Det glada budskapet

Ledare. Ledare 51-52/2007 Vad är vårt budskap? Det är en grundläggande fråga för alla som sysslar med information och kommunikation. 17.12.2007 kl. 00:00
Vad är vårt budskap? Det är en grundläggande fråga för alla som sysslar med information och kommunikation.
Är budskapet inte klart formulerat är förutsättningarna små för att kunna förmedla det vidare till andra. Det som man försöker säga blir bara ett odefinierbart ljud i det allmänna informationsbruset.
Nästa centrala fråga är hur budskapet skall kommuniceras. Att ha något att säga räcker inte. Om man vill nå ut med budskapet måste man kommunicera det på ett begripligt sätt.

 
Illustration: Jan Lindström
Det glada budskap som den kristna kyrkan har att förmedla formuleras kärnfullt av aposteln Johannes så här: ”Så älskade Gud världen att han gav den sin egen son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.”
Gud har gjort det som behöver göras för att den skadade relationen mellan Honom och oss skall kunna repareras. Det som förutsätts av oss är att vi tror att detta har skett genom Jesus Kristus.
Klarare kan budskapet knappast formuleras.

För den kristna kyrkan och för alla kristna är budskapet alltså givet. Det är ingenting som vi själva har hittat på och som vi därmed också kan och har rätt att själva omformulera om vi anser att det finns ett sådant behov.
Det betyder inte att vi alla skulle se på eller uppleva budskapet exakt lika. Om det hade varit tänkt så, hade Guds inte gett oss fri vilja och individuellt förstånd. Då hade Han gjort oss till viljelösa, likriktade robotar.
Men det innebär att vi har ramar inom vilka vi skall hållas. Endast det budskap som förkunnar Jesus Kristus som Herre och Frälsare är ett kristet budskap.

De råd som Jesus gav sina lärjungar då han skickade ut dem för att förkunna det glada budskapet innehöll en del konkreta instruktioner som har att göra med hur budskapet skall förmedlas.
Bland annat uppmanade han lärjungarna att vara ”kloka som ormar och oskyldiga som duvor”. Uppmaningen gavs med motiveringen att de i sitt uppdrag skulle vara som får bland vargar. Uttryckt på ett modernare sätt uppmanade Jesus lärjungarna att beakta verksamhetsomgivningen och anpassa formen för förkunnelsen till den.

Det är ingen stor överdrift att säga att en stor utmaning för den kristna kyrkan sedan dess har varit att följa Jesu råd. Alltså att hålla fast vid innehållet i budskapet och samtidigt anpassa formerna till det som kallas tidens krav.
Samma utmaning möter kyrkan och de kristna också i dag. Och frestelsen i dag är den samma som den alltid har varit: att anpassa inte endast formen utan också innehållet så att det ”går hem” här och nu.
Formens uppgift är att väcka intresse för budskapet och att förmedla det så effektivt som möjligt. Men formen är endast ett medel och aldrig ett mål. Och formen kan eller borde aldrig få gå före innehållet.

Ett viktigt mål för den kristna förkunnelsen är att medverka till den reaktion som beskrivs så här i julevangeliet: När änglarna hade farit ifrån dem upp till himlen sade herdarna till varandra: ”Låt oss gå till Betlehem och se det som har hänt och som Herren har låtit oss veta.”
Då kyrkan i enlighet med sin uppgift förkunnar Guds ord gör hon i grunden ingenting annat än pekar på Jesus Kristus, världens Frälsare. Med vilket finger eller hur hon pekar är trots allt en bisak.
För att uttrycka det lite förenklat och prosaiskt.

Då vi kämpar med att hitta de rätta formerna är det tryggt och trösterikt att veta att det enda vi trots allt kan och det enda vi trots allt behöver göra är just att peka på Jesus.
Då det är jul pekar vi på honom i krubban och under påsktiden pekar vi på honom som korsfäst och uppstånden.
Resten sköter Gud.
Stig Kankkonen



FÖRLUST. För fem år sedan förlorade Anders och Iris Värnström sin son. Det var en tid präglad av chock, sorg och oro över att något förblev osagt. Men också av att tvingas öppna sitt vuxna barns post. – Jag kände bara att det inte var min sak att göra. Ändå behövde jag göra det, säger Anders. 5.9.2024 kl. 16:45

KYRKHELG NORD. I år har Kyrkhelg Nord väckt känslor i alla läger, både inom och utanför kyrkan. – Jag är tudelad inför utvecklingen, säger Per Stenberg, kyrkoherde i Karleby svenska församling. 4.9.2024 kl. 10:56

UNGDOMSFRÅGOR. Christer Romberg är ny sakkunnig i ungdomsfrågor, men på fältet är han redan gammal i gemet. 2.9.2024 kl. 17:01

BÖCKER. Christa Mickelsson och Sofia Torvalds är kolleger på Kyrkpressen, men också goda vänner. De är båda bokaktuella i höst. I sina nya böcker avhandlar de hur man reser sig efter ett fall, respektive hur man egentligen ska tas med livssorgen. 1.9.2024 kl. 19:06

fotboll. Borgå stifts lag Ankdammen United var det mest jämställda laget i kyrkans turnering Gloria Patri – men tyvärr räckte det inte ända fram. – Vi kämpade hårt men det var tungt, konstaterar lagledaren Kristian Willis och lagkaptenen Lukas Brenner efter en svettig dag i Vierumäki. 30.8.2024 kl. 17:36

kyrkkaffe. Stämningen på kyrkkaffet är inte alltid hundra procent avslappnad – men det gör ingenting. Vid kaffebordet lär vi oss också att möta människor som inte är som vi eller tycker som vi, skriver Edit Koskinen. 28.8.2024 kl. 16:43

festival. Att retreatgården Snoan fortfarande finns, behövs och verkar, det ska firas den 13–15 september. – Vi ser fram emot en fest med glädje, en fest för vad som varit och för vad Snoan har betytt, säger Kalle Sällström. 28.8.2024 kl. 16:17

SPLITTRING. För tjugo år sedan grundade Robin Nyman och Matti Aspvik en gudstjänstgemenskap i Jakobstads svenska församling. Sedan lämnade de församlingen, och många följde med in i den nya gemenskapen. Idag ser de att de gjorde mycket genuint och fint – men de ser också uppror, besvikelse och att de fastnade vid perifera saker. 26.8.2024 kl. 15:36

konflikt. Puls Helsingfors och Christoffer Perret svarar på frågorna kring gemenskapen som lämnat Petrus församling i fråga-svar-form på Puls Helsingfors webbsida. ”Vi fick klara besked”, säger de – men kyrkoherde Pia Kummel-Myrskog menar att diskussionen knappt hann börja. 25.8.2024 kl. 11:57

SPLITTRING. En stor del av de lekmän som varit aktiva i Puls-gemenskapen i Petrus församling i Helsingfors lämnar Petrus och bygger något nytt. De hade sin första samling i SLEY:s utrymmen i Helsingfors igår, söndag. 19.8.2024 kl. 14:33

SÖNDAGEN. Vi människor söker mening, vi söker förklaringar och logiska resonemang för att kunna förklara världen. Vi vill kunna förklara det vi ställs inför, särskilt då olycka drabbar oss. Varför sker det här? Varför sker det här mig? 18.8.2024 kl. 09:00

diakoni. Några diakoniarbetare runtom i Borgå stift kommer blogga på Andetagbloggen varje fredag med en text som tangerar diakoni på något sätt. 16.8.2024 kl. 19:09

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16