Staten och kyrkan fungerar bra tillsammans

Samhälle. Kyrkan är en naturlig del av den finländska identiteten och därmed är kyrkan ett viktigt element också i det politiska livet. Det anser centerns partiordförande, statsminister Matti Vanhanen. 6.2.2007 kl. 00:00

Kyrkan är en naturlig del av den finländska identiteten och därmed är kyrkan ett viktigt element också i det politiska livet. Det anser centerns partiordförande, statsminister Matti Vanhanen.

 

Centerpartiets ordförande, statsminister Matti Vanhanen, ser ingen anledning att ändra på något i det rådande förhållandet mellan kyrkan och staten.

Grunden för det goda förhållandet är enligt Vanhanen att den absoluta majoriteten av befolkningen samtidigt är medborgare i staten Finland och i evangelisk-lutherska kyrkan i Finland.
– Kyrkan är därmed en naturlig, central del av den finländska identiteten, understryker Vanhanen.
Problemfritt förhållande
– Jag ser inga som helst problem i förhållandet mellan kyrkan och staten. Därför borde man inte heller på något sätt försöka ändra på den nuvarande situationen. Försöker man det tror jag att det uppstår problem.
– Erfarenheter från andra länder visar att det är just så. Och ser vi vad som hänt hos oss kan vi konstatera samma sak. Jag tänker bland annat på försöken att rensa ut en del andliga element ur skollivet.
Vanhanen anser att det i Finland är helt naturligt med religiösa inslag i skolan och att det är naturligt att riksdagsarbetet inleds och avslutas med gudstjänst. Så skall det vara.
– Jag kan inte förstå att man skulle göra problem av sådana saker. Det är ju fråga om viktiga element i vår identitet och i vår kultur, säger Vanhanen.

Vänner i nöden

Som konkreta exempel på det fungerande förhållandet nämner statsminister Vanhanen samarbetet efter två katastrofer: tsunamin och bussolyckan i Konginkangas. I bägge fallen visade det sig oproblematiskt att ordna en del av eftervården tillsammans.
– Efter ett samtal med ärkebiskop Jukka Paarma kunde jubileumsgudstjänsten med anledning av att kyrkan i Finland firade 850-årsjubileum omformas så att den samtidigt också blev en gudstjänst för tsunamioffren och deras anhöriga i vilken representanter för statsmakten deltog.
– Då kände jag starkt hur bra det är att staten och kyrkan har ett så naturligt och fungerande förhållande som de har.
– Jag tror också att alla inser hur egendomligt och konstgjort det hade varit om kyrkan och statsmakten inte tillsammans utan på var sitt håll ordnat tillfällen med anledning av det skedda, konstaterar Vanhanen.
Det är enligt Vanhanen ett konkret exempel på hur naturligt och självklart förhållandet mellan kyrkan och staten är i vårt land. Det samma gällde efter den tragiska bussolyckan i Konginkangas. Också då kunde staten och kyrkan på ett naturligt sätt uppträda tillsammans.

Rör inte systemet

På en direkt fråga om det finns några problem i förhållandet mellan staten och evangelisk-lutherska kyrkan i Finland svarar statsminister Vanhanen utan ett ögonblicks tvekan nej.
– Det finns ingen som helst orsak att röra det förhållandet.
– Förhållandet mellan kyrkan och staten har funnit sin fåra och i dag kan man säga att förhållandet till alla delar är en rikedom för finländarna och för medborgarsamhället, understryker Vanhanen.
Också kontakterna mellan kyrkan och partiet anser Vanhanen vara i ordning. Speciellt många är det enligt honom inte och inte heller är de regelbundna.
– Då något sådant som kräver kontakter, informations- eller tankeutbyte finns det kanaler, och de är öppna.
Också i det här fallet ser Vanhanen praktiskt taget enbart fördelar med det sätt på vilket informationen mellan den kyrkliga sektorn och den politiska sektorn förmedlas.
– I centerpartiet har vi många kyrkligt aktiva, både präster och lekmän, och via dem hålls partiet informerat om vad som rör sig i kyrkan och hur resonemangen går där, konstaterar Vanhanen.

