Skolor får fira jul som förr

Samhälle. Sedan den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft för några år sedan har skolor och daghem varit förbryllade: hur ivrigt får man egentligen fira kristna högtider som jul? Svaret är: ungefär som förr. 13.12.2007 kl. 00:00

Sedan den nya religionsfrihetslagen trädde i kraft för några år sedan har skolor och daghem varit förbryllade: hur ivrigt får man egentligen fira kristna högtider som jul? Svaret är: ungefär som förr.

 
– Den nya religionsfrihetslagen innebär inga egentliga ändringar i julfirandet i skolor och daghem, säger Helena Sandberg.

Helena Sandberg, branschsekreterare för undervisning vid Kyrkans svenska central, har i höst föreläst för förskollärare, lärare, eftis- och dagispersonal vad vår lagstiftning egentligen säger om att fira kristna högtider.

– Jag har fått den bilden att folk kanske blivit lite rädda för att fira kristna helger till exempel i skolan, eftersom man inte riktigt vet vad som är tillåtet, säger hon.

Då hon själv fördjupade sig i läroplanerna, reli-
gionsfrihetslagstiftningen och utbildningsstyrelsens rekommendationer blev hon förvånad över hur lite som egentligen förändrats.

– Det är faktiskt inte så stor skillnad jämfört med hur det var tidigare.

Håll begreppen i sär

Hon poängterar att det är viktigt att hålla i sär begreppen. Information om hur vi firar kyrkliga högtider ingår i religionsundervisningen. Att ordna julfester där man sjunger en psalm, läser julevangeliet och kanske ser en jultablå räknas heller inte som religionsutövning. Det här utgör en del av vår kultur – det hör till att barnen känner till hur vi firar jul i vår kultur. Då skolan deltar i gudstjänster eller andakter räknas det som religionsutövning, och då behöver de barn som tillhör ett annat religionssamfund eller inget samfund alls inte delta.

– Den nya religionsfrihetslagen handlar ju också om frihet till religion. I religionsundervisningen ingår kännedom om den egna religionen, och till det hör att man också får kännedom om hur religionen utövas. Traditionella högtider och fester som firas i skolan kan ha religiösa drag, men det är något som ingår i vår finländska kultur.

– Man ska komma ihåg att lagens syfte inte är att hindra någons positiva rätt till religionsutövning.

Den nya lagen trädde i kraft år 2003, men först i fjol kom utbildningsstyrelsen med rekommendationer om hur lagen ska tillämpas.

– Den rekommendationen har varit ett viktigt stöd.

Annat i Kenya

Att grubbla över hur reli-gionsundervisningen ska se ut i grundskolan är inget nytt jobb för Helena Sandberg. Hon har varit missionär i Kenya i sju år, och under tre år jobbade hon i huvudsak med den kenyanska religionsundervisningen.

– I Kenya kan kyrkorna fungera som andliga sponsorer för skolorna. Där finns tron med i vardagen på ett annat sätt än hos oss. Där hör det till exempel till att skolans direktionsmöten börjar med bön – det skulle knappast hända hos oss, ler hon.

– Det hörde också till att någon från församlingen kom och bad för eleverna inför studentskrivningarna. Men också här hos oss välsignas ju ettorna inför skolstarten.

Sofia Torvalds



profilen. Prästen Sirpa Tolppanen har precis landat i Vanda där hon ska bygga upp en helt ny gemenskap – från grunden. 16.4.2024 kl. 15:34

Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

film. – Jag har inga principer jag skulle kunna döda för, men många jag är beredd att dö för. Det handlar om att välja fred och kärlek, även i en polariserad värld, säger Ville Virtanen, aktuell med filmen Aldrig ensam. 20.1.2025 kl. 18:02

INGERMANLANDS KYRKA. Helsingin Sanomat noterar att protestantiska kyrkor i Ryssland verkar blir intressanta för president Vladimir Putins maktsfär – om de har rätt konservativa värderingar. 20.1.2025 kl. 17:28

bibeln. Bibeln som Böckernas bok får en annan dimension sedan Kyrkpressens enkät visar att över hälften av de svarande i dag läser Bibeln digitalt, på webben eller på sin mobil. 20.1.2025 kl. 10:00

METODISTKYRKAN. Tolkning i Metodistkyrkans "högsta domstol" i USA stoppar Åbo metodistförsamlings planer på att lämna samfundet. 17.1.2025 kl. 18:07

kyrkomusik. John L Bell, präst i Church of Scotland, arbetar bland annat för att kyrkomusiken ska förnyas. Han har gett ut många samlingar med sånger och böcker om liturgi och kyrkomusik. Han gästar Helsingfors och Johannes församling den 7–8 februari. 15.1.2025 kl. 12:49