får många se över sina invanda avverkningar. 26.5.2022 kl. 12:00

livshistoria. 102-åriga Doris Ståhl har varit med om två krig, evakuerat föräldrahemmet under Porkalaparentesen och suttit i Stockmanns källargångar när Helsingfors bombades. Ukrainakriget följer hon med i tidningen. – De arma människorna! Det är så hemskt så man kan inte tänka på det. 27.5.2022 kl. 16:27

KYRKANS SKOGAR. Med sina 4 356 hektar skogar är Karleby kyrkliga samfällighet den största skogsägaren inom kyrkan i Finland. 26.5.2022 kl. 11:59

KRIGET I UKRAINA. Bland dem som flyr kriget är en del de mer utsatta än andra. Vandaförsamlingarna gjorde tidigt ett beslut om vem de främst skulle ta hand om. 20.5.2022 kl. 12:38

Personligt. Elina Sagne-Ollikainen lärde sig tidigt att en människas tid här på jorden tar slut. – Det är viktigt för mig att jag använder den tid jag fått väl. 25.5.2022 kl. 12:15

ANDETAG. Louise Häggström och hennes man valde att säga upp sig från sina jobb och flytta till Bergen, en stad i ett land de aldrig besökt tidigare. Hon bloggar på Andetag-bloggen på Kyrkpressens sajt. 24.5.2022 kl. 08:26

LÄGER. I slutet av juli ställs Sabina Wallis inför sitt eldprov: att vara lägerledare vid sommarlägret i Pieksämäki. Själv har hon varit där varje sommar sedan hon var ett halvt år. 23.5.2022 kl. 18:00

TJÄNST. Domkapitlet har fått in fem ansökningar till tjänsten som stiftsdekan. För jobbet, i vilket man framför allt lägger upp prästernas fortbildning, presenterar de sökande olika meriter. De "kan Åbo Akademi", "kan regnbågsfolket" eller "kan dialogen med väckelserörelserna". 20.5.2022 kl. 16:20

domkapitlet. Domkapitlet ändrar på hur församlingspastorerna tillsätts. 19.5.2022 kl. 15:57

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43