Familjens framtid formas nu

Ledare. Ledare 29-30/2007 Skall den finländska staten, i praktiken riksdagen som är landets lagstiftande församling, ha en bestämd uppfattning om hur medborgarna skall arrangera sina samlevnadsfrågor? 17.7.2007 kl. 00:00
Skall den finländska staten, i praktiken riksdagen som är landets lagstiftande församling, ha en bestämd uppfattning om hur medborgarna skall arrangera sina samlevnadsfrågor?
Eller skall lagstiftningen till den delen göras helt neutral och varje medborgare fritt få välja under vilka former hon eller han vill arrangera sin samlevnad?

 
Illustration: Jan Lindström
Detta är frågor som riksdagsledamöterna ytterst ställs inför varje gång de avgör hur lagen skall behandla personer som valt samboende i stället för äktenskap eller som valt partnerskap tillsammans med en person av samma kön.
Det är att hoppas att lagstiftarna fattar sina beslut fullt medvetna om att de två nämnda samlevnadsformerna ingalunda är de enda som riksdagen tvingas ta ställning till.

I Sverige
pågår som bäst en livlig debatt och ett minst lika livligt lobbande för könsneutralt äktenskap. I korthet är det fråga om att äktenskapslagstiftningen skall vara könsneutral så att samkönade par får ingå äktenskap på samma villkor som heterosexuella.
Bakom hörnet väntar redan en ny debatt som kommer att handla om månggifte.

Huvudargumentet
för månggifte kommer med stor sannolikhet att vara att det inte är statens sak att ta ställning till hur många partners en kvinna eller man vill leva tillsammans med.
Med tanke på den pågående debatten är argumentet helt följdriktigt. Om man går in för att staten inte skall blanda sig i könsaspekten i ett förhållande kan det rimligtvis inte heller vara statens sak att ta ställning till kvantitetsfrågan.

För cirka
en månad sedan antog Vänsterförbundets partikongress ett politiskt målsättningsprogram för 2007-2010.
En målsättning är att äktenskapslagstiftningen skall göras könsneutral. En annan att par av samma kön skall ges adoptionsrätt och fullt ut samma rättigheter och skyldigheter som föräldrar av olika kön.
Det behövs ingen siarförmåga för att säga att det kravet kommer att framföras också av andra så kalla progressiva krafter.
Och det behövs ingen siarförmåga för att säga att allt som görs för att slå vakt om äktenskapet som ett förbund mellan man och kvinna allt högljuddare och aggressivare kommer att stämplas som konservativt och förkastligt.

På sin partidag i Vanda beslöt Svenska folkpartiet ”att aktivt verka för en positiv utveckling av adoptionsrätten för homosexuella par” samt ”att revidera partnerskapslagen så att på alla punkter motsvarar en könsneutral äktenskapslagstiftning”.
För alla som vill slå vakt om barnens rätt till en mamma och pappa och om det traditionella äktenskapet är beslutet djupt beklagligt.

Det är att hoppas att sfp vid närmare eftertanke i denna fråga väljer att handla som Vänsterförbundets ordförande efter beslutet att aktivt arbeta för en totalseparation mellan staten och kyrkan.
Hennes besked var att man inte kommer att lägga två strån i kors i den saken.

För alla som vill slå vakt om äktenskapet och om barnens rätt till en mamma och en pappa finns det däremot all orsak att handla precis tvärtom och lägga många strån i kors och knäppa händerna i bön för den traditionella familjen och alla värderingar som hör samman med den.
Stig Kankkonen



laestadianism. De unga laestadianerna tampas med drogproblem och illamående. Det ska Richard Eklund ta itu med, som de svenska laestadianernas första anställda ungdomsarbetare. 16.6.2016 kl. 10:54

tjra. I Finland finns cirka 300 kyrkor och klockstaplar med spåntak som regelbundet behöver skyddas med tjärning. 13.6.2016 kl. 15:09

religionsundervisning. Delvis gemensam religionsundervisning får inledas i Helsingforsskolor i höst. Det beslöt Utbildningsnämndens svenska sektion vid sitt möte förra veckan. 13.6.2016 kl. 15:03

sibbo svenska församling. Enligt planerna ska den nya kyrkan i Söderkulla tas i bruk 2018. 13.6.2016 kl. 15:01

