Mats Fontell
Bloggen:
Mats Fontell
Mats "Matte" Fontell är  ungdomsarbetare och trubadur från Borgå. Vid sidan av visdagboken skriver han gärna texter med olika längd och innehåll. Som månadsbloggare bjuder han på en bukett tankar som landat i vardagen.

Född i det Lutherska tåget

25.01.2012 17:10
Jag föddes i det Lutherska tåget. Det tog ändå ganska många år av mitt liv innan jag förstod vilket kyrkotåg jag färdas i. Tåget har tuffat på över berg och genom dalar under ett litet ögonblick av världshistorien, i si sådär 500 år.
I den tågkupé jag föddes i så verkade medresenärerna vara ganska omedvetna, för att inte säga ointresserade, av att följa med tågets färd. Jag hörde visst någon gång om att det fanns ett lokomotiv som drog tåget och att en viss konduktör syntes till ibland, men inte så mycket mer än så. Även om alla hade försett sig med tågbiljett, och också sett till att jag fått en, så var det sällan nån som pratade om vart tåget var på väg.
Åren gick medan hjulen dunkade nästan sövande mot rälsen, dunk, dunk, dunk... Somliga av vårt patrask hade nog somnat i sina bekväma kupéfåtöljer medan andra genom fönstret betraktade det skiftande landskap som svepte förbi. Vid somliga tillfällen uppenbarade sig konduktören med en serveringsvagn men det var få i vår kupé som var intresserade av vad som serverades, dock med vissa högtidsdagar som undantag.
Det väckte nog bland mina medresenärer en viss förvåning när jag som ung man blev allt mer intresserad av tåget, lokomotivet, konduktören och destinationsorten. Att jag så småningom tog anställning vid EVL-bolaget hade knappast någon ändå väntat sig.
Under det senaste året har allt fler finländska passagerare av olika orsaker valt att stiga av det Lutherska tåget. Både målmedvetna och yrvakna resenärer har tagit sin kappsäck, klivit av och sett sig om efter nya vägar.
Tåget har visserligen (likt ett visst VR..) sina brister och onekligen känns det att det tuffar  trögt ibland. Ändå känns det här tåget allt mer som ett hem där jag känner mig välkommen med mina brister och min egen tröghet. Men känner någon till var det perfekta  skyline-supertåget finns, så berätta det gärna för mig! Fast å andra sidan, kanske jag ska hålla mig borta från det tåget – för om jag stiger ombord så är det nog inte perfekt längre.
Nu styr tåget för min del mot Ungdomens kyrkodagar och allmänna kyrkodagar i Vasa. Kanske ses vi där?
Elisabet Lindén
28.1.2012 8:53
Fin bild. Den vill jag suga på en stund. Jag är också med på det Lutherska tåget. Jag har suttit i vagnar som ställt till ett och annat. T.ex. fick jag rätt tidigt för mig att man borde upplysa de halvsovande passagerarna och jag gjorde ett traktat som trycktes och delades ut av många. Vet inte om någon har det som huvudkudde nu?
Har du noterat att det är olika nyanser på vagnarna? Det ryms många olika typer av vagnar på det Lutherska tåget. Jag föddes i den Evangeliska vagnen och har sprungit mellan Studentmissionens sprittande piggelinvagn, där man knappt hann sova, och Finska Missionssällskapets världsvida panoramafönster... Nu ...

Ha det bra, Elisabet

litteratur. Då Rosanna Fellman var barn såg hon jämnåriga laestadianer få skit för sin tro. Samtidigt bad hon Gud om att inte längre behöva bli mobbad. I dag är hon motvilligt troende och aktuell med en ny bok. 3.4.2024 kl. 10:59

profilen. Ida-Maria Björkqvist lämnade drömjobbet som journalist för att på heltid fundera på hur man ska locka personer under femtio till en kristen samling. 2.4.2024 kl. 10:00

sorg. De har bearbetat varsin sorg. Monica Björkell har sörjt sitt drömbarn, Susann Stenberg mamman som valde att lämna sitt liv och sina barn. – Om vi inte jobbar med vår sorg ligger den därunder och äter upp våra batterier. 1.4.2024 kl. 19:30

PÅSKDAGEN. Påsksöndagens glädje kör förbi långfredagens sorg för pingstvännen Johan Byggningsbacka. – Glädjen har tagit över. 31.3.2024 kl. 08:00