Kyrkans röst behövs

Detta i kombination med att stora frågor som skulle kräva samtal mellan företrädare för kyrkan är tämligen sällsynta gör enligt Vanhanen att kontakterna mellan politiker och kyrka inte behöver vara vare sig tätare eller mer organiserade.
– En eller ett par större sammanträffanden per valperiod skulle enligt min mening vara lämpligt.
Vanhanen tycker också att kyrkan med fördel kunde presentera sin syn på vilka frågor och prioriteringar den vill lyfta fram i samband med att nya regeringsprogram skrivs efter riksdagsval.
– Kyrkan borde komma med de synpunkterna i mycket god tid före ett riksdagsval, understryker Vanhanen.
– Kommer åsikterna och synpunkterna under en pågående valkampanj är det mycket troligt att de inte bara brukas utan också missbrukas. Och det skulle inte vara bra vare sig för kyrkan eller för politiken. Däremot anser jag att kyrkans röst borde och kunde höras mellan val i värdefrågor som ju är gemensamma för alla medborgare.

Strukturreformen

En aktuell fråga som berör både politiska och kyrkliga beslutsfattare just nu är den kommunala service- och strukturreformen.
– När det gäller strukturerna blir det väl nog så att församlingarna följer den kommunala utvecklingen, men ett större samarbete skulle säkert vara bra, konstaterare Vanhanen.
– Åtminstone på längre sikt har ju kommun- och strukturreformen konsekvenser också för församlingarna och det skulle vara bra att beakta dem i ett så tidigt skede som möjligt.
Vanhanen berättar att han för kyrkans ledning då och då framfört tanken att det kyrkliga medlemskapet inte skulle vara geografiskt bundet till en enda församling.
– Framför allt tänker jag på den stora flyttningsrörelsen inom landet. Det är inte bra om den leder till en försvagad församlingsidentitet endast därför att man byter boningsort, konstaterar Vanhanen.
Men att den här frågan är svårt att lösa säger sig Vanhanen nogsamt ha blivit upplyst om.

Stig Kankkonen



Mest läst

    Helsingfors. Beni Karjalainen vet hur det är att vara ensam, men också hur det går att komma ur ensamheten. Årets Gemensamt ansvar-kampanj samlar in pengar för att motarbeta ungas ensamhet. 12.4.2024 kl. 18:56

    HJÄLPLEDARE. Sommarjobb eller frivilligkul? Kyrkpressen tittade på vad hjälpledarna får betalt på sommarens konfirmandläger, där de har en viktig roll. På Åland har församlingarna en arvodeskultur som sticker ut. 19.4.2024 kl. 15:53

    SOMMARREPRISEN 2024. I Borgå stift är det på sina håll allvarlig brist på präster. Det som förr ofta blev ett livslångt kall är i dag ett yrke där många slutar och gör någonting annat. Forskningen antyder varför. 25.7.2024 kl. 10:00

    kyrkoherdeval. Exceptionellt, jag tror inte det hänt förr i Borgå stift, säger biskop Bo-Göran Åstrand om det oavgjorda kyrkoherdevalet i Petrus församling i Helsingfors. Senast i maj blir det domkapitlet som fattar beslut om vem som blir kyrkoherde. 4.4.2024 kl. 09:56

    kyrkoherdeval. Kyrkoherdevalet i Petrus församling oavgjort efter ett långt möte – församlingsrådets röster föll lika, 6/6. 3.4.2024 kl. 21:54

    litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

    profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

    sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

    PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

    BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

    PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

    FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

    PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

    REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

    PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

    Kolumn. Det ingår i mina arbetsuppgifter som diakoniarbetare att på torsdagar hjälpa till med matutdelningen AndreasHelps i Helsingfors. Mathjälpen har redan pågått i tio års tid. 28.2.2025 kl. 21:06

    val. Teologie magister Benjamin Häggblom har utsetts till sjukhuspräst i Vasa. Sedan november 2024 har han vikarierat som sjukhuspräst. 26.2.2025 kl. 19:49

    val. Den ledigförklarade kaplanstjänsten i Esbo svenska församling har fått tre sökande. 25.2.2025 kl. 13:58

    fastan. Under fastan får vi andas ut vår rädsla för att andas in kärlek, godhet, vila – ja, nåd. Det är inget vi måste, kan eller borde göra. Men vi får fasta. 24.2.2025 kl. 19:42

    BEGRAVNINGSVÄSENDET. Det händer mycket inom begravningsväsendet just nu, men på gravkontoret i Jakobstad är man van vid att hitta lösningar och möta människor i sorg. 24.2.2025 kl. 15:16

    Mest läst