Räsänen hoppas på en aktivare kyrka

Samhälle. I lagstiftningsfrågor med klara värdedimensioner kunde kyrkan vara mycket aktivare än i dag. Det gäller till exempel lagstiftning som gäller äktenskapet, familjen, att hålla livet heligt. Det säger Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen, som i samma andetag understryker att beslutsfattarna verkligen lyssnar till vad kyrkan säger. 6.2.2007 kl. 00:00

I lagstiftningsfrågor med klara värdedimensioner kunde kyrkan vara mycket aktivare än i dag. Det gäller till exempel lagstiftning som gäller äktenskapet, familjen, att hålla livet heligt. Det säger Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen, som i samma andetag understryker att beslutsfattarna verkligen lyssnar till vad kyrkan säger.


Kristdemokraternas ordförande Päivi Räsänen har suttit i riksdagen i snart tre perioder, alltså i 12 år. På frågan hur många gånger hon under den tiden har kontaktats av evangelisk-lutherska kyrkan i Finland tar hon sig en lång funderare. – Ett par gånger i året skickar kyrkan ut massbrev med information om till exempel ekonomiska frågor av betydelse för kyrkan och om sådant som har att göra med kyrkans ställning. – I utskottssammanhang hörs ju kyrkan i olika frågor, säger Räsänen och funderar vidare. – Jo, i fjol kallade kyrkostyrelsen alla riksdagsgrupper på besök och det upplevde jag som mycket välkommet och glädjande.

Negativt och positivt

Summa summarum har kyrkans mera formella kontakter med riksdagsledamot och partiordförande Räsänen alltså inte varit speciellt många och inte heller speciellt personliga. Det tar hon inte alls personligt eftersom hon vet att andra inte har behandlats ”bättre”.
– Med tanke på den stora tyngd som kyrkan har och hur mycket den har att säga är det beklagligt att den inte gör mera av situationen.
– Jag vet att man här i huset verkligen lyssnar på kyrkan och lyssnar till vad den har att säga, understryker Räsänen.
Som ett exempel på ett positivt kyrkligt agerande nämner Räsänen kyrkostyrelsens ställningstagande då frågan om inseminering behandlades i riksdagen. Kyrkostyrelsens sade ja till åtgärder som gör att äkta par kan få barn, men nej till andra åtgärder som till exempel inseminering av lesbiska par.
– Det var ett verkligt välkommet och positivt ställningstagande, konstaterar Räsänen.
Men säg den glädje som varar. Kort efter att kyrkostyrelsen hade sagt sitt hördes kyrkliga röster med ett helt annat budskap. Kyrkan upplevdes tala med kluven tunga.
– Detta fick den beklagliga följden att riksdagsmän med helt motsatta åsikter om hur fertilitetslagen borde utformas kunde hänvisa till kyrkliga ställningstaganden, konstaterar Räsänen.

Viktigt med tydlighet

För Räsänen personligen var detta mycket beklagligt. ”Hennes kyrka” hade varit oklar i en viktig fråga medan Finlands ortodoxa och katolska kyrkor förde fram ett entydigt och klart budskap som var det samma som kyrkostyrelsens.
– Med tanke på kyrkans möjligheter att få sin röst inte endast hörd utan också respekterad är det viktigt att budskapet inte är luddigt, tvetydigt eller annars oklart, understryker Räsänen.
– Tyvärr förekommer det att kyrkan ger utlåtanden som är sådana att de egentligen inte säger någonting och därför kan användas nästan hur som helst. Detta har tyvärr skett.
Som exempel nämner Räsänen social- och hälsovårdsutskottets behandling av lagstiftningen rörande embryoforskning.
– Utskottet bad etiska experter från evangelisk-lutherska kyrkan, ortodoxa kyrkan och katolska kyrkan om utlåtande i denna fråga, berättar Räsänen.
– Det var en stor besvikelse för mig att den evangelisk-lutherska kyrkans ställningstagande var så runt att det egentligen ingenting sade. Däremot var de två övriga kyrkornas ställningstaganden solklara.

Glädjande förändringar

Under senare år tycker sig Räsänen i alla fall ha sett positiva förändringar då det gäller kyrkans inställning till kontakter med de politiska aktörerna.
– Jag tycker mig se att man från kyrkostyrelsens håll aktiverat sig i förhållande till det övriga samhället, och det är positivt.
– Ett konkret tecken på den utvecklingen är just kyrkostyrelsens möte med riksdagsgrupperna.
Vad framtiden beträffar hoppas Päivi Räsänen att utvecklingen skall fortsätta. Enligt henne finns det mycket som kan och borde göras för att kyrkans röst skall bli en naturlig del av beslutsprocessen.
Samtidigt understryker hon att kyrkan inte får bli en maktens förlängda arm eller något av de politiska beslutsfattarnas religiösa utskott.
– Kyrkan måste naturligtvis först och främsta förkunna det glada budskapet om nåd och förlåtelse, understryker Räsänen.
– Enligt min mening sker detta också då kyrkan klart tar ställning för en utveckling som på alla sätt och i alla sammanhang slår vakt om människans värde, om naturen och så vidare.
– Kyrkans röst måste vara en profetisk röst, slår Räsänen fast.

Mothugg att vänta

Då kyrkan börjar tala med en klarare och mera profetisk röst måste den enligt Räsänen vara beredd på kritik och mothugg av de politiska beslutsfattarna.
– Förmodligen får kyrkan känna av samma motstånd som forntidens profeter fick känna av, konstaterar hon.
– Ingen vill bli kritiserad för sitt sätt att utöva makt och ändå är det just kritiska röster som behövs för att utvecklingen skall vara balanserad och för att allas bästa skall beaktas.
– Kyrkans uppgift är att ge de svaga, de utslagna, de marginaliserade röst. För att det skall bli verklighet måste kyrkan tala klart och tydligt.
Också här ser Räsänen en utveckling i positiv riktning.
– Mitt bestämda intryck är att kyrkan klart skärpt sina ställningstaganden i frågor som gäller äktenskapet, familjen och barnets ställning. Och det har glatt mig.
– Det som jag däremot fortfarande saknar är klara ställningstaganden då det gäller att slå vakt om livet och livets helighet. Ställningstaganden skulle behövas till exempel då det gäller abortfrågan, eutanasiproblematiken och så vidare.

Var dröjer rösten?

– Var dröjer kyrkans ställningstagande för att antalet aborter måste minskas? Var dröjer kyrkans ställningstagande för att också handikappade har rätt att födas och inte mer eller mindre automatiskt sållas ut med hjälp av fosterdiagnostik, undrar Räsänen.
– Jag väntar och hoppas att kyrkan skall ta ställning bland annat till dessa frågor.
– Vi skall komma ihåg att också om kyrkan tiger har det betydelse för utvecklingen. Om kyrkan inte säger något tas det som ett tecken på att den anser utvecklingen vara åtminstone acceptabel, understryker Räsänen.
– Då heter det att kyrkan inte ser något problem där eller där eftersom den ingenting har sagt.
– Att tiga är ett ställningstagande.
När det gäller kyrkans konkreta möjligheter att påverka samhällsutvecklingen tror Räsänen att det skulle vara bra med mera organiserade och regelbundna kontakter mellan kyrkan och beslutsfattarna.
– Inte så att parterna så att säga skulle blanda sig i varandras arbete, men väl så att parterna bättre skulle känna till vad som är på gång och hur man tänker på olika håll, säger Päivi Räsänen.

Stig Kankkonen



Samhälle. – Kyrkorna måste höja rösten när flyktingarnas och invandrarnas människovärde kränks, säger Marja-Liisa Laihia, Finlands representant vid konferensen Churches’ Commissions for Migrants in Europe (CCME) i Bukarest. 7.7.2011 kl. 00:00

Övriga. ”Jesus älskar när vi dansar så här galet till hans ära. När vi släpper loss och inte bekymrar oss om hur det ser ut.” 7.7.2011 kl. 00:00

Ledare. Regeringen Katainens program är frukten av många spretiga viljor. Det kan tydligt utläsas i regeringsprogramtexten för det folk i ”ett öppet, rättvist och djärvt Finland” som hans koalition vill leda under den närmsta framtiden. 7.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När kyrkoherde Per-Erik Örn i Korsholm predikar vid konfirmationer brukar han också påminna om församlingens fotoetikett. 6.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. När evangeliföreningen SLEF firade årsfest i Övermark under veckoslutet fick man celebert besök: prosten F.G. Hedberg själv som 31-årig replotbo rörde sig bland de sina och gav läsprov på sina texter. 4.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusfesten avslutades på söndagen i Kökar. Nästa års tema blir kvinnorna i Franciskus omgivning. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Radio Deis friluftsjippo Dei Festival ordnas i år för första gången i Svenskfinland. 4.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Passionsberättelsen 7 dygn i Jerusalem framförs också nästa år i österbottnisk tappning. 3.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Franciskusdagarna pågår som bäst på Kökar. Nyheter för i år är bland annat fågelvandringar och nya gudstjänsttider, på söndag eftermiddag i stället för förmiddag. 2.7.2011 kl. 00:00

Världen. Över 90 procent av världens kristna godkände en gemensam rekommendation för vittnesbörd om kristen tro. Rekommendationen offentliggjordes i Geneve den 28 juni 2011. 2.7.2011 kl. 00:00

Kultur. Det kristna popbandet Paddington avslutade sin karriär med ny skiva och avskedskonsert. 1.7.2011 kl. 00:00

Kyrka. Den 1-3 juli arrangeras Franciskusfesten på Åland. Temat för festen är Pilgrimsskap. Dagarna bjuder på föredrag, konserter och flera kortare vandringar. 30.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Kolibakterierna som hittats i Övermarks dricksvatten är inget hinder för Svenska Lutherska Evangeliföreningens årsfest på orten. 29.6.2011 kl. 00:00

Kyrka. Laestadiusmuseet i Luleå ångrade sig och vill inte längre att pjäsen Sions sånger ges i deras utrymmen i samband med Laestadiusveckan Minnesåret 2011. 27.6.2011 kl. 00:00

Sofia Torvalds. Emil i Lönneberga var en liten illbatting till pojke, skriver Astrid Lindgren. Hujedamej ett sånt barn han var. Man kunde inte tänka sig någon värre. 27.6.2011 kl. 00:00

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

lägerverksamhet. Coronasituationen får församlingarna att stänga lägergårdarna åtminstone fram till årsskiftet – men Matteus församling ordnar läger på annat håll. 27.10.2020 kl. 14:38

familjeliv. Väldigt få människor har liv där allt går som man tänkt, säger Sandra Holmgård. 28.10.2020 kl. 10:00

Höstdagarna. I år ordnas Höstdagarna virtuellt. Dagarna brukar samla hundratals ungdomar varje höst. – Det var både ett svårt och lätt beslut, säger Patricia Högnabba. 26.10.2020 kl. 16:01

dataintrång. Vi för inga anteckningar om själavårdssamtal, säger diakoniarbetare Ann-Christine Wiik på tal om dataläckan vid vårdbolaget Vastaamo. 26.10.2020 kl. 12:40