Biskopen sänder julhälsning till stiftet

Kyrka. Till våra vanligaste julhälsningar hör att vi tillönskar varandra en Fridfull jul ...
23.12.2007 kl. 00:00

Fridfull Jul


Till våra vanligaste julhälsningar hör att vi tillönskar varandra en Fridfull jul. Den hälsningen känns speciellt viktig i år efter tragedin i Tusby, de många strejkerna, den alltmer uppskruvade arbetstakten och de många förväntningarna som vi känner att vi bör uppfylla när det gäller våra nära och kära.

Den här fridshälsningen har gamla rötter. Redan i profettexterna för julen sägs det att den kommande Messias skall vara en Fridsfurste. Oket som läggs på mänskor och förtryckarens piska skall brytas sönder. Skon som krigaren bär i striden och manteln som fläckas av blod skall brännas. Ty ett barn har fötts, en son är oss given och hans namn är Fridsfursten.

Änglarnas proklamation till herdarna innehåller samma budskap. ”Ära i höjden åt Gud och på jorden fred.” Genom det nyfödda barnet skall jorden få shalom. Ordet, som finns i samma grundform i t.ex. arabiska och swahili, betyder frid, fred, frälsning och salighet. Men det används också i helt vardagliga sammanhang. Man tillönskar varandra hälsa och nya krafter, inre ro, harmoni och ett gott familjeliv.

Många av våra julpsalmer talar om julens frid. Den kända psalmen Härlig är jorden av den store danske psalmdiktaren B. S. Ingemann slutar med orden: ”Frid över jorden Herren bjöd”.
Zacharias Topelius ber att den helga julefriden skall komma ”till hög, till låg, till rik, till arm”.
Och många är det som med Emma Köhler sjunger:

Du stjärna över Betlehem,
o, låt ditt milda ljus
få lysa in med hopp och frid
i varje hem och hus.

Frid är något vi alla längtar efter. Ingen klarar av ett ständigt prestationstryck. Vi behöver ta igen oss och ge varandra tid, omtanke och kärlek. Då kan vi få uppleva att vi är värdefulla precis sådana som vi är. Stressen släpper, bekymren och oron viker undan. Mitt i vintermörkret och kölden fylls vi av värme, tillförsikt och glädje.

Den här julen skall vi därför ta fasta på det allra viktigaste: Julfriden. Ytterst är det inte de yttre gåvorna som avgör hurudan vår jul blir. Julfriden – den får vi när vi söker oss till gravgårdarna och tänder våra ljus i tacksamhet för det våra bortgångna kära har gett oss. Den kommer till oss när vi samlas till julbön i våra kyrkor utöver hela vårt svenska stift. Och den fyller vårt hjärta när vi stannar upp en stund under helgen i stilla bön inför Guds ord.

En fridfull jul vill vi tillönska varandra. Alldeles särskilt ber vi om att den skall nå dem som är sjuka, gamla, ensamma eller som brottas med problem av olika slag. Må julens Herre själv ge oss alla sin frid i allt rikare mått.

Borgå i adventstid 2007

Gustav Björkstrand

Gustav Björkstrand



Mest läst

    SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

    ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

    profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

    KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00

    KYRKANS FRAMTID. För ett år sedan blev Edgar Vickstöm präst efter en lång karriär bland annat som bankdirektör. Ett år senare är han förbryllad och lite bekymrad. En kyrka som handskas med personal, tid och pengar borde våga tänka på effektivitet. Men varför vet kyrkan inte ens om den har ett mål? 20.7.2022 kl. 19:12

    BRÖLLOP. I mitten på 50-talet bestämde sig Lumparlands marthor att skramla ihop till en brudkrona till kommunens flickor. Till det behövdes 200 gram silver och 13 000 mark. Men när man ville skänka den till församlingen sade dåvarande pastorn nej tack. Några årtionden senare hittade den ändå till kyrkans förvar. Nu har den dammats av för en historisk tillbakablick. 21.7.2022 kl. 15:00

    beslutsfattande. I början av juni sände Kyrkpressens redaktion iväg en enkät till alla församlings- och kyrkorådsmedlemmar i Borgå stift, och fick in 180 svar. En av frågorna lydde så här: Kyrkans lagstiftning ger kyrkoherden en stor roll i församlingens beslutsfattande. Tycker du att den är för stor? 6.7.2022 kl. 17:41

    Personligt. – Och sen låta sig slukas av dem innan man kan komma upp till ljuset igen, säger My Ström. 7.7.2022 kl. 19:58

    Franciskusfest. Sedan år 1979 har den ekumeniska Franciskusfesten firats på Kökar den första helgen i juli. Se foton från årets fest! 3.7.2022 kl. 19:41

    Nekrolog. Bjarne Boije somnade in den 19 juni, mätt på livet, 101 år och två månader gammal. 1.7.2022 kl. 15:54

    sommarteater. När församlingens ungdomsarbetsledare står på scen kan han plötsligt vara rebell, medan församlingens barnledare driver en bar. Christer Romberg och Mikaela Ståhl-Kokkola sjunger och dansar i Raseborg i sommar. – Vi gör egentligen samma sak som på jobbet: njuter av musik och gemenskap, säger de. 29.6.2022 kl. 19:30

    Personligt. – Jag hade inte insett att hälsa är någonting man måste upprätthålla hela tiden, säger Markus Andersén, som bloggar på Kyrkpressens sajt. 25.6.2022 kl. 15:12

    folkkyrka. Vad ska det bli av kyrkan? Kyrkskatteflödet sinar. Den evangelisk-lutherska kyrkan stöps om från en riksinstitution till en folkrörelse. Är det den väg frikyrkorna redan prövat i 150 år som väntar? Då finns det saker att ta som förebild. Och annat att att akta sig för, skriver Kyrkpressens opinionsredaktör Jan-Erik Andelin. 23.6.2022 kl. 11:30

    PRÄSTÄMBETE. Pastor Dennis Svenfelt behåller sitt prästämbete men får inget förordnande som präst. 22.6.2022 kl. 13:08

    profilen. Teologen och författaren Patrik Hagman är Kyrkpressens nya kolumnist. Sedan hösten jobbar han i Linköpings stift i Sverige med att utveckla och starta en utbildning för opinionsskribenter i Svenska kyrkans regi. 21.6.2022 kl. 19:00

    antisemitism. Kritisera Israel är okej. Men nidbilder och grumliga anspelningar om judar av bara farten är inte det, anser ÅA-docenten André Swanström. 8.7.2024 kl. 10:00

    sorg. Med sin sista, stora kärlek Jocke Hansson fick hon bara fem gemensamma år. – Jag har varit arg på Gud och frågat mig varför det här skulle hända mig. Men idag är jag tacksam – hellre fem år än inget alls, säger Kjerstin Sikström. 5.7.2024 kl. 11:32

    KYRKANS SAMTALSTJÄNST. Det hjälper att prata. De som svarar har tystnadsplikt och du får vara anonym. Tjänsten erbjuder stöd och någon som lyssnar också under sommaren. 5.7.2024 kl. 16:55

    ÅLANDS UNGA KYRKA. Trots de spartanska omständigheterna blev ungdomarnas resa till Taizé i Frankrike en upplevelse de aldrig kommer att glömma. Det var gemenskap, tusenskönor och fåglars glädjesång dygnet runt. 1.7.2024 kl. 16:32

    konfirmandarbete. Åbo svenska församling svängde på hela skriba-konceptet. Under en solig eftermiddag på ön Kakskerta berättar kyrkoherde Mia Bäck varför. 28.6.2024 kl. 15:17

    Mest läst