... underrätta mig när ni har hittat honom ...

Ledare. Ledare 2/2007 I nummer 1/2007 i Kyrkpressen beskrev Birgitta Östdahl hur sonen Ricki på olika sätt varit till stor hjälp och välsignelse. Och det inte trots att han Downs syndrom och just för att han har det.
2.2.2007 kl. 00:00

I nummer 1/2007 i Kyrkpressen beskrev Birgitta Östdahl hur sonen Ricki på olika sätt varit till stor hjälp och välsignelse. Och det inte trots att han Downs syndrom och just för att han har det.

I samma nummer undrar hedersdoktorn i teologi, författaren Paul von Martens varför samhället med sjukvårdspersonalen hjälp jagar ”människor med Downs syndrom för att om möjligt med hjälp av fosterfördrivning hindra att de föds”.Alltså för att se till att människor som Ricki och von Martens egen dotter, människor som har sin viktiga, välsignade plats i livet, inte skall finnas.Evangelietexten för senaste söndag, Trettondagen, berättade bland annat om hur kung Herodes gav sig på jakt efter ett ovälkommet barn, vars födelse en stjärna hade förkunnat.Herodes hann inte förhindra att det föddes, men med hjälp av sina trogna soldater gjorde han processen kort med alla gossebarn som kunde vara den judarnas kung som hotade hans och i förlängningen kanske till och med romarrikets ställning i regionen.De ”sakkunniga”, de vise männen, som han hade bett att bli underrättad av om var barnet fanns, hade däremot svikit. De hade i en dröm fått uppmaningen att inte avslöja var Jesus fanns och ”tog en annan väg hem till sitt land”.
Eventuellt kan det kännas orimligt och motbjudande att koppla samman dagens jakt på foster med Downs syndrom och Herodes framfart i Judéen för drygt ett par tusen år sedan.
Då var det ju fråga om att en samvetslös skurk till kung ville slå vakt om sin makt och om dess rikes makt han representerade.
I dag är det ju fråga om – hävdas det – att preventivt förhindra lidande. En människa med Downs syndrom kan ju inte leva ett så kallat normalt liv. Och föräldrar till en sådan människa förorsakas massor med problem av olika slag.
Med tanke på hur dyra människor med Downs syndrom påstås bli för samhället är det dessutom en direkt inbesparing om man aktivt ser till att sådana inte alls får födas.

Kopplingen inte bara kan utan måste i alla fall göras. Det som gör den ofrånkomlig är att det finns en gemensam nämnare för det som hände i Judéen för 2000 år sedan och det som händer i dag.
Den gemensamma nämnaren är bristen på respekt för människovärdet.
Naturligtvis kan man alltid diskutera om respekten för människovärdet är större eller mindre i dag än för 2000 år sedan. Och naturligtvis kan man alltid diskutera vilka uttryck respekten kan eller bör ta för att den skall anses existera.

Sådana diskussioner är dock sekundär och anemiska och berör dessutom ofta element i marginalen.
Det enda som egentligen är av betydelse för bedömningen av vår syn på människovärdet är hur vi behandlar de svagaste och mest försvarslösa. Detta därför att respekten människovärdet inte kan graderas. Och respekten kan inte graderas eftersom den inte är relaterad till hurudan människan är till sin natur, vad hon gör, vad hon duger till eller hur hon ser ut. Respekten bygger på att människans liv är heligt och okränkbart.

Respekten för människovärdet antingen finns eller inte finns. Något som heter lite respekt för människovärdet är lika omöjligt som att en kvinna är lite gravid.

Kommer vi ihåg detta torde det inte vara svårt att se varför berättelsen om Herodes framfart är aktuell också i dag.
Våra strävanden att hindra ”onormala” människor, sådana som ”stör” oss, att födas kan kanske te sig mera civiliserade och motiverade än Herodes försök att bli kvitt judarnas kung. Men är de det verkligen?
I bägge fallen är det ju sist och slutligen fråga om att vi låter våra intressen och preferenser gå före respekten för människovärdet.

Fortsätter vi på den vägen ställs för eller senare frågan varför det skulle det vara fel att på ett eller annat ”civiliserat” sätt aktivt förkorta livet om det a) inte från första början var önskvärt eller om det b) inte längre är det?
Då kommer vi förmodligen alla förr eller senare att befinna oss i farozonen. En del av oss blir för gamla, andra blir för sjuka, andra igen för beroende av olika former av stöd. Vi blir för besvärliga och/eller för kostsamma för att få leva.

Ett är säkert: det kommer att finnas övertygande argument – medicinska, sociala, ekonomiska – också för framtida system och handlingar som inte bygger på respekt för värdet på sådana människor som Östdahls son eller von Martens dotter.
Säkert är också att det alltid finns människor eller maskiner som underrättar makten om var sådana människor finns så att systemet kan ”ta hand om” dem.

