Arkeologin placerar in Bibelns händelser i historien

Teologi. Det finns inte bara en frälsningshistoria utan också en frälsningsgeografi, säger Eero Junkkaala. 17.4.2007 kl. 00:00

Det finns inte bara en frälsningshistoria utan också en frälsningsgeografi, säger Eero Junkkaala.

 
Eero Junkkaala har tjugo somrar å rad varit fältchef för utgrävningar i Israel, där man årligen jobbar på ett trettiotal olika platser.  – Det handlar om vanlig historieforskning, inte sensationer, säger han. Foto: Daniel Iman.

Det är ofta snudd på sensation när nya arkeologiska fynd tutas ut i medierna, men verkligheten är vanligen en annan, säger teol.dr Eero Junkkaala, som i tjugo års tid deltagit i utgrävningar i Israel.

Han tänker på ogrundade tolkningar som nyheten om ”Jesu familjegrav”, på glada amatörer som åter igen ”hittat” bitar från Noas ark och på regelrätta falsarier som Jakobsossuariet härom året.

– Arkeologin är inte en skattjakt utan vanlig historieforskning. Det är fynden, inte en eventuell förhandsinställning som avgör resultatet.

Junkkaala vill slå hål på fördomar han ibland stött på, att de som sysslar med biblisk arkeologi med allt våld skulle försöka tolka resultaten så att de överensstämmer med Bibeln. Forskare är inga sensationsmakare.

– En annan sak är att de arkeologiska fynden i Mellansöstern för det mesta bekräftar Bibelns historicitet, och då blir man ju glad. Men allt vet vi inte! Vi skall komma ihåg att arkeologin är en forskning som aldrig blir färdig. I något skede avbryts eller avslutas arbetet på en bestämd utgrävningsplats. När nya metoder utvecklats eller ny kunskap dykt upp kanske man återupptar utgrävningar som avbrutits för länge sedan. Resultaten talar för sig: arkeologin rättar till sig själv med tiden.

Att våga se på Bibeln med ny kunskap från arkeologin kan också innebära en revidering av vår bibeltolkning.

– Ett exempel är Domarboken som ofta anger att den och den var domare i 40 år. Enligt vad man nu förstår är ”40 år” kanske inte bokstavligt menat utan den tidens sätt att uttrycka ungefär en släktled.

Läs artikeln i sin helhet i papperstidningen 16/2007.

Kristina Fernström



längtan. Therese Almén har alltid vetat att hon vill bli mamma. Det blev en sorgkantad vandring mot den drömmen. Hon förlorade två barn i fosterstadiet. Men sedan dök en liten pojke upp, som visade sig behöva henne, och hon honom. 8.4.2020 kl. 00:00

undantagstillstånd. Det vi kallar ett undantagstillstånd är ett normaltillstånd för många kristna idag. Vi bör vara tacksamma för den frihet vi normalt har, säger Mia Anderssén-Löf. 8.4.2020 kl. 01:00

påsktradition. Påsken är en glad helg för barnen Johannes och Emma Forsblom. Då får de äta påskägg och vara vid påskbrasan. 7.4.2020 kl. 15:16

hemleverans. När fotbollsträningarna lades ner började Pargas IF:s frivilliga köra ut varor till äldre som behöver hjälp med att handla mat. 7.4.2020 kl. 15:16

gospel. Vi tog oss ett snack med dirigenten Elna Romberg, och frågade hur det är att leda en gospelkör på distans. 6.4.2020 kl. 15:44

biskopens påskhälsning. Så här tänkte vi nog inte att vi skulle fira påsk. Vi blev alla begränsade på något sätt. 6.4.2020 kl. 16:55

Mansroller. Novellformatet lockade fram berättelser om att växa upp och om de spår uppväxten lämnar i oss. Axel Åhman har skrivit om människor i Österbotten som försöker leva upp till förväntningar som de tror att omgivningen ställer på dem. 7.4.2020 kl. 14:12

Påsktraditioner. Skådespelaren Tobias Zilliacus säger att det fanns en tyngd i att spela Jesus även om han inte själv är troende. Den här våren har coronaläget pausat hans arbete och påsken blir inte samma avbrott som vanligt. 7.4.2020 kl. 10:00

långfredagen. "Den här våren har vi fått avstå från mycket som vi brukar se som självklart." 7.4.2020 kl. 00:01

PÅSK. Hur förbereder du dig för påsken i epidemitider? Vi bad några personer berätta hur livet ser ut när vardagen är satt på undantag. 5.4.2020 kl. 10:59

Coronapandemin. Finska Missionssällskapet inleder samarbetsförhandlingar som berör hela personalen. 1.4.2020 kl. 15:44

Coronapandemin. Det finns gratis hjälp för familjen också under undantagstillståndet via kyrkans familjerådgivning. 1.4.2020 kl. 14:43

kyrkans samtalstjänst. Ensamhet, relationsproblem och självkänsla, är sådant som människor grubblar över. Frågor om coronaviruset har också dykt upp nu. 1.4.2020 kl. 13:35

samarbetsförhandlingar. Vasa kyrkliga samfällighet inleder samarbetsförhandlingar med hela personalen. Förhandlingarna kan leda till omorganisering av arbetsuppgifterna eller permitteringar. 27.3.2020 kl. 13:02

arv. Vad som formar oss är något Ann-Luise Bertell grubblat mycket på, inte minst i sin senaste roman Heiman. En berättelse som fångar in österbottnisk mentalitet, krigets antihjältar, elände och livsmod. Förlagan till huvudpersonen Elof är hennes egen farfar. – Hans själ log mot min, säger hon. 27.3.2020 kl. 12:38

forskning. Susanna Lundqvist fick 20 880 euro för forskning om evangelisk-lutherska kyrkans roll för tryggandet av Finlands försörjningsberedskap under vinterkriget. 12.12.2023 kl. 15:51

GÅ I KYRKAN. I år bestämde skådespelaren och sångaren Marika Westerling att hon gör något alldeles nytt för att få tag på julstämningen: Hon börjar gå i kyrkan. 7.12.2023 kl. 08:00

LIVSBERÄTTELSE. Majla Ståhls blir 90 år i januari. Hon minns när bomberna föll över Vasa, hon minns klasskamraterna som förlorade sina föräldrar och hon minns kärleken. Den stora och stillsamma. 7.12.2023 kl. 10:24

Personligt. Ester Rudnäs önskar att någon berättat för henne att det hör till att det kommer jobbiga perioder i ett äktenskap. Efter snart nio år som gift och sedan hon hittat rätt i yrkeslivet valde hon att berätta om utmaningarna för att hjälpa andra. 5.12.2023 kl. 18:00

jul. 19-åriga Kajsa Sjöström från Mariehamn älskar julen så mycket att hon lyssnar på julmusik året om och gläds över att den affär hon jobbar i inleder julen i oktober. 4.12.2023 kl. 14:29