Att bli magister

. Efter fyra års studier vid Helsingfors universitet ser jag fram emot att i början av oktober få hämta ut mina magisterspapper. 18.9.2007 kl. 00:00

Efter fyra års studier vid Helsingfors universitet ser jag fram emot att i början av oktober få hämta ut mina magisterspapper.

Att bli magister på fyra år kräver tre grundläggande saker: en inriktning som möjliggör studier i egen takt, självdisciplin och koll på studiehandboken. Det sistnämnda är en hel vetenskap och ingenting för nybörjare. Varje höst med den nyaste trycksvärtedoftande lila luntan med så vassa sidor att man skär sig våndades jag, men läste.

Den som inte läste fick skylla sig själv. Missade du tentanmälningen är det synd om dig. Förstod du inte att du måste anmäla dig till graduseminariet månader på förhand får du studera ett år längre än du tänkt. Insåg du inte att utexaminering i oktober innebär att gradun skall lämnas in i augusti är du förlorad.

Mitt största huvudbry i slutskedet var inte gradun, iso G. Nej, värre var att få tag på den lärare som glömt att registrera en halv studievecka för de uppgifter jag redan gjort och sedan gått upp i rök. Efter pensionen slutar universitetslärare att existera.

Många är vi som slitit vårt hår på grund av universitetens övergång till det europeiska Bolognasystemet. Studieveckor blir studiepoäng medan snälla studenter blir bittra monster. Det som skulle göra allting så lätt gjorde allting så svårt och vår enda tröst är att uppdateringen lär ska fungera bra för dem som hade turen att inte inskrivas i det gamla systemet.

Det där med att läsa, skriva och tenta gick av bara farten. Jag vill påstå att gymnasiet var värre. Provveckor, studentexamenshysteri och så skulle det ju väljas färg och form på klänningen.

Värst var högstadiet. Kurrande mage, bråk i korridorerna och pojkar som kallade alla som fick 9 i hissaprovet för horor.

Nej, nu är det färdigstuderat. För den här gången.

Christa Mickelsson



Matbankens insamling av varor som ska delas ut till påsken har inletts på Åland. 17.3.2016 kl. 10:53

yle. I år har det gått 90 år sedan den första radiogudstjänsten sändes. 17.3.2016 kl. 10:52

Det är svårt att få fullgod service på svenska, säger några åländska kyrkoherdar. 11.3.2016 kl. 15:26

I militären fick Mathias Salo ett bönesvar, en förvissning om att Gud tar hand om honom. Den vetskapen ger honom mod att välja nya vägar i livet. Fotbollen som sysselsatt honom i 18 år har han nu valt bort. Nästa höst väntar teologistudier, i sommar en resa till USA. 11.3.2016 kl. 08:53

Författaren och journalisten Erik Wahlström skriver om hur en hel generation i familjen Wahlström lämnade Frälsningsarmén. 11.3.2016 kl. 00:00

krig. Vi måste komma ihåg kriget för att kunna glömma det, säger regissören Ari Matikainen. 9.3.2016 kl. 00:00

Petrus församling. Intresset för föräldrakurs är stort i Petrus församling. Kursen ger småbarnsföräldrar en möjlighet att ta emot råd från proffs och diskutera med andra i samma situation. 7.3.2016 kl. 15:16

laestadianism. Den generaliserade bilden av laestadianer som pedofiler och muslimer som våldtäktsmän upplevs som negativa inom samfunden. Det visar en undersökning som Justitieministeriet gjort. 7.3.2016 kl. 15:28

författare. Karin Erlandsson skriver deckare – och går i kyrkan varje söndag. 3.3.2016 kl. 11:23

Det går ingen nöd på de finländska missionärerna i Etiopien. De enda finlandssvenskarna på plats i landet just nu är Heidi och Evans Orori med familj som befinner sig i huvudstaden Addis Abeba. 29.2.2016 kl. 16:22

teve. Teamet bakom teveserierna Drakan, Studieliv och Farsor har gjort teve om troende finlandssvenskar från olika religiösa samfund. 1.3.2016 kl. 00:00

stiftsfullmäktige. Ålands representant i stiftsfullmäktige vill göra det lättare för präster utbildade i Sverige att jobba i Borgå stift. 29.2.2016 kl. 15:57

livsåskådning. Medborgarinitiativet med mål att införa ett gemensamt livsåskådningsämne för alla skolelever samlade drygt trettontusen underskrifter. 29.2.2016 kl. 15:54

ekofasta. Allt flera går med i ekofastan som inför påsken uppmanar oss att se över våra vardagliga vanor och bli mera miljö-vänliga. 29.2.2016 kl. 15:52

yoga. Det finns många kristna argument mot yoga. Vi samlade några av de vanligaste argumenten och bad forskaren Jyri Komulainen kommentera dem. 25.2.2016 kl. 17:20

FÖRSAMLINGSVALET. Guy Kronqvist som varit tf kyrkoherde i höst fick med sina 34 röster de flesta i församlingsvalet i Korsnäs. 21.11.2022 kl. 15:06

FÖRSAMLINGSVALET. Ulla-Maj Wideroos är röstmagnet i Närpes också i detta val, precis som för fyra år sedan. Men antalet röster är nu färre, 96 mot 157 för fyra år sedan. 21.11.2022 kl. 13:46

FÖRSAMLINGSVAL. Stefan Vikström var röstkung i församlingsvalet i Borgå svenska domkyrkoförsamling med 141 röster – men bara en röst bakom honom kom hans dotter Rebecka Stråhlman med 140. Hon var däremot röstdrottning i kyrkofullmäktigevalet, med hela 202 röster. 21.11.2022 kl. 13:41

FÖRSAMLINGSVALET. Den nedåtgående trenden för röstningsprocenten i församlingsvalet fortsätter. Enligt de första siffrorna dagen efter valet använde bara var åttonde församlingsmedlem sin röst. Den preliminära röstningsprocenten är 12,7 procent. 21.11.2022 kl. 00:01

FÖRSAMLINGSVAL. En välrepresenterad grupp bland dem som fått mycket röster i församlingsvalet på svenska är lärare. En av dem är Cecilia Åminne i Jakobstad. En pedagogisk blick på kyrkans röstningssystem lämnar en del övrigt att önska; framöver skulle hon gärna se direktval av kyrkomötesombud och biskopar. – Det är jätteskumt att säga att alla är lika värda, men sedan får alla inte rösta. 20.11.2022 kl. 22:39