Fel försumma Guds ord

Ledare. Ledare 36/2007 Ganska i början av Apostlagärningarna berättas om hur vissa praktiska saker i den första församlingen krävde så mycket tid och energi att det inverkade negativt på bönen och förkunnelsen. 4.9.2007 kl. 00:00


Ganska i början av Apostlagärningarna berättas om hur vissa praktiska saker i den första församlingen krävde så mycket tid och energi att det inverkade negativt på bönen och förkunnelsen.Svaret på den utmaningen var enkel: arbetsfördelning. Sju män ”med gott anseende och fyllda av ande och vishet” valdes att ta hand om de praktiska uppgifterna så att andra helt och hållet kunde ägna sig åt bön och ordets tjänst. Alla sägs ha gillat den lösningen.


Illustration: Jan Lindström

Med glimten i ögat kan man som en randanmärkning konstatera att vi i dag i vår evangelisk-lutherska kyrka knappast kan komma på organisatoriska lösningar som alla skulle gilla. Sådana tider är sedan länge förbi.
Men allvarligt talat. Det finns en hel del att lära av Apostlagärningarnas korta berättelse från tiden för den första ”församlingsorganisationsreformen”.

Reformen gjordes med motiveringen att det är fel att försumma Guds ord. Reformen blev nödvändig eftersom det primära i församlingen hotades naggas i kanterna av sekundära saker.
Samtidigt är det skäl att notera att också de sekundära uppgifterna, stödfunktionerna om man så vill, sågs som nödvändiga. De måste bara ordnas på ett förnuftigt sätt med tanke på den centrala uppgiften och också de måste skötas av personer ”med gott anseende och fyllda av ande och vishet”.

Den prioritering som här görs borde vara helt klar. Det viktigaste är den andliga verksamheten: bönen, ordets förkunnelse och sakramentsförvaltningen. Strukturerna skall formas och finnas till för att stöda primärfunktionen.
Det finns alltid en fara att en organisation, vilken som helst, börjar betona strukturerna så mycket att innehållet försvinner. Organisationen finns till för organisationens skull.
Men det finns också en motsatt fara, nämligen att strukturerna undervärderas och negligeras så att arbetet blir ineffektivt och kaotiskt.

När det gäller dagens situation är utmaningen att skapa strukturer som optimerar förutsättningarna för dem som skall ägna sig åt bön och ordets tjänst att göra det fullt ut. Med andra ord: hur skall arbetet organiseras så att Guds ord är utgångspunkten och målet för allt och alla?
För oss i Borgå stift tillkommer en viktig fråga: hur skall detta på bästa sätt ske på svenska?
Sedan till detta att de som sköter stödfunktionerna skall ha gott anseende och vara fyllda av ande och vishet.
Också till denna del är Apostlagärningarna brännande aktuell i kyrkan i dag. Rekryteringen till den kyrkliga organisationen blir allt svårare och därmed kan det bli en allt större frestelse att pruta på ”specialkrav” som till exempel just de som nämnts.

Det kan resultera i att stödfunktionerna i den kyrkliga organisationen sköts av personer som kanske till och med är främmande för kyrkan som en trosgemenskap och för den kristna, andliga verkligheten. Som experter på ekonomi, fastighetsskötsel, bokföring, information och så vidare klarar de säkert formellt sina uppgifter i vilken organisation eller vilket företag som helst. Också i kyrkan.
Men då stödfunktionerna i allt högre grad har betydelse för förutsättningarna att sköta den andliga verksamheten kan det visa sig ödesdigert om kyrkan i allt för hög grad tonar ner detta med ande och vishet.

Ytterligare en viktig fråga i raden av viktiga frågor blir därmed följande: vilken beredskap och vilken vilja har kyrkan och församlingarna att aktivt och målmedvetet utbilda personer för uppgifter inom kyrkan? Konkret kan det vara fråga om att ge en ekonom, en arkitekt eller en informatör teologiska grundkunskaper. Eller tvärtom, att ge en teolog färdigheter att handskas också med till exempel ekonomiska och personalpolitiska frågor.

Eller är det kanske så att beslutsfattare inom kyrkan i allt högre grad börjar se kyrkan som en sociologisk gemenskap som vilken annan gemenskap som helst i stället för att på alla sätt och i alla sammanhang betona kyrkan som en trosgemenskap?

