Drogade i dödens väntrum

Ledare. Ledare 29/2007 Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i. 24.9.2007 kl. 00:00

Rubriken syftar på den situation många av våra finländska åldringar lever i.

 
Illustration: Jan Lindström


Den kan förefalla dramatisk i överkant, men med tanke på bland annat professor Sirkka-Liisa Kiveläs forskning och tankar ger den i alla fall – skrämmande nog – en korrekt bild av många åldringars verklighet.

I synnerhet
dementa åldringar tillbringar allt för ofta och dessutom allt oftare sin sista tid på jorden mer eller mindre nerdrogade.
Inte för att de behöver drogerna, utan för att vårdpersonalen inte har tid att ge dem den omvårdnad de behöver i normalt tillstånd, och för att anhöriga inte hinner eller vill hjälpa till.
Åldringarna måste hållas tysta och stilla. Som paket.

Eländet tar inte slut här. Kivelä, som är professor vid Åbo universitet och åldringsforskare, förutspår dessutom att eutanasi kommer att bli en del av åldrings”vården”. Enligt henne pekar praktiskt taget allt i den pågående utvecklingen mot att eutanasi, alltså så kallade barmhärtighetsmord, är den enda möjligheten för samhället att ”klara” åldringsvården.

Utan förskönande
omskrivningar kan man alltså säga att det näst bästa sättet att lösa problemet med åldringsvården håller på att bli att droga ner dem.
Det bästa sättet är att ta livet av dem. Eller rättare sagt: att de själva besluter sig för att de vill dö. Då kan man ju få det hela att se ut som … Just det: barmhärtighetsmord.

Den senaste World Values-undersökningen visar att finländarna har stor förståelse för eutanasi då det gäller personer som lider av någon obotlig sjukdom. Endast 13 procent säger att de aldrig skulle acceptera något sådant.
Eutanasi i sådana fall är enligt finländarna betydligt mera acceptabelt än till exempel att man tar mutor i tjänst. Till det säger 73 procent definitivt nej.

De attityder som ledande politiker i åratal givit uttryck för och omsatt i praktiken gällande sjukvårdspersonalens arbetsvillkor och lönenivå stöder professor Kiveläs dystra förutsägelser.
Det finns praktiskt taget ingenting som talar emot dem.

En allvarlig fråga som måste ställas i sammanhanget är om de upprörande mord som på senare tid förövats på utvecklingsstörda skett helt oberoende av det förändrade attitydklimatet. Eller är det kanske snarare så att de skall ses som allvarliga tecken på att respekten för livets helighet eroderas allt snabbare?
Nu då en av landets främsta experter på åldringar och åldringsvård har delat med sig av sin syn på vilken framtid vi förefaller gå till mötes, är det vår tur att ta ställning.
Var och en på sitt sätt.

Gör vi ingenting talar mycket för att också våra yngre anhöriga och vi som ännu är i arbetsför ålder en dag kan ligga drogade i dödens väntrum. Det gäller både dem som fattar de beslut som formar nutid och framtid och dem som påverkar de attityder som styr besluten.

En mindre vacker dag kan vem som helst av oss ligga där.

Stig Kankkonen



HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Jubileum. Kvinnliga teologer rf har firat sitt 90-årsjubileum. – Föreningen behövs absolut fortfarande, säger styrelsemedlem Eva Ahl-Waris. 9.10.2024 kl. 13:30

sociala medier. Teologen och forskaren Jyri Komulainen är en av få finländska teologer som aktivt är kvar på den allt busigare plattformen X. Polarisering är ett av teman i kyrkans fyraårsberättelse han har varit med om att skriva. 12.11.2024 kl. 19:00

MISSIONSFÄLTET. Ända sedan hon var barn har Natalie Björkstrand haft en kallelse till missionsfältet. I sommar stärktes kallelsen under ett besök till missionsfältet i Kenya. 9.10.2024 kl. 11:42

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55

MEDLEMMAR. Kyrkan vill se mera engagerade lekmän och stoltare medlemmar. Men vi har inget språk för hur vi ska grunda nya gemenskaper, säger Ida-Maria Pekkarinen. Hon har jobbat med storstadsformaten Puls och Uusi Verso. 5.3.2025 kl. 17:23

Personligt. För drygt 60 år sedan föddes en pojke i ett Kajana som ännu präglades av kriget. Pojken fick namnet Matti, och trots att hans familj och omgivning var helt finskspråkig gillade han ett skolämne oväntat mycket: det andra inhemska språket – svenska. I dag heter Matti Elia och är ärkebiskop för den ortodoxa kyrkan i Finland. 4.3.2025 kl. 17:37

FINLANDS SCOUTER. I år samarbetar insamlingen Gemensamt Ansvar med Finlands Scouter. Temat för årets insamling är ungas möjligheter att drömma och bygga en trygg framtid. Emma Portman jobbar som koordinator för medlemsutveckling hos Finlands Svenska Scouter 3.3.2025 kl. 16:13