Verksamheten skall forma byråkratin

Kyrka. Ekonomi, administration och strukturer har ofta betonats så till den grad att det viktiga, verksamheten, kommit i skymundan.
Det säger biskop Voitto Huotari, som lett en arbetsgrupp med uppgift att granska församlingsstrukturerna och hur de kunde uppdateras.
6.2.2007 kl. 00:00

Ekonomi, administration och strukturer har ofta betonats så till den grad att det viktiga, verksamheten, kommit i skymundan.
Det säger biskop Voitto Huotari, som lett en arbetsgrupp med uppgift att granska församlingsstrukturerna och hur de kunde uppdateras.

 I december 2005 tillsatte Kyrkostyrelsen en arbetsgrupp med uppgift att se hur förändringarna i kommunstrukturerna påverkar kyrkan och församlingarna. Till ordförande för arbetsgruppen utsågs Voitto Huotari, biskop i S:t Michels stift. Arbetsgruppen har nu publicerat en mellanrapport, den slutliga versionen skall enligt planerna vara klar före utgången av detta år. Verksamheten i centrum – Min stora oro just nu är att utvecklingen styrs av något helt annat än visioner av hur kyrkan och församlingarna skall nå ut med sitt budskap till människorna. Kanske saknas till och med visioner om kyrkans och församlingarnas egentliga uppgift, säger Huotari. – Faran för att reformerna i stället styrs av ekonomiska och administrativa faktorer är överhängande. – Det beror i hög grad på att de som ansvarar för ekonomi och administration inte alltid vet vad de som ansvarar för verksamheten vill.
Det viktiga nu vore därför att man i kyrkan och de enskilda församlingarna ser på framtiden ur församlingsbornas synvinkel och därefter frågar sig vilken verksamhet som behövs i framtiden.
– På basis av det man då ser och hör formas visionerna av den framtida verksamheten och därefter skapas strukturer som stöder de visionerna. Det skall vara tågordningen, understryker biskop Huotari.
– Tyvärr ser man inte tillräckligt av detta visionerande.
Det brådskar
Det som oroar Huotari är att tiden för visionerande blir allt knappare. Utvecklingen inom den kommunala sektorn går snabbt vidare, men också oberoende av den måste församlingarna se över sina strukturer.
– I varje församling borde förtroendevalda och anställda nu forma sin syn på hur just deras församling ser ut år 2015 och sedan medvetet gå in för att förverkliga den visionen bland annat med hjälp av förnyade strukturer. Jag hoppas att de gör det under det här året.
I sin mellanrapport går Huotaris arbetsgrupp systematiskt igenom de utmaningar som väntar: flyttningsrörelsen, livsstilsförändringar, sjunkande medlemstal och så vidare. Arbetsgruppen presenterar och analyserar olika behov och sätt att möta utmaningarna.
– Det finns en lång rad olika verktyg för att bearbeta utmaningarna. Och olika verktyg behövs eftersom utmaningarna i församlingarna är så olika, understryker Huotari.
Många utmaningar
– I en del församlingar är utflyttningen stor, vilket skapar sina utmaningar. I andra skapar den stora inflyttningen andra utmaningar. I en del fall är det bra med sammanslagningar av församlingar medan det i andra fall är bättre med mera samarbete.
– Till detta kommer olika livsstilar i olika församlingar. I landsortsförsamlingarna lever människorna på ett sätt och i urbana församlingar på ett annat sätt.
Det som enligt biskop Voitto Huotari gäller alla församlingar är att tiderna förändras och att det ställer nya krav på verksamheten.

Stig Kankkonen



JÄMSTÄLLDHET. Kyrkostyrelsen har beviljat kyrkans pris för jämställdhet och likabehandling till biskop emerita Irja Askola. 22.9.2022 kl. 15:09

kina. Professorn i Kinastudier Julie Yu-Wen Chen vid Helsingfors universitet har rötter i Taiwan. Hon oroar sig för Kinas växande hot mot hennes hemland. Hon är kristen och försöker avsluta varje dag med att lyssna på en predikan online. 15.9.2022 kl. 10:37

SYNODALMÖTE. Efter sina pastoralkurser under den första tiden som präst saknar många vardagsteologer de regel­bundna samtalen om kyrkans lära, eller samtalen kring biskopens linje. För det finns sedan år 1686 det sällsynta synodalmötet – som snart hålls i Åbo. 14.9.2022 kl. 15:16

FÅNGA DAGEN. Lena Kumlin lever med en hjärntumör som inte går att operera och som kommer att leda till döden inom ett år. – Carpe diem! säger hon, och kämpar för att leva i nuet och njuta av sitt liv med fulla andetag. 13.9.2022 kl. 16:22

