Utskärsön blev min värld

Människa. – Jag känner aktivt att jag hör till den världsvida kyrkan, säger Monica Aaltonen på sin ö ute i Östersjön. Och jag har en kyrka dit jag kan gå alla dagar. 12.2.2007 kl. 00:00


Holmarna i Monica Aaltonens liv heter Lekholmen och Aspö.Efter två timmar i sjörök lägger m/s Eivor till vid Aspö ute i Östersjön. ”Folklyfta” står det på hissen vid förbindelsebåtens café. Eivors skyltning är på isländska, EU:s upphandlingsregler har följder också för förbindelsbåtarna i Skärgårdshavet.Det blåser kallt och snålt mellan aspögårdarna som alla ligger tätt vid hamnen. Halva byn bildar mottagningskommitté. Vintertid är besökare sällsynta, för utan övernattning går öbesök att ordna bara på tisdagar. Monica Aaltonen är bekant för många sommarseglare som avnjutit en delikat fiskmiddag på hennes Blå veranda. Nu sover verandan, sjöröken eliminerar utsikten ut mot havet och inne i kapellet förtar rimfrosten på fönstren effekten av att altartavlan flyter samman med havslandskapet. Hon är uppvuxen i då nybyggda förorten Hertonäs, i ett vanligt hem där man gick i kyrkan till jul. Många årskullar helsingforsungdomar känner henne som Monken, kyrklig ungdomsledare och holmvärd på de svenska församlingarnas Lekholmen när de gick i skriftskola. En plats för otaliga jippon där det skrevs sånger nätterna igenom. På vintrarna jobbade skolungdomssekreteraren med skolbesök i sådan mängd att hon kunde travestera Westö och berätta om ”skolorna där vi gick”. – Det fanns 14 läroverk och hundra yrkesskolelever på den tiden. Församlingarna var inte sämre. Femton ungdomsledare och -pastorer fanns på plats vid de månatliga ledarsamlingarna i huvudstadsförsamlingarna.

En bit av Lekholmen

Alla som bott på Lekholmen känner till vad completorium är. Många holmbor reste över till Vadstena för att lära mer om tideböner och annat som ingår i den högkyrkliga fromheten. Monica själv hör till Societas Sancte Birgittae eller den heliga Birgittas orden och åker på generalkonvent till Vadstena för en vecka varje sommar. Nå, nästan varje.
– Birgittaorden är en tredje gradens orden, berättar Monica medan hon serverar av sina specialiteter i den ombyggda lagården där hon bor med sin Kaj. Mellan gäddrom och gravad lax ger hon en behövlig orientering i ordensgrader. En första gradens orden, där bor och förblir man i sitt kloster. I en orden av andra graden bor man i klostret men arbetar ute i samhället.
Tredje graden är för lekmän som arbetar och bor som folk i allmänhet men som regelbundet kommer samman för att fördjupa sitt andliga liv. Ett konvent är som en veckas ”klosterliv” med mässor och tideböner tillsammans med ordenssyskon.

Men ordenslivet hör också vardagen till.– Varje lördag läser vi kompletoriet klockan 21, säger hon om sin osynliga gemenskap av bedjare. 40 procent av medlemmarna är präster och rundbreven från Vadstena berättar om flere som råkat ut för Svenska kyrkans yrkesförbud och till och med avsättning.
– Sen när män börjar föda behöver vi kvinnliga präster, säger hon illmarigt. I hennes egen orden är det högsta ämbetet delat på en fader confessor och moder superior. Den heliga Birgitta var först med munkar och nunnor i samma orden, ingen nedvärdering av kvinnan här.
– Men jag förstår bra att folk tycker att det är en jämlikhetsfråga, säger Monica som tar ut jämlikheten via jaktlaget och skjuter både grävling och mårdhund. Fast säljakten lämnar hon åt karlarna.

Läs mera om Monica Aaltonen i papperstidningen 7/2007.

Rolf af Hällström



I trädgården. 31.3.2013 kl. 10:00

Vid graven i trädgården. 29.3.2013 kl. 18:00

I korsets skugga. 29.3.2013 kl. 15:00

På korset. 29.3.2013 kl. 15:00

På vägen till Golgata. 29.3.2013 kl. 12:00

I prokuratorns residens. 29.3.2013 kl. 10:00

På översteprästens gård. 28.3.2013 kl. 23:00

I Getsemane trädgård. 28.3.2013 kl. 21:00

I översteprästens palats. 28.3.2013 kl. 18:00

Påskvandringen Via Crucis involverar över hundra skådespelare. 25.3.2013 kl. 11:02

Matteus församling är bland de första i norden att använda sig av en skriba-app för telefoner. 25.3.2013 kl. 10:08

I dag rider Jesus in i Jerusalem. Igen. 24.3.2013 kl. 09:00

Guds ord har sin egen kraft och Bibeln kan läsas och förstås helt utan akademiska förkunskaper. Men om man som KP:s redaktör inte kan låta bli att försöka förstå hur andra kristna tänker, då kan det där med olika bibelsyner bli minst sagt utmanande. 23.3.2013 kl. 12:00

I snart sju år har Carolina Djupsjöbacka hållit i en syjunta med bön för kvinnor i Vasatrakten. Knypplandet och tebjudningen med sju sorters kakor har fått ge vika för samtal, umgänge och lekträffar med barnen. 22.3.2013 kl. 16:00

Sedan 1968 då Gud reste honom ur knarkträsket är det Jesus som gällt för Arne Selander. Som präst har han fått möta många missbrukare. 22.3.2013 kl. 14:43

Bokaktuell. John Vikström är aktuell i höst med boken Det handlar om frihet. Han fyller också 90 år i oktober: – Det känns lite overkligt, men jag får finna mig i det, säger han. 30.9.2021 kl. 20:13

KLIMATET. Tanken om miljön och ekonomin är gemensamma nämnare till varför Simon Ekstrand kör elbil och Niclas Sjöskog biogasbil. Ekstrand har ännu en tredje orsak: intresset för teknik. – Visst känns det bra att veta att inget kommer ut ur avgasröret när jag kör, säger han. 29.9.2021 kl. 18:21

parrelation. Maria och Tomas Höglund har varit tillsammans i över 25 år. De är väldigt olika, men de är vänner. De har haft kriser i sitt äktenskap, men tillsammans känner de sig starkare. När de tävlade i Voice of Finland var det skönaste att inte vara ensam. 29.9.2021 kl. 09:22

ansvar. Sarah Tiainen är ny koordinator för Ansvarsveckan. – Jag har en liten personlig dröm om att göra Ansvarsveckan och Ekumeniska Rådet lite mer kända på finlandssvenskt håll. 28.9.2021 kl. 18:48

Åbo svenska teater. Markus Riuttu spelar Vanja i pjäsen Morbror Vanja av Anton Tjechov på Åbo Svenska Teater i höst. – Vanja bär på en stor, stor känsla av meningslöshet. 28.9.2021 kl. 18:33