Det är dags att välja en ny väg.

Stig Kankkonen



maria immonen. Lutherska världsförbundet har valt FM Maria Immonen, 46, till chef för avdelningen för Världstjänst för de följande fem åren. Immonen är den första kvinnan i den ledande positionen. 22.6.2015 kl. 10:11

midsommar. Varför använder han så hårda ord? Är det kläderna som gör mannen? Och har han faktiskt en god relation till sin släkting Jesus? Johannes Döparen berättar allt i en tuff midsommarintevju med KP:s redaktör Ulrika Hansson från år 2010. 19.6.2015 kl. 08:00

Årets största andliga möte i Norden hålls nästa vecka på Söderfjärden i Vasa. 75 000 människor väntas delta i gammellaestadianernas sommarmöte Suviseurat. 17.6.2015 kl. 14:25

Domkapitlet i Borgå stift har fått en ny stiftssekreterare för personalvård. 17.6.2015 kl. 13:53

slef. Det blir ingen ändring i Helsingfors kyrkliga samfällighet fördelning av bidragen till missionsorganisationerna. Endast en del organisationer får stöd. 12.6.2015 kl. 15:22

juliette day. Docent Juliette Day är passionerat intresserad av de kvinnor som levde och verkade i den tidiga kyrkan. – De var vanliga människor. En del av dem var rika kvinnor med makt och autonomi, jag kallar dem för ”Rich Bitches in the Holy Land”. 11.6.2015 kl. 16:16

Enligt den pakistanska pastorn Joel Samuel var 2014 det värsta året hittills för Pakistans kristna. Han får medhåll av biskop Humphrey Sarfaraz Peters som besökte Finland förra veckan. – Den religiösa intoleransen har vuxit. 4.6.2015 kl. 14:01

Det är svårt att skapa något nytt, nästan omöjligt att vara kreativ, inom kyrkan. Tanja Holm vill skapa en ny kultur gällande frivilligarbetet. Det ska vara enklare att komma med, nya idéer får inte fastna i byråkratin. 4.6.2015 kl. 00:00

bistånd. Redan nästa år försvinner 40 procent av de årliga medlen från alla biståndsorganisationer som Utrikesministeriet samarbetar med. 2.6.2015 kl. 14:01

Artisten som gjort det till sitt livsverk att jobba över kulturgränserna betonar mer än något annat att han vill ha Jesus i centrum. 1.6.2015 kl. 12:20

Alla tre initiativ som lämnats in till stiftsfullmäktige förs vidare till Kyrkostyrelsen för beredning till kyrkomötet. 1.6.2015 kl. 13:55

Juha Sipilä gav en hälsning till kyrkan i presskonferensen för den nya regeringen. 27.5.2015 kl. 15:40

Vad gör en sopran till en sopran? Vad kännetecknar en äkta bas? Här kommer den ulitimata guiden till de outtalade hemligheterna med en SATB-kör. 25.5.2015 kl. 10:03

kyrkosångsfest. I dag är det stor körfest i Raseborg när körsångare från hela Svenskfinland firar 60 år. 23.5.2015 kl. 11:32

ravattula. I nästan 800 år låg de gömda under jorden, resterna av gårdskyrkan i Ravattula. 22.5.2015 kl. 13:28

unga vuxna. Rebecka Stråhlman jobbar med den åldersgrupp som allra mest skriver ut sig ur kyrkan, något årtionde efter skriban. 1.8.2022 kl. 16:34

SEKUNDÄR TRAUMATISERING. Att känna empati är viktigt för dem som jobbar med att möta människor med trauma. Då de känner empatitrötthet eller har svårt att släppa tanken på klientens berättelse har dedrabbats av sekundär traumatisering. 24.7.2022 kl. 19:03

ANDETAG. Språket har en helt central betydelse i Mao Lindholms tillvaro. – Djupt allvar och smågalen humor tvinnar ihop sig till ord och meningar, ibland nästan obegripliga även för mig själv, säger Mao som bloggar på Kyrkpressens sajt. 24.7.2022 kl. 19:13

profilen. Det finns mycket att lära sig av ekumeniken. Men Sara Torvalds som är ordförande för Ekumeniska rådets finlandssvenska arbete gillar som katolik sin egen kyrkas kontinuitet och tradition. 22.7.2022 kl. 15:00

KYRKANS FÖRVALTNING. Stat och kommun har förenklat sin förvaltning. Men den utvecklingen har inte nått kyrkan. Den uppfattningen har Olav Jern i Vasa. 22.7.2022 kl. 08:00