Lovsång - som attityd

I den kyrka jag regelbundet besöker är en av rikedomarna ett varierat musikutbud i gudstjänsterna. Men ibland kan jag ändå slås av hur ensidig och teologiskt torftiga många sånger i den s k ”lovsångsgenren” är. Vad är egentligen lovsång? Låt mig dela med mig av några funderingar.

I arkemandrit Sofronijs bok Den helia starets Siluan finns en poetisk text som heter Adams klagan. Den skrevs av den heliga Siluan (1866-1938), den olärde munken från Athos med utgångspunkt i det centrala fornkyrkliga motivet om den himmelska tonen och änglarna som ständigt sjunger den trefalt heliga sången inför Guds ansikte. Ett av de centrala avsnitten lyder så här: ”O Adam, vår fader, sjung för oss Herrens lovsång, så att
hela jorden kan höra, och alla dina söner lyfter sina sinnen mot Gud, och
fröjdas åt tonerna från den himmelska sången, glömska av sina sånger på
jorden.”

Lovsång har i den kristna tradition där jag vuxit upp ibland förknippats med glada, hänförda ungdomar med lyfta händer som sjunger banala texter om och om igen till tonerna av modern popmusik. Påfallande ofta har också lovsången orsakat konflikter i en del sammanhang, ibland med splittring
och ovänskap som tragiska följder. Hur kunde det bli så? När blev lovsång bara en fråga om musikstil?

Läser man de bibeltexter som finns under kyrkoårets söndag med temat ”Lovsång” framgår det att lovsång snarare är en attityd än något som har så mycket med musik att göra. Någon har sagt: ”Lovsång levs alltid, men sjungs ibland.” Det är väl formulerat. Lovsång är snarare en attityd än en
musikstil.  Det är att ge Gud äran för allt – stort som smått. Allt vi har fått kommer från Gud och allt ska också ges tillbaka till Gud. Lovsång som attityd innebär att bryta med självcentreringen och vår dyrkan av egot och istället leva i en attityd av tillbedjan där både våra ord och handlingar ärar Gud och är en respons på den himmelska sången - Guds sång till oss. För detta krävs ödmjukhet och daglig omvändelse. Den estniske tonsättaren Arvo Pärt fick uppdraget av University of Oregon att tonsätta hela texten till Adams klagan. Han började men efter ett tag avbröt han försöken. På den amerikanske journalistens fråga om orsaken till det nedlagda projektet skall Pärt ha svarat: ”Kanske för att jag inte gråtit tillräckligt”.

Vad tycker du om lovsång? Har du varit med om att olika uppfattningar om "lovsång" i kyrkan har orsakat konflikter? Kommentera gärna!