Kyrkan kunde vara en värdedebattör

Samhälle. År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”. 6.2.2007 kl. 00:00

År 2003 blev dubbeldoktor Tarja Cronberg invald i riksdagen som representant för Gröna förbundet. I ett och ett halvt år har hon varit partiets ordförande. Under sin tid som politiker på riksnivå har hon kontaktats en gång av kyrkan: den grekisk-ortodoxa kyrkan. Evangelisk-lutherska kyrkan har låtit henne och hennes parti ”vara i fred”.


I alla sina många offentliga uppdrag har Gröna förbundets ordförande Tarja Cronberg stiftat nära bekantskap med lobbyorganisationer av olika slag. Och hon har själv blivit van att lobba. Evangelisk-lutherska kyrkan har inte funnits bland de institutioner och organisationer som ansett det viktigt att informera Cronberg och hennes parti om hur den ser på olika frågor och på samhällsutvecklingen som helhet.
Cronberg ser inte bristen på kontakt som negativ. Åtminstone inte enbart.
– Kyrkan har en stor betydelse i och för människornas liv, men jag tror kanske inte att kyrkan skall vara en lobbyorganisation, säger Cronberg.
– Dess uppgift är av andlig art och att kombinera det andliga med aktiv politisk lobbyverksamhet går kanske inte.

Kyrkan och staten

För Gröna förbundet blev frågan om förhållandet mellan statsmakten och kyrkan i alla fall brännande aktuell under partiets kongress 2006. Då väcktes kravet på en klarare separation mellan kyrkan och stat.
– Förslaget, som de gröna ofta har diskuterat, kom dock plötsligt till kongressen och utan egentliga förberedelser. Därför fanns inte heller förutsättningar för en saklig behandling och därmed inte heller för något beslut, konstaterar Cronberg.
– Om man från kyrkans sida vill att riksdagsledamöterna på detta plan skulle diskutera kyrkan och ta ställning till förhållande mellan kyrkan och staten kunde den med fördel ta upp frågan. Det skulle vara en diskussion om de grundläggande frågorna och en diskussion som jag skulle välkomna.
Men att kyrkans representanter aktivt skulle börja besöka riksdagen och riksdagsledamöterna för att informera om hur kyrkan ser på olika frågor tar Cronberg avstånd från. Men helt kategorisk är hon i alla fall inte.
– Jag är mycket intresserad av säkerhetspolitik och alla frågor som gäller den sektorn. En av de stora frågorna när det gäller den säkerhetspolitiska utvecklingen har att göra med förhållandet mellan olika religioner, inte minst mellan kristendomen och islam, säger Cronberg.
– Jag tycker att den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland kunde ha deltagit aktivare och synligare i diskussionerna om islam och dess inflytande på det politiska livet i de länder där den är förhärskande.

Kyrkans tribut

Enligt Cronberg kunde kyrkans tribut ha varit att använda sina kanaler för att informera finländska medborgare om vad islam egentligen är. I det sammanhanget efterlyser Cronberg också större aktivitet från kyrkans sida för att klarlägga religionernas allmänna betydelse för och i krig och konflikter.
– Om medborgarna inte har rätt information kan religionerna missbrukas, understryker Cronberg.
Hon menar också att det är på sin plats att kyrkan aktivt deltar i debatten om hur ett mänskligare samhälle kunde eller bör se ut.
– Jag tycker det har varit väldigt bra att kyrkans diakoni aktivt och kraftfullt reagerat mot den sociala nedskärningen och en bristfällig social lagstiftning, säger Cronberg.
Kyrkans styrka ligger enligt Cronberg inte minst i att man i det diakonala arbetet mycket konkret ser problemen i samhället och också vad som kunde och borde göras. Att diakoniarbetarna delar med sig av sina erfarenheter och tankar är därför mycket viktigt.
– Egentligen anser jag att kyrkans erfarenheter och sakkunskap kunde och borde utnyttjas bättre i vår sociallagstiftning.
– Som jag ser kunde kyrkan också där lyfta fram en värdegrund som leder till en helt annan utveckling än den vi nu har. Alltså till en utveckling där ansvar för miljön betonas och prioriteras och där en ansvarslös konsumtion ges klara alternativ.