BISKOPENS PÅSKHÄLSNING. På Långfredagen får Guds närvaro i lidandet ett ansikte. Jesus Kristus är med oss då vi har det svårt. Inför hans barmhärtiga blick får vi klaga, sörja och ifrågasätta Gud. Vi behöver inte förneka en endaste av våra smärtsamma erfarenheter. 29.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. När Jaana Kettunen var barn var påsken den tråkigaste högtiden, idag är den bottenlöst sorglig och underbart glad. 28.3.2024 kl. 08:00

FÖRLÅTELSE. På påsken brukar frälsningssoldaten Annika Kuivalainen tänka på att hon fått mycket förlåtet och därför kan förlåta andra. 27.3.2024 kl. 08:00

PÅSK. Vad lär de kristna värderingarna oss, som inte dagens poserande och utstuderande ledare lär oss? frågar språkforskaren och författaren Janne Saarikivi i en essä till påsk. 22.3.2024 kl. 20:00

REGNBÅGSFRÅGOR. – Församlingarna måste bemöta sexuella minoriteter och könsminoriteter rättvist. Det kan handla om småsaker, men om man påverkas av dem varje dag är de inte längre småsaker, säger Ani Iivanainen som är diakoniarbetare i Esbo svenska församling och jobbar med en bok som ska handla om hur församlingsanställda ska bemöta regnbågspersoner. 22.3.2024 kl. 16:39

PÅSK. Livet och det goda segrar! I Kyrkpressens påsk­enkät vinner de ljusa och glada tonerna. Men traditionsforskaren Anne Bergman ser också spännande nya drag i vad som är viktigt i påsktid i gemenskapen kring kyrkan. 20.3.2024 kl. 20:00

homosexualitet. Tjugo ledare inom några av kyrkans väckelserörelser säger nej till biskoparnas kompromiss i frågan om samkönat äktenskap. Uttalandet tar avstånd från homosexualitet helt och hållet. 21.3.2024 kl. 09:21

Teologiska fakulteten. – Det finns en stark längtan efter att tro på något mer. Vad ”mer” är, det är vad vi försöker ta reda på inom teologin. Det säger Björn Vikström. 18.3.2024 kl. 10:42

AKTUELLT FRÅN DOMKAPITLET. Domkapitlet sammanträdde på måndagen. 18.3.2024 kl. 16:47

Änglar. Marika Salomaa pausade anställningen som personaladministratör och satsade på att bli keramiker. Nu tillverkar hon tröstänglar som Matteus församling delar ut till personer som förlorat en anhörig. 18.3.2024 kl. 08:00

kyrkoherdeinstallation. Hård vind gjorde att förrättarna vid kyrkoherdeinstallationen i Saltvik inte kom i land på Åland. 17.3.2024 kl. 11:15

Personligt. För Matte Fontell var hans stamning och hans överaktivitet en skam – men också en källa till kreativitet. – Jag var livlig och överaktiv, men jag hade också tusen bilder och berättelser i huvudet. 20.2.2025 kl. 18:53

PRÄSTBRIST. På vissa orter är det svårt att hitta kyrkoherdar. Prästvikarier är det också brist på. Notarie Linus Stråhlman vid domkapitlet i Borgå tror att pengar kunde vara ett lockbete i jakten på kyrkoherdar. – Man tror kanske att det är ett heligt jobb att vara präst, men lönen spelar helt klart en roll. 20.2.2025 kl. 12:00

Personligt. – Jag tror att vår tid på jorden handlar om att lära oss att älska. Att vara så goda vi kan. Jag tycker att vi borde vara mer ödmjuka inför vad det innebär att vara människa, säger skådespelaren Anna Hultin. 18.2.2025 kl. 10:13

PULS. Det har gått ett halvt år sedan de aktiva i det karismatiska lekmannakonceptet Puls lade ner i Petrus församling i Helsingfors och gick sin väg. Kyrkpressen tittar på vad som hände sedan. 17.2.2025 kl. 19:00

litteratur. Då Emma Ahlgren skriver fiktion är det roligt, absurt, vasst och mörkt. Men hon påminner om att det i verkligheten finns hjälp mot mörker. Det finns terapi och medicin. Och djur. Och ibland också Gud. 14.2.2025 kl. 13:37