Skillnad på omsorg och omsorg

Ledare. Ledare 47/2007 Patientsäkerhetslagen, så har regeringen valt att kalla den lag som skall användas för att tvinga vårdare i arbetskonflikt att arbeta. 20.11.2007 kl. 00:00

 

 
Illustration: Jan Lindström

Patientsäkerhetslagen, så har regeringen valt att kalla den lag som skall användas för att tvinga vårdare i arbetskonflikt att arbeta.

Med namnet på lagen vill regeringen naturligtvis signalera sin omsorg om medborgarna, om oss alla. Vem som helst kan ju när som helst bli patient.
I den retorik som använts kring detta tema har de minsta och de svagaste ohämmat använts i propagandasyfte: nyfödda i kuvöser. Lagen skall garantera att det trots arbetskonflikten finns en välutbildad skötare som tryggar det lilla knytet.
Tanken är väl att ingen människa med hjärtat på rätta stället kan säga nej till en sådan lag.

Försöken att motivera och rättfärdiga den aktuella tvångslagen har varit frenetiska och envisa men inte alls trovärdiga.
Hur illa det riktigt är ställt visar en kommentar i Hufvudstadsbladet (14.11) skriven av Anne Suominen. Hon berättar om samtal om och kring lagen med riksdagsledamöter från regeringspartierna. Det hon hör andas uppgivenhet och frustration. Riksdagsledamöterna säger bland annat att de offentligt tvingas försvara sådant som de inte tror på. Men det varken kan eller får de säga offentligt.

Uppgivenheten och frustrationen blir säkert inte mindre av att riksdagsledamöterna inte endast tvingas tala mot bättre vetande utan också mot en ofta uttalad medborgaropinion. Tehys kampåtgärder har ju inte minst till regeringspartiernas förargelse visat sig ha ett brett och kompakt stöd bland allmänheten. Potentiella patienter säger med andra ord ja till det som enligt regeringen ytterst hotar deras liv och nej till det som regeringen försöker sälja som ett säkerhetspaket.
Och så undrar politikerna vad politikerföraktet eller ointresset för politiken beror på.

Placerar man
in den aktella retoriska omsorgen om medborgarna i ett större perspektiv och ett annat sammanhang blir det propagandistiska uppenbart.
Nu påstår regeringen alltså att tvångslagen måste stiftas för att garantera patientsäkerheten. Den hotbild som målats upp är att någon, någonstans kanske i värsta fall kan hotas av döden på grund av vårdarbrist. Därför måste man kunna tvinga vårdare att arbeta.

Var har den stora omsorgen om medborgarnas hälsa funnits och var finns den i till exempel alkoholpolitiken?
Den frågan ställs inte, som i regeringens tvångslagsretorik, utgående från spekulativa funderingar om vad som eventuellt kan hända. Den ställs med väldokumenterad kännedom om hur utvecklingen sett och ser ut.

Enligt den senaste statistiken dog 2 033 finländare år 2005 i alkoholförgiftning och alkoholrelaterade sjukdomar. Det var en ökning med nio procent i jämförelse med året innan.
Det finns en generell förklaring till den bokstavligt talat fatala utveckling: beslutet att sänka alkoholskatten.
Från åren 2001-2003 till år 2005 ökade männens dödlighet med över femton procent och kvinnornas med över trettio procent.

Statistiken över antalet fall av levercirros, alltså skrumplever, talar också den sitt tydliga språk.
År 1970 var antalet alkoholrelaterade dödsfall i skrumplever under 50. År 1990 hade antalet redan stigit till över 400 och år 2005 var antalet närmare 1 000.
Bland kvinnor har antalet dödsfall ökat speciellt snabbt. I början av 1970-talet var dessa fall färre än tio, under hela 1990-talet var det fråga om ett hundratal. År 2005 hade antalet vuxit till närmare 250.

För att förhindra redan ett eventuellt dödsfall i samband med en arbetskonflikt är regeringen beredd att gå till så drastiska åtgärder som att lagstifta om att göra det möjligt att tvinga människor i arbetskonflikt att arbeta.
Lika resoluta kraftåtgärder för att ens försöka förhindra över 1 000 dödsfall per år plus all den nöd och allt det elände som alkoholen förorsakar lyser däremot med sin frånvaro. För att inte tala om att kostnaderna för problem förorsakade av alkohol ligger kring en miljard euro per år. Jämför det med det tak på 170 miljoner euro som regeringen ”satsat” på vårdarlönerna.

Det är skillnad på omsorg och omsorg.

