Spåttlight behöver vi inte

Ledare. Ledare 12/2007 Till det journalistiska uppdraget hör bland annat och inte minst att granska makt och maktutövning i dess olika former. Det journalistiska uppdraget kan dock inte utföras hur som helst utan det måste ske inom ramen för etiskt hållbara spelregler. 15.3.2007 kl. 00:00

På tv-programmet Spotlights hemsida står bland annat följande: ”Det är vår plikt och vårt uppdrag att granska en så offentligt person som Roger Broo eftersom han innehar en unik maktställning i Svenskfinland i egenskap av både förvaltningsdirektör vid akademin och styrelseordförande för Svenska Kulturfonden.”


Så är det förstås. Till det journalistiska uppdraget hör bland annat och inte minst att granska makt och maktutövning i dess olika former. Det journalistiska uppdraget kan dock inte utföras hur som helst utan det måste ske inom ramen för etiskt hållbara spelregler.
Sker inte det kan Spotlight snabbt förvandlas till Spåttlight.

Den etiska utgångspunkten och målet för all journalistisk verksamhet måste vara att ge allmänheten korrekt och betydelsefull information, som gör det möjligt att bilda sig en riktig uppfattning om det som behandlas.
Detta gäller självfallet också den journalistiska granskningen av maktstrukturer, maktutövning och enskilda makthavare.

Ser man på televisionsprogrammet Spotlights behandling av Roger Broo ur detta perspektiv måste man ställa frågor.
Var målsättningen med programmet att ge en korrekt bild av Broos långvariga verksamhet vid Åbo Akademi? Gav programmet en sådan korrekt och betydelsefull information som gjorde det möjligt att få en riktig uppfattning om Broos verksamhet och om Åbo Akademi?
Eller var målsättningen kanske att gå åt Broo och presentera endast sådan information som stödde den målsättningen?

Tyvärr blir intrycket att det senare.
Endast det som talar mot Broo presenterades och det dessutom så att allt negativt ges stor tyngd och lika stort värde och hur betydelsefullt det ena eller det andra är för helheten förefaller ha saknat intresse.
Dessutom får Broo åtminstone indirekt bära hundhuvudet också för sådant som han egentligen inte alls har att göra med. Som till exempel påstådda missar i revisionen och traditionella sätt att sköta vissa saker.

I jakten på Broos ära och trovärdighet misstänkliggörs också sådant som i mera normala sammanhang ses som förutsättningar för framgångsrik verksamhet.
I allmänhet ses omfattande nätverk och goda kontakter som ett plus. Och sällan är det väl negativt att vara känd som en person med hjärtat på rätta stället.
I Spotlights granskning av Broo blev det plötsligt suspekt, på gränsen till kriminellt, att ha ett omfattande, fungerande nätverk.

Vad kapitlet Rex eller andra eventuella oklarheter beträffar finns det naturligtvis ingen orsak att försvara Broo. Fel är fel.
Men det finns inte heller någon anledning att på basis av verkliga eller antagna felsteg misstänkliggöra Broo och allt det som han gjort under 30 år och frånta honom all ära och redlighet.

Spotlight skulle med tanke på programmets trovärdighet och värdighet ha vunnit på att komma ihåg åttonde budet, som säger att man inte skall bära falskt vittnesbörd mot sin nästa, plus Luthers förklaring: ”Vi skola frukta och älska Gud, så att vi icke beljuga, förråda och baktala vår nästa eller bringa honom i ont rykte; utan vi skola urskulda honom, tänka och tala gott om honom och tyda allt till det bästa.”


