Camilla Ekholm är kyrkoherde i Sibbo svenska församling.

Jag har insett att lycka och glädje släpps fria och fladdrar till så mycket lättare då jag inte jagar efter dem eller letar efter dem i mig själv

Kolumn.

"Jag har märkt att då jag själv eller någon annan säger till mig att jag ska känna lycka, ja då är det svårare än någonsin att göra det."

11.11.2020 kl. 11:29

”Du vet den där korta, fladdrande stunden, då du till exempel lyssnar på riktigt bra musik i bilen och för en stund känner total lycka!” Engagerat talade hon till mig, min samtalspartner. Och jo, jag känner igen känslan. Det finns stunder i livet som är svåra att fånga, som bara kommer till en och som man kan beskriva som en känsla av total lycka. Den känslan är där en stund och lika snabbt som den kom, fladdrar den vidare.

Lyckokänslan kommer rätt sällan och så gott som alltid oplanerat. Jag har märkt att då jag själv eller någon annan säger till mig att jag ska känna lycka, ja då är det svårare än någonsin att göra det. Däremot känner jag ofta glädje. Jag tror det är skillnad på lycka och glädje. Lyckan är en gåva, glädjen finns i oss alla. Kanske stundvis djupt nergrävd men den finns i oss.

Under coronapandemin tycker jag mig ha märkt att våra känslor blivit tydligare. Dels ångestkänslorna och osäkerheten, dels känslorna av glädje och lycka. Sorg och glädje går ibland hand i hand. De är inte nödvändigtvis varandras motpoler. När vi minns en älskad människa som dött och känner stor sorg och saknad, kan ibland skrattet börja bubbla i oss, för mitt i tårarna minns vi något med den vi saknar som gör oss glada.

Coronans begränsande av vårt liv visar i allt sitt elände också på det som genuint ger oss glädje. När allt det yttre skalas bort, när vi tvingas göra annorlunda och enklare märker vi vad som egentligen ger oss glädje och som vi kanske tagit för givet. Sällan har jag tidigare känt sådan glädje över att jag får och kan springa. Tack Gud, för fungerande lungor. Sällan har en träff i verkliga livet, utan skärmar, gjort mig så glad tidigare. Visserligen i snålblåst och invirade i halsdukar men vi kan ses, min vän och jag.

Och glädjen jag kände då det igen var tillåtet att fira gudstjänst med församlingen på plats! Att säga att varje församlingsmedlem är värdefull är verkligen inte bara tomma ord. Du ska veta hur viktig du och din plats i kyrkbänken är. Vilken glädje och vilket mervärde du ger!

Lