Kyrkan kunde vara en värdedebattör

Samhälle. År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”. 6.2.2007 kl. 00:00

År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”.


I alla sina många offentliga uppdrag har Gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg stiftat nära bekantskap med lobbyorganisationer av olika slag. Och hon har själv blivit van att lobba. Evangelisk-lutherska kyrkan har inte funnits bland de institutioner och organisationer som ansett det viktigt att informera Cronberg och hennes parti om hur den ser på olika frågor och på samhällsutvecklingen som helhet.
Cronberg ser inte bristen på kontakt som negativ. Åtminstone inte enbart.
– Kyrkan har en stor betydelse i och för människornas liv, men jag tror kanske inte att kyrkan skall vara en lobbyorganisation, säger Cronberg.
– Dess uppgift är av andlig art och att kombinera det andliga med aktiv politisk lobbyverksamhet går kanske inte.

Kyrkan och staten

För Gröna förbundet blev frågan om förhållandet mellan statsmakten och kyrkan i alla fall brännande aktuell under partiets kongress 2006. Då väcktes kravet på en klarare separation mellan kyrkan och stat.
– Förslaget, som de gröna ofta har diskuterat, kom dock plötsligt till kongressen och utan egentliga förberedelser. Därför fanns inte heller förutsättningar för en saklig behandling och därmed inte heller för något beslut, konstaterar Cronberg.
– Om man från kyrkans sida vill att riksdagsledamöterna på detta plan skulle diskutera kyrkan och ta ställning till förhållande mellan kyrkan och staten kunde den med fördel ta upp frågan. Det skulle vara en diskussion om de grundläggande frågorna och en diskussion som jag skulle välkomna.
Men att kyrkans representanter aktivt skulle börja besöka riksdagen och riksdagsledamöterna för att informera om hur kyrkan ser på olika frågor tar Cronberg avstånd från. Men helt kategorisk är hon i alla fall inte.
– Jag är mycket intresserad av säkerhetspolitik och alla frågor som gäller den sektorn. En av de stora frågorna när det gäller den säkerhetspolitiska utvecklingen har att göra med förhållandet mellan olika religioner, inte minst mellan kristendomen och islam, säger Cronberg.
– Jag tycker att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kunde ha deltagit aktivare och synligare i diskussionerna om islam och dess inflytande på det politiska livet i de länder där den är förhärskande.

Kyrkans tribut

Enligt Cronberg kunde kyrkans tribut ha varit att använda sina kanaler för att informera finländska medborgare om vad islam egentligen är. I det sammanhanget efterlyser Cronberg också större aktivitet från kyrkans sida för att klarlägga religionernas allmänna betydelse för och i krig och konflikter.
– Om medborgarna inte har rätt information kan religionerna missbrukas, understryker Cronberg.
Hon menar också att det är på sin plats att kyrkan aktivt deltar i debatten om hur ett mänskligare samhälle kunde eller bör se ut.
– Jag tycker det har varit väldigt bra att kyrkans diakoni aktivt och kraftfullt reagerat mot den sociala nedskärningen och en bristfällig social lagstiftning, säger Cronberg.
Kyrkans styrka ligger enligt Cronberg inte minst i att man i det diakonala arbetet mycket konkret ser problemen i samhället och också vad som kunde och borde göras. Att diakoniarbetarna delar med sig av sina erfarenheter och tankar är därför mycket viktigt.
– Egentligen anser jag att kyrkans erfarenheter och sakkunskap kunde och borde utnyttjas bättre i vår sociallagstiftning.
– Som jag ser kunde kyrkan också där lyfta fram en värdegrund som leder till en helt annan utveckling än den vi nu har. Alltså till en utveckling där ansvar för miljön betonas och prioriteras och där en ansvarslös konsumtion ges klara alternativ.

Kyrkan som värdedebattör

Sist och slutligen menar Tarja Cronberg också att kyrkan kanske trots allt kunde och borde spela en aktivare roll i utformningen av morgondagens samhälle, men göra det på ett sätt som inte gör kyrkan till en lobbyorganisation.
– Jag tror att det skulle vara mycket välkommet om kyrkan till exempel då det nya regeringsprogrammet skrivs kunde komma med välmotiverade och genomtänkta synpunkter på vad som borde tas med och hur prioriteringarna borde vara, säger Cronberg.
En grundförutsättning för att kyrkans röst skall bli hörd då konkreta beslut som formar samhället fattas är att kyrkan aktivt engagerar sig i den allmänna värdedebatten och göra sina åsikter och argument kända.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan hela tiden genom att engagera sig i värdedebatten bidrar till att det allmänna samhällsklimatet förändras, understryker Cronberg.
– Det handlar om fattigdom, jämställdhet, hänsynstagande, miljöfrågor …
Trots att Tarja Cronberg alltså ser att det är mycket som kyrkan kunde och borde bidra med understryker hon samtidigt med att kyrkans samhällsengagemang är en svår balansgång. Det gäller att den säger sitt utan att bli påträngande på ett sätt som gör att de som valts att fatta de politiska besluten känner sig påtrampade.
– Dessutom anser jag det vara en stor betydelse att kyrkan också väljer rätt metoder för att påverka, understryker Cronberg.
– Jag står för en sekulär stat och då är det viktigt att kyrka och religion inte är det som styr beslutsfattandet.