Konst. I september visas utställningen KYSS – en meditation i ord och bild över Höga visan i Borgå domkyrka. – Höga visan är en erotisk bok i Bibeln som både är oerhört trygg men ändå radikal, säger konstnären, bildsatirikern och prästen Kent Wisti. 13.9.2022 kl. 10:14

nykarleby. Under sista tiden av studierna upplevde Mats Edman en tydlig kallelse att bli präst. – Vi var samlade i en bibel- och bönegrupp och vi tog mannakorn. Mitt mannakorn var från Apostlagärningarna: ”Var inte rädd. Tala och tig inte. Jag är med dig och ingen ska göra dig något ont för jag har mycket folk här i staden.” Nästa dag ringde han biskop Erik Vikström och bad om prästvigning. 12.9.2022 kl. 20:05

Inbesparingar. Resultatet av omställningsförhandlingarna vid Helsingfors kyrkliga samfällighets gemensamma tjänster har klarnat. Under de kommande tre åren ska de gemensamma tjänsternas verksamhetsbidrag sänkas med 4,8 miljoner, vilket bland annat innebär att antalet årsverken minskar med 45. 9.9.2022 kl. 17:11

KYRKORNAS VÄRLDSRÅD. Kyrkornas världsråd vände och vred i kulisserna på sina ord om kriget i Ukraina. Rådet avslutar på torsdag sin generalförsamling med över 4000 delegater i tyska Karlsruhe. 7.9.2022 kl. 15:11

KORSNÄS. Pilgrimsleden i Österbotten tar form. I år görs den preliminära märkningen för Sankt Olavsleden. 1.9.2022 kl. 11:02

SMÖRJELSE. Konfirmationen i Johannes församling i Helsingfors senaste söndag har väckt starka reaktioner då prästen smort konfirmanderna med krisma, det vill säga välsignad olja. Det har setts som ett främmande element i vår kyrka och smörjelsen kom som en överraskning för både konfirmander och föräldrar. 2.9.2022 kl. 17:59

ETT GOTT RÅD. Eva Frantz önskar att hennes 20-åriga jag hade vågat omfamna sin excentricitet lite mer – och åka ut och ha äventyr, för att ha något att skriva om senare. 31.8.2022 kl. 20:16

ÄRLIGHET. – Ju äldre jag blir desto mer har jag insett att livet är för kort för att inte våga vara lite mer ärlig och avklädd, säger evangelisten och bibelläraren Rigmor Holst. 31.8.2022 kl. 13:00

herdabrev. Efter tre år i biskopsgården i Borgå är Bo-Göran Åstrand ute med det traditionella herdabrevet. Han valde mejldialogens form och fyra huvudteman. 31.8.2022 kl. 10:00

KYRKANS FASTIGHETER. Det finns ogjorda reparationer och saneringar för minst 1200 miljoner euro inom i den evangelisk-lutherska kyrkans fastigheter. Vinterns chockdyra el, olja och fjärrvärme kan komma leda till ett sparande som kan göra ytterligare skada, säger energikonsulten Bengt Avellan som har haft uppdrag för Kyrkostyrelsen. 30.8.2022 kl. 10:00

sammanslagning. Kyrkostyrelsens plenum beslöt idag att slå ihop Malax, Petalax och Bergö församlingar till en församling från den första januari 2023. Det nya församlingen ska heta Malax församling. 24.8.2022 kl. 15:27

LIVSBERÄTTELSE. Han trodde att han var immun mot den sektliknande församlingens manipulation. – Jag trodde att jag kunde hålla mitt huvud kallt. Ändå drogs jag in i församlingen på grund av min tro och mina sårbarheter, säger David Sandström. 14.8.2024 kl. 08:00

NEDSKÄRNING. Jag ser det principiella problemet, men kyrkans inkomster kommer ändå att vara märkbart större än tidigare, säger undervisnings- och kyrkominister Anders Adlercreutz om regeringens nedskärningar i finansieringen av kyrkans samhällsuppdrag. 14.8.2024 kl. 08:50

kyrkomusik. Eric-Olof Söderström, 67, lämnar i vinter kantorsjobbet i Borgå med en lång karriär inom musiken bakom sig. All framgång är inte bara begåvning, råder han i dag sitt unga jag. 14.8.2024 kl. 14:00

UNGA MÄN. De unga är mer toleranta till tro och andlighet. Få betraktar sig själva som troende, men gör de det är de allt oftare unga tonårspojkar. Det visar den nyaste Ungdomsbarometern. 13.8.2024 kl. 10:00

KYRKA OCH STAT. Saxen går i statens miljoner till kyrkan. För arbetet gör med begravningsplatser och historiska byggnader ser kyrkan plötsligt ut att få 20 miljoner mindre betalt. En rättvisefråga, anser kyrkans kanslichef Pekka Huokuna. Kyrkfolket betalar en allt större andel av gravplatser för den trejdedel av finländarna som inte hör till kyrkan. 12.8.2024 kl. 12:30