Kyrkan som värdedebattör

Sist och slutligen menar Tarja Cronberg också att kyrkan kanske trots allt kunde och borde spela en aktivare roll i utformningen av morgondagens samhälle, men göra det på ett sätt som inte gör kyrkan till en lobbyorganisation.
– Jag tror att det skulle vara mycket välkommet om kyrkan till exempel då det nya regeringsprogrammet skrivs kunde komma med välmotiverade och genomtänkta synpunkter på vad som borde tas med och hur prioriteringarna borde vara, säger Cronberg.
En grundförutsättning för att kyrkans röst skall bli hörd då konkreta beslut som formar samhället fattas är att kyrkan aktivt engagerar sig i den allmänna värdedebatten och göra sina åsikter och argument kända.
– Det är helt enkelt fråga om att kyrkan hela tiden genom att engagera sig i värdedebatten bidrar till att det allmänna samhällsklimatet förändras, understryker Cronberg.
– Det handlar om fattigdom, jämställdhet, hänsynstagande, miljöfrågor …
Trots att Tarja Cronberg alltså ser att det är mycket som kyrkan kunde och borde bidra med understryker hon samtidigt med att kyrkans samhällsengagemang är en svår balansgång. Det gäller att den säger sitt utan att bli påträngande på ett sätt som gör att de som valts att fatta de politiska besluten känner sig påtrampade.
– Dessutom anser jag det vara en stor betydelse att kyrkan också väljer rätt metoder för att påverka, understryker Cronberg.
– Jag står för en sekulär stat och då är det viktigt att kyrka och religion inte är det som styr beslutsfattandet.

Politik är politik

Cronberg slår fast att de organ som valts för att handha samhälleliga frågor skall göra det och kyrkan primärt skall syssla med religion.
– Att en så stor del som cirka 84 procent av finländarna hör till den evangelisk-lutherska kyrkan förändrar inte på den saken.
– Den stora tillhörigheten gör inte kyrkan till expert på till exempel arbetsfrågor, försvar, miljö eller annat.
– Att en så stor del av befolkningen hör till kyrkan beror ju inte heller på att kyrkan har en viss syn på olika samhällspolitiska frågor, utan på att kyrkan har en andlig uppgift och ett andligt budskap.
– Vi måste passa upp så att gränserna mellan kyrkan och staten inte blir suddiga. Sker det innebär det säkert problem både för kyrkan och staten, understryker Cronberg.

Stig Kankkonen



Samhälle. Den ekumeniska böneveckan för kristen enhet pågår 18-25 januari 2010. 13.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. I november håller de lutherska församlingarna i Finland församlingsval. 12.1.2010 kl. 00:00

Kultur. Jussi-kandidaterna för årets film 2009 har valts. 12.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Dödsskjutningarna i köpcentret Sello engagerade allmänheten 12.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Den lutherska ärkebiskopen Jukka Paarma och den ortodoxa kyrkans ärkebiskop Leo vädjar igen för att den egyptiska Eveline Fadayel ska få stanna i Finland, rapporterar pod.fi. 11.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkpressens webbförnyelse har inte fått det positiva mottagande redaktionen hoppades på. Nu efterlyser vi förslag på vad som kunde förbättras. 11.1.2010 kl. 00:00

Insändare. Jag vänder mig nu till andliga ledare som inför Guds Ansikte och i sanningens och ärlighetens namn vill och kan svara på hur jag skall göra för att mina studier och "forskning" kring samtal och relationer i församlingen skall tas till vara på bästa sätt. Jag har ju DOKUMENTERAT en brist i  utbildningen för tex präster. Det är ju inget jag hittat på, det är en SANNING. Du andlige ledare som läser detta och som tagit del av mitt material på min blogg här och på bloggen "Tådene Curt Olausson" vad gör du åt detta? Gör du någonting alls? Du kan ju inte undgå att se att ni har missat nåt. Då måste man väl agera ? Som sagt , det är ju så att vi som tror  står inför Guds Ansikte. Jag har små möjligheter att ta ut dokumentationen i stor skala. Den berör ju egentligen hela kristenheten. Då måste jag ju ha hjälp på nåt sätt. Varför strömmar det inte in erbjudanden om en sådan hjälp? Om du inser dokumentationens giltighet , grund och guldsanning , varför tar du inte kontakt med mig och erbjuder dig att hjälpa till?Varför ställer inte kyrkan resurser till förfogande? Det är en fråga om att få ut budskapet inte att skaffa mig eller nån annan en mercedes. 10.1.2010 kl. 00:00

Världen. Ledare för de ultraortodoxa judarna i Jerusalem har tagit avstånd från trakasserier som riktat sig mot kristna präster och nunnor i Jerusalem. 10.1.2010 kl. 00:00

Samhälle. Kyrkans Utlandshjälps Annorlunda Gåva var för fjärde julen i rad den mest populära etiska gåvan. 9.1.2010 kl. 00:00