Åsa A Westerlund har valts till viceordförande i kyrkostyrelsens plenum. 9.6.2016 kl. 11:19

stnyland. Det blir ingen ny stor kyrklig samfällighet i Borgånejden. Församlingarna i Askola och Mörskom fattade beslutet att fortsätta som självständiga församlingar, vilket satte punkt för förhandlingarna. 13.6.2016 kl. 15:00

matteus församling. I London fick Matteus församlings ungdomar utforska sin egen tro genom möten med andra kyrkor och religioner. 9.6.2016 kl. 11:33

Ett drömjobb och bönesvar, säger Birgitta Udd, som ska koordinera husfolk på retreatgården Snoan. 8.6.2016 kl. 12:40

"Jag är en typisk semesterstressare som mår bäst i vardagliga rutiner och flippar ur när det blir ledigt. Hur ska jag tänka inför sommaren?" 1.6.2016 kl. 16:26

musik. Börje Särs har inte längre tid med ytligt prat eller klyschor. 1.6.2016 kl. 12:20

vgkyrkor. 265 kyrkor håller i sommar sina dörrar öppna i egenskap av vägkyrkor. Nytt för i år är en smidigare karttjänst. 31.5.2016 kl. 16:33

Nya prster. Benjamin Sandell, Carolina Lindström. Karl-Kristian Willis och Yvonne Terlinden har ordinerats till prästämbetet i Borgå domkyrka. 30.5.2016 kl. 11:26

transfrgor. Genom föreställningen Ninos ark ska poeten Nino Mick ta in transfrågor i kyrkorummet. Hen undrar om transpersoner alls ryms med i arken. 27.5.2016 kl. 15:38

Herrens bn. Nya stiftsfullmäktige uppmanar församlingarna att reflektera över hur de använder Herrens bön och gärna prioritera den ekumeniska formen av bönen. 27.5.2016 kl. 15:14

Gun-Maj Näse tar plats i domkapitlet. 26.5.2016 kl. 12:50

vanda. Mona Nurmi studerar teologi i Åbo. Ämnet är hisnande med mångfalden av tolkningssätt. Diametralt olika åsikter bland studerande väcker ibland livliga diskussioner. 22.12.2022 kl. 14:40

kvevlax. Att besöka julkyrkan och att umgås med familj och vänner är något av det viktigaste för väldigt många under julen. Det är något som länge var långt ifrån självklart för en del av oss som bor i Korsholm. 22.12.2022 kl. 14:45

kyrkbrand. Den brunna kyrkan i Rautjärvi var ett nytt andligt hem för släkter från Rautjärvi kommuns östra del – som avträddes till Sovjetunionen. 27.12.2022 kl. 13:30

BISKOPENS JULHÄLSNING. Den här vintern ska jag göra något jag aldrig gjort förut. När det blir riktigt kallt kommer jag att ta på mig gröna, stickade sockor. Jag är inte riktigt van vid det. Jag trivs mera i svart. Men de här sockorna är speciella. Jag fick dem av några diakoniarbetare som en hälsning för att kyrkans diakoni fyller 150 år i år. Och grönt är diakonins färg, livets och medmänsklighetens färg. 25.12.2022 kl. 10:00

HJÄLP. En läsare efterlyste fakta om diakoni, vilket passar fint som final på diakonins jubileumsår, och som avstamp för det nya året. Vet du vad som utmärker en diakonal församling och vilka egenskaper en diakoniarbetare inte klarar sig utan? 22.12.2022 kl. 15:13