Stig Kankkonen



KYRKOMÖTET. Den segslitna frågan om vem som ska betala för gravväsendet i Finland går vidare. i ett vasst brev till regeringen varnade kyrkomötet för dyrare gravar framöver för den som inte hör till kyrkan. 8.11.2024 kl. 16:41

KYRKOMÖTET. Det är olika dyrt för både anhöriga och församlingar att sköta en begravning. Kyrkomötet i Åbo debatterade det här länge på tisdagen. 5.11.2024 kl. 16:45

UNG I KYRKAN. Höstdagarna 2024 samlar som bäst närmare 600 tonåringar från församlingar runt om i Svenskfinland. 2.11.2024 kl. 12:44

betraktat. Det är en helt vanlig lördag förmiddag när vår 8-åring mitt i allt filosoferar över livet: ”Pappa, kommer du att finnas kvar när jag är 18?” 3.11.2024 kl. 18:37

diakoni. Nedskärningarna drabbar hårdast dem som redan har det sämre ställt. Det var huvudbudskapet när en grupp diakoniarbetare från Borgå stift idag uppvaktade social- och hälsovårdsminister Kaisa Juuso med en skrivelse där de vädrar sin oro över regeringens nedskärningar. 1.11.2024 kl. 15:34

Alla helgons dag. Svenska Yle sänder en ljuständning på alla helgons dag. 1.11.2024 kl. 12:26

HJÄRTINFARKT. Hjärtinfarkten i slutet av september kom utan förvarning. Kyrkoherde Tomi Tornberg är bara 44 år men anpassar sig nu till ett liv med hjärt- och kärlsjukdom. – Jag har fått lära mig att ingen är oersättlig. Nu äter jag samma mediciner som mina äldre församlingsbor. 30.10.2024 kl. 08:00

Personligt. För omkring tio år sedan lärde Mikael Ahlskog känna några män som förändrade hans liv. På gott, och på ont. 29.10.2024 kl. 17:32

Personligt. Tuomas Enbuske är programledare, poddvärd, journalist, kändis – och numera också kristen. Han tror på arvsynd och på nåd. – Ju mindre vi stressar över att göra någonting gott, desto lättare är det att vara god. 28.10.2024 kl. 18:34

KYRKA OCH POLITIK. Tala med statsministern. Sitt med riksdagsgrupperna. Mejla ministerns medarbetare. Deala med ministeriet. Strategierna är många när kyrkan och relaterade organisationer lobbar för sina intressen. 28.10.2024 kl. 14:00

UTNÄMNING. Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling Jockum Krokfors blir ny verksamhetsledare för Martyrkyrkans Vänner från och med den 1 april nästa år. 25.10.2024 kl. 16:34

KARRIÄRSBYTE. Efter tolv år som kantor i Korsholm bytte Susanne Westerlund inriktning och utbildade sig till florist. – Musiken har jag inte lämnat, jag har bara kompletterat mitt kreativa språk, säger hon. 21.10.2024 kl. 16:48

ETT GOTT RÅD. – Varje år har det blivit lite lättare att leva. Jag önskar att jag hade varit snällare mot mig själv som ung, säger Anne Hietanen. 16.10.2024 kl. 10:00

Personligt. Hon har levt i nästan 45 år ”med Herren”. Vad har Nina Åström under åren lärt sig om trons kringelikrokar och gropar? KP mötte henne och diskuterade viktiga ord som tillit, kärlek, rättvisa och nåd – och varför Jesus är hennes allt. 15.10.2024 kl. 10:00

KYRKOR I USA. I USA väntas kyrkorna spela en roll i det amerikanska presidentvalet. Men Amerika sekulariseras också, och effekten kan bli mindre än väntat. Och för många har andligheten blir mera politisk. 14.10.2024 kl. 13:00

Personligt. Kenneth Morales har blivit vuxen i Finland. Här har han gått igenom kriser, kommit ut på andra sidan, börjat uppskatta den finska vurmen för ordning och reda och de starka familjevärderingarna. Men en sak har han svårt att omfatta: vi är så oroliga hela tiden. Det är som om hela befolkningen är lite ängslig. 15.10.2025 kl. 14:16

begravning. Snabbt dyrare gravar och allt enklare ambitioner bland de anhöriga – det förändrar vår kultur kring död och begravning. Det ser Christina Grönroos som driver begravningsbyrå i Sibbo. 15.10.2025 kl. 11:08

BRANSCHBYTE. Med Mikaela Strömberg-Schalin som ny stifts­jurist får den finlandssvenska landsbygden rätt så säkert en röst i domkapitlet i Borgå. 14.10.2025 kl. 15:48

Helsingfors. Kommer vi att upprepa de misstag som begicks under 90-talets depression? frågar familjerådgivare Anna Korkman-Lopes på familjerådgivningens 80-årsjubileum. 14.10.2025 kl. 15:06

skam. För Camilla Hellberg blev en teaterföreställning ett sätt att undersöka och förmedla hur skammen efter ett trauma kan se ut. – Jag vill visa hur skammen sipprar in på alla livsområden, men att det finns en väg ut. 14.10.2025 kl. 13:38