Sonja Winé är ungdomsarbetsledare i Jomala församling.

Lågan flämtar till och försvinner och så plötsligt är den tillbaka, större och klarare igen

Kolumn.

"Även jag kan vara ett ljus för någon."

11.11.2020 kl. 11:52

Jag älskar hösten. Så där i stort i alla fall. Inte då jag måste ut i regnet eller stormen men så där annars. Alla underbara färger när naturen förbereder sej för vintern. Löven blir röda och granna och himlen kan skimra i en massa olika nyanser. När solen ännu skiner över trädtopparna och lyser upp markens lövmatta. Men också då jag får kura ihop på soffan med en sprakande brasa och lyssna till stormens vinande utanför husknuten. Då jag får tända ljusen för att jaga bort mörkret och njuta av en bra film eller bok.

Jesus säger: jag är världens ljus. Att tända ett ljus i höstmörkret ger oss värme och hopp. Varje gång jag tänder ljus ger också en eftertanke; jag kan vara ett ljus för någon genom att sprida värme och hopp i mörkret, också mina vänner kan vara ett ljus för mig då jag behöver det. I dessa tider av fysisk distansering kan hoppet och ljuset ibland fladdra till, det kan kännas som om de håller på att slockna. Då jag försöker koncentrera mig på lågan kanske den flämtar till och försvinner och så plötsligt är den tillbaka, större och klarare igen. Snart ser jag flera ljusglimtar i mörkret och så står jag där. Omgiven av ljusglimtar som brinner starka och klara.

Att ta vara på dessa ljusglimtar i livet, våra vänner och glädjeämnen, att läsa en bra bok då stormen ryter bakom fönstren, dricka kaffe med en vän eller videosamtala med någon gör kanske oss själva till en ljusglimt för någon annan. Att kunna sitta tyst med någon och bara njuta av tystnaden, utan att känna att man behöver säga något, då hålls lågan fladdrande, klar och stark. Trots att mörkret sänker sej utanför kan hösten vara en ljus och hoppfull tid. Jag tänder ljus för alla dem jag tycker om (och inte tycker om).

Sonja Winé

malax. Drömmen om den egna firman blev verklighet. Nu har de samlat erfarenhet av att tvätta kyrkfönster, mura skorsten – och flytta åt en människa de aldrig träffat. 5.8.2020 kl. 09:19

korsholm. Kom för att blir inspirerad av musiken, kom för samvaron, kom för andaktsstunden. På randen mellan sommar och vardag bjuder söndagskvällarna på musik i Korsholms kyrka. 5.8.2020 kl. 09:04

korsholm. När det är sommar kan en präst sitta på tre stolar, men i höst hoppas Korsholms svenska församling kunna välja vem som ska ta över kyrkoherdestolen. 5.8.2020 kl. 09:00

Kolumn. I bilradion sjunger Bee Gees ”How deep is your love” och jag kommer att tänka på några rader från en annan liten sång, ”så hög, jag kan ej nå över den, så djup jag kan ej nå under den ...” 5.8.2020 kl. 08:30

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

Väståboland. Vi har inte så många borgar och slott i Finland – men kyrkor har vi. Guiden Magnus Sundman ser Finlands historia passera i skärgårdens kyrkor. 18.6.2020 kl. 13:36

vanda. Församlingen har kontaktat personer över 70 år för att kolla om de behöver hjälp i coronatider. – De flesta har tackat, en del har blivit verkligt arga. 17.6.2020 kl. 15:05

Kolumn. "Livet är bäverfärgat teddytyg med neongröna spikes" 17.6.2020 kl. 14:57

Borgå. Inte ens coronaviruset kan hindra ungdomar från att bli konfirmander. I Borgå kombinerar man en undervisningsvecka med kortare läger. 17.6.2020 kl. 14:47

Pensionär. Han är fjärde generationens församlingstjänare i Munsala. Nu går Ulf Sundstén i pension från jobbet som kaplan i kapellförsamlingen. 17.6.2020 kl. 01:00

Kristinestad. Ett tiotal arbetare krävdes för den första och kanske största utmaningen i konserveringsprocessen: att få ner altartavlorna från väggen i Kristinestads kyrka. 17.6.2020 kl. 09:19

livsberättelse. Hon började sitt arbetsliv som missionär, fortsatte som rektor för medborgarinstitutet, och slöt cirkeln som diakon. Åren i Kongo och broderns sjukdom är två saker Ebba Carling kan se präglat hennes liv. 17.6.2020 kl. 09:04

Kolumn. "Det var fantastiskt tyckte jag, att det som hade varit obrukbart och dött hade kunnat förvandlas till ett så fint ställe." 17.6.2020 kl. 09:04

kvevlax. – När jag gick uppför kyrkgången tänkte jag: tack gode Gud för att det åter får öppnas kyrkdörrar och folk får samlas. 17.6.2020 kl. 08:33

kvevlax. De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare. 17.6.2020 kl. 08:31