Politik är politik

Cronberg slår fast att de organ som valts för att handha samhälleliga frågor skall göra det och kyrkan primärt skall syssla med religion.
– Att en så stor del som cirka 84 procent av finländarna hör till den evangelisk-lutherska kyrkan förändrar inte på den saken.
– Den stora tillhörigheten gör inte kyrkan till expert på till exempel arbetsfrågor, försvar, miljö eller annat.
– Att en så stor del av befolkningen hör till kyrkan beror ju inte heller på att kyrkan har en viss syn på olika samhällspolitiska frågor, utan på att kyrkan har en andlig uppgift och ett andligt budskap.
– Vi måste passa upp så att gränserna mellan kyrkan och staten inte blir suddiga. Sker det innebär det säkert problem både för kyrkan och staten, understryker Cronberg.

Stig Kankkonen



Ledare. Det ortodoxa biskopsmötets beslut att inte låta EU-parlamentskandidat Mitro Repo verka som präst eller bedriva valkampanj i prästerlig skrud har som väntat lett till en rad intressanta kommentarer. 4.6.2009 kl. 00:00

Marina Wiik. Häromdagen befann jag mig på en spårvagnshållplats med ett medieproffs. Hon undrade vad jag hade för åsikt om en viss finlandssvensk nysatsning. 4.6.2009 kl. 00:00

Kyrka. Domkapitlet i Borgå stift har vid sitt sammanträde 3.6.2009 lottat ut biskopskandidaternas ordningsföljd. 3.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. Sysselsättning av personer i en svag arbetsmarknadsposition borde vara en del av kyrkans huvuduppgifter, framhålls det i en nyligen publicerad undersökning. 3.6.2009 kl. 00:00

Kultur. Enligt lagen behövs det lov av myndigheterna för penninginsamling via mobilen. 2.6.2009 kl. 00:00

Kultur. Enligt lagen behovs det lov av myndigheterna för penninginsamling via mobilen. 1.6.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kotimaa avslutar nyhetsflödet på sina hemsidor. 1.6.2009 kl. 00:00

Världen. Den nya leden sträcker sig mellan Skåne och Blekinge och kommer att vara en del i den ”Europaväg” för pilgrimer som förbinder Santiago de Compostela i norra Spanien med Nidaros i Norge. 1.6.2009 kl. 00:00

Världen. Sedan 1989 har man som finsktalande i Sverige haft möjlighet att tala med kyrkans jourhavande medmänniska. Telefonjouren tar emot 3000 samtal om året. 30.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. I dag firar vi kyrkans födelsedag. Under pingsten minns vi hur den heliga Anden utgöts. 31.5.2009 kl. 00:00

Kyrka. En arbetsgrupp inom kyrkan ska kartlägga möjligheterna att förenhetliga avgifterna inom begravningsväsendet och bedöma vilka missförhållanden den kraftiga variationen i avgifterna på olika håll i Finland ger upphov till. 29.5.2009 kl. 00:00

Människa. Det blir en aktivt fotograferande redaktör i Jakobstad som ska bevaka kyrka och församling i Österbotten. 28.5.2009 kl. 00:00

Samhälle. Kyrklig fristad i Vasa åt sjuttonåriga Yosuf Bile från Somalia.  28.5.2009 kl. 00:00

Människa. Idag är han högkyrklig präst med stark känsla för gudstjänsten som mötesplats för människa och Gud. Men vägen dit har varit lång. 28.5.2009 kl. 00:00

Världen. Ivan "John" Demjanjuk, en ukrainare som under andra världskriget var fångvaktare i koncentrationsläger i Tyskland och Polen, står åtalad för mord på 29.000 judar. För två veckor sedan deporterades han från USA till Tyskland och inväntar nu rättegång. Demjanjuk är 90 år. 28.5.2009 kl. 00:00

diskussionsklimat. Daniel Norrback, kyrkoherde i Kristinestad, väckte i en diskussion på Facebook uppmärksamhet med anledning av kommentarer om homosexuella. I en debattartikel i tidningen Syd-Österbotten uttrycker Markus Engström, kaplan i samma församling, sitt stöd för Norrback. Engströms formuleringar ogillas av biskop Björn Vikström och i en kommentar säger han att domkapitlet i Borgå stift kommer att ”reagera och utreda saken”. 15.1.2019 kl. 18:32

biskopsval . På måndag eftermiddag lämade också Harry S Backströms valmansförening in sin undersstödslista för biskopsvalet. Backström blir den formellt fjärde kandidiaten. 14.1.2019 kl. 15:49

biskopsval. På onsdagseftermiddagen lämnades också Lisa Enckells stiftelseurkund in till domkapitlet i Borgå. Hon blev därmed den tredje officiella kandidaten i vårens biskopsval. 14.1.2019 kl. 15:44

biskopsval. Bo-Göran Åstrands är den andra officiella biskopskandidaten. Understödslistan till domkapitlet på måndag förmiddag. 14.1.2019 kl. 11:43

biskopsval . Kyrkoherden i Jakobstads svenska församling, Bo-Göran Åstrand är den fjärde kandidaten i biskopsvalet i Borgå stift. 7.1.2019 kl. 10:47