För att kunna registrera dig på Kyrkpressen.fi måste du först godkänna våra användarvillkor. Vi är ärade av ditt förtroende och av att du investerar av din tid och energi på sidan. Trots att Kyrkpressen äger sidan är den till stor del användarnas, och det är såna som du som gör sidan till vad den är. Genom att ha några uttalade spelregler blir samarbetet tydligare och alla vet vad som förväntas av dem. 1. Innehåll. Du äger dina egna texter och bilder och tillåter att de finns på Kyrkpressen.fi. Om du inte längre vill ha dem på Kyrkpressen.fi måste du själv ta bort dem. Det gör du genom att radera blogginläggen. 2. Medlemskap. Du är registrerad medlem så länge du vill. Om du inte i systemet själv kan radera ditt användarkonto (av tekniska skäl) kan du kontakta redaktionen och be dem göra det. Då ditt konto stryks, syns din profil och dina blogginlägg inte längre. Kyrkpressen kan dock inte garantera att kommentarer du skrivit på andras inlägg stryks då din profil raderas. Det skulle bryta diskussionen på andras blogginlägg. Kyrkpressen har rätt att stryka ditt användarkonto om det kan anses att du brutit mot villkoren, och kan göra det utan att kontakta dig. Redaktionen strävar till att först vara i kontakt med dig i dylika fall. 3. Ansvar. Du ansvarar själv för det du lagt in på Kyrkpressen.fi (antingen genom att skriva in det eller länka in via RSS) både när det gäller laglighet (har du t.ex. rätt att publicera bilden ifråga), och att innehållet är i enlighet med god ton och sed. Kyrkpressens redaktion har rätt att ta bort innehåll som anses olämpligt och kan göra det utan att kontakta dig. Kyrkpressens redaktion kan omöjligen moderera allt innehåll på kyrkpressen.fi, utan tar ställning till enskilda övertramp då de upptäcks. Redaktionen står till förfogande om du har invändningar och är öppen för kritik. Vi strävar till att andan på Kyrkpressen.fi ska vara god och att så många som möjligt ska trivas. Var vänlig och respektera andra medläsare! Varmt välkommen till Kyrkpressen.fi! KP-teamet 8.1.2010 kl. 00:00

Världen. Egypten har skakats av mordet på sex kristna då en kyrka i södra Egypten attackerades under det koptiska julfirandet. Nu har tre misstänkta anhållits. 8.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. De flesta läsarna är fortsättningsvis nöjda med Kyrkpressen, visar en färsk läsarundersökning. 7.1.2010 kl. 00:00

Anita Höglund. 7.1.2010 kl. 00:00

Ledare. Fredagen 9.1.1970 utkom det första numret av Kyrkpressen. Alltså för 40 år sedan. 7.1.2010 kl. 00:00

Kyrka. Vid prästvigningen på trettondagen i Borgå domkyrka har stiftet fått fem nya präster. 7.1.2010 kl. 00:00

Kyrkomötet. I snart fyra år har samma gäng samlats i Åbo varje maj och november för att rita upp kyrkans riktning. Nu är deras tid snart slut. I februari blir det nytt kyrkomötesval. Kyrkpressen ställde två frågor till de ombud som representerat Borgå stift och Åland för att ta reda på vad arbetet i kyrkomötet egentligen går ut på. 31.10.2019 kl. 07:00

begravning. Genom att logga in på begravningsportalen kan du boka både kapell och präst – och församlingen hör av sig till dig så snabbt som möjligt. 31.10.2019 kl. 00:01

Förändring. När Anna-Pia Svarvar fick ett barn med ett handikapp förändrades precis allt, också hennes åsikter. Idag studerar hon teologi med målet att bli präst. 30.10.2019 kl. 15:28

kyrkomötesval. De lekmän som kandiderar i kyrkomötesvalet ställer nu upp på två åsiktslistor. Att man frångår regionala listor i valet av lekmannaombud har inte skett sedan år 1986, då stiftet röstade om kvinnliga präster. 28.10.2019 kl. 17:54

biskopsvisitation. Det var mycket ”första” i samband med helgens biskopsvisitation i Vörå församling. Det här var Bo-Göran Åstrands första visitation som biskop och samtidigt också första visitationen för Hans Boije som varit kyrkoherde i församlingen i ett drygt år. Det var också första visitationen sedan församlingarna Vörå och Maxmo fusionerades och år 2011 kompletterades med Oravais som kapellförsamling. 27.10.2019 kl. 17:25