Stig Kankkonen



Ledare. Ledare 3/2008 Planerna på ett finlandssvenskt framtidsinstitut håller på att bli en av de stora finlandssvenska frågorna. Inte helt oväntat har diskussionen om institutet tillsvidare kretsat mera kring från ”vem” än kring frågan ”vad”. 14.1.2008 kl. 00:00

Teologi. De Luther-stiftelsens präster som är prästvigda av Missionsprovinsen är inte präster i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland, så de barn som de döper blir inte automatiskt intagna i en kyrka. Det säger Antti Mustakallio, teologisk sekreterare vid Helsingfors domkapitel. 14.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Medan lutherska kyrkan i Finland totalt tappar medlemmar växer flera församlingar i de norra delarna av Borgå stift. 13.1.2008 kl. 00:00

Världen. Johannes kyrka i Stockholm utbjuds till försäljning. Det är första gången en kyrka i staden säljs. Orsaken är att församlingen har inte råd att ha den kvar. 13.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. 2008 är ett temaår för bönen med syfte att stärka bönen för Finland, för församlingarna och för evangelisation. 12.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Borde inte kyrkan med ärkebiskopen i spetsen vara glad över varje nydöpt barn? Frågan ställs av Luther-stiftelsens pastor Kalle Väätäinen som enligt ärkebiskop Jukka Paarma provocerar kyrkan genom att döpa barn. 11.1.2008 kl. 00:00

Kultur. Kyrkans informationspris 2007 går till projektet Jumalainen heinäkuu, en temamånad på Rundradions finskspråkiga radiokanal Radio 1 med över 40 veckotimmar radioprogram om Gud, kyrka och religion. 11.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Under Finlands självständighetstid har sammanlagt 60 kyrkor drabbats av det som förr kallades mordbrand. 11.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Kyrkans Utlandshjälp sålde etiska gåvor för 1,7 miljoner euro i fjol. 11.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Ideologiskt baserade kandidatlistor för stiftsfullmäktigevalet upplevs bidra till kyrklig splittring. Dessutom är regional spridning viktigare än ideologi i stiftsfullmäktiges arbete. 10.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Årets kyrkomusikdagar som samlat stiftets kyrkomusiker avslutas i dag på Lärkkulla i Karis. Temat för dagarna har varit tradition och framtid. 10.1.2008 kl. 00:00

Människa. Kamerorna har växlat, likaså motiven. Men bilderna fortsätter att fascinera. – Att fotografera är en mental process, säger Jan-Erik Widjeskog. 10.1.2008 kl. 00:00

Världen. En omfattande förföljelse mot den kristna minoriteten har blossat upp i den indiska delstaten Orissa. Nittiofem kyrkor och 950 kristna hem har bränts eller vandaliserats. 9.1.2008 kl. 00:00

Teologi. Att tala om religionernas återkomst låter främmande i vår kultur där allt vad religion heter anses vara på tillbakagång. Men det gäller bara Europa. På annat håll i världen går religionerna framåt. Globalisering och invandring förändrar situationen också hos oss. 9.1.2008 kl. 00:00

Kyrka. Finlands ortodoxa kyrka förde en lika seg som svår självständighetskamp ända till år 1957. Först då erkändes kyrkans självständighet av den ryska ortodoxa kyrkan. I dag är förhållandet mellan kyrkorna gott. 9.1.2008 kl. 00:00

religionsundervisning. Delvis gemensam religionsundervisning får inledas i Helsingforsskolor i höst. Det beslöt Utbildningsnämndens svenska sektion vid sitt möte förra veckan. 13.6.2016 kl. 15:03

sibbo svenska församling. Enligt planerna ska den nya kyrkan i Söderkulla tas i bruk 2018. 13.6.2016 kl. 15:01

Åsa A Westerlund har valts till viceordförande i kyrkostyrelsens plenum. 9.6.2016 kl. 11:19

Östnyland. Det blir ingen ny stor kyrklig samfällighet i Borgånejden. Församlingarna i Askola och Mörskom fattade beslutet att fortsätta som självständiga församlingar, vilket satte punkt för förhandlingarna. 13.6.2016 kl. 15:00

matteus församling. I London fick Matteus församlings ungdomar utforska sin egen tro genom möten med andra kyrkor och religioner. 9.6.2016 kl. 11:33