Stig Kankkonen



Herdeval. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström har sökt kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Domkapitlet placerar af Hällström i första förslagsrum. Valet hålls den 10 december. 13.10.2023 kl. 15:23

andreaskyrkan. Ifol scoutade fotbollsklubben HJK Nils Svensson på en match i Ettan i Sverige. Ett år senare är han med i ungdomsledarteamet i Andreaskyrkan i Helsingfors. 12.10.2023 kl. 12:00

SOMMARREPRISEN 2024. De allra flesta kvinnor måste någon gång ta ett beslut, annars tar livet det åt en. Ellen Strömberg skrev en roman på det temat och hamnade samtidigt in i en utmattning. 22.7.2024 kl. 10:00

LEDIGA TJÄNSTER. Johannes församling i Helsingfors vill anställa en citykaplan, som särskilt ska arbeta med den åldersgrupp som har en svag relation till församlingen. 11.10.2023 kl. 16:09

Svenska kyrkan. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Sverige. – – – Den svenska kyrkoherden är allt oftare både andlig herde och daglig chef i stora "superpastorat" i Svenska kyrkan. Henrik Törnqvist blev kyrkoherde för en nyfusionerad storförsamling i Trollhättan. 9.10.2023 kl. 16:32

kyrkoherdar. Den finländska kyrkoherdens roll och makt i församlingen är ett stående tema. Därför tittade Kyrkpressen på hur deras kolleger i tre andra nordiska länder, Henrik, Erik och Louise jobbar. 10.10.2023 kl. 18:24

den norske kirke. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Norge. – – – Den norska kyrkoherden jobbar i en kyrka som söker sina former efter att ha slutat vara statskyrka 2012. Soknepresten är en av medlemmarna i församlingsrådet. Men chef på församlingskansliet är en "daglig leder", inte prästen. 9.10.2023 kl. 16:36

FOLKEKIRKEN I DANMARK. I KP:s serie om kyrkoherdar i Norden: Danmark. – – – Den danska kyrkoherden är traditionellt präst i en enprästförsamling i ett "sogn" som kan vara mycket litet. Sognepræsten är inte förman för församlingens anställda. Louise Britzes telefon i Köpenhamns förorten Nørrebro ringer dygnet runt ändå. 9.10.2023 kl. 16:34

film. Filmen Jesus Revolution, som skildrar Jesusfolket inom hippierörelsen på sextio-och sjuttiotalen i Kalifornen, har fyllt biografsalongerna i Sverige och USA. Nu går den i Finland där Caj Höglund plötsligt fann sig engagerad i distributionen av filmen. 9.10.2023 kl. 12:05

KVINNA OCH PRÄST. På andra försöket lyckades församlingsrådet i Karleby svenska församling enas om ett utlåtande till domkapitlet i Borgå stift gällande Annica Smeds förordnande som församlingspastor till församlingen. Nu föreslår man att förordnandet blir tidsbestämt till två år och beslutet kom efter omröstning där rösterna föll 9-3. 6.10.2023 kl. 10:25

jakobstad. Annika Holm hade glömt hur man gör då man stillar sig. I dag är hennes vardag lika stressig som förr, men hon har hittat små stunder av andakt. 22.9.2023 kl. 10:35

REGERINGSPROGRAMMET. Ärkebiskop Tapio Luoma kommenterar i ett ställningstagande den senaste tidens diskussion om de förslag till lagändringar som regeringen gjort. – Kyrkan inte får tiga om fattigdomen i samhället, säger han. 4.10.2023 kl. 15:38

NYTT FRÅN DOMKAPITLET. Karl af Hällström, Yvonne Terlinden och Markus Weckström söker kyrkoherdetjänsten i Karis-Pojo svenska församling. Det blir församlingsmedlemmarna som får välja herde. 2.10.2023 kl. 13:25

TILLGÄNGLIGHET. Då Claus Terlinden säger ”min församling” syftar han på alla människor med intellektuell funktionsnedsättning inom Borgå stift. I den församlingen är tomt prat överflödigt och vänskap avgörande. 29.9.2023 kl. 13:18

FLYGPLATSPRÄST. Flygplatsprästen Hanna Similä arbetar där många människor går genom gaten och porten till någonting nytt. Eller kommer hem igen. 26.10.2023 kl. 19:00

relationer. Vill du bli en bättre människa eller livskamrat 2025? – Var frikostig med respons och ge av din odelade uppmärksamhet, säger Jan-Erik Nyberg. 28.12.2024 kl. 08:00

julmusik. Här kommer 38 minuter, en del mera sällan spelade jullåtar – i genren pop, rock and praise. 12.12.2024 kl. 10:00

JULHÄLSNING. Kyrkpressen och Fontana Media önskar alla våra läsare en riktigt god och fridfull jul! 23.12.2024 kl. 13:22

JULHÄLSNING. Plötsligt bara hände det. Jag hade kommit in på domkapitelsgården här i Borgå. Jag hade bråttom med en arbetsuppgift och det hade börjat skymma. Den korta biten av stenläggning på gården hade blivit glashal. Jag snubblade och föll raklång med ansiktet mot marken. Det blev svart. 21.12.2024 kl. 16:41

protest. För vissa är Uppenbarelseboken kanske Bibelns mest motbjudande bok. Andra får något lystet i blicken då de pratar om odjurets märke och de yttersta tiderna. Forskaren Mikael Tellbe tror att Uppenbarelseboken egentligen är en bok av tröst, som manar till protest – mot materialism, rasism och konsumism. 1.1.2025 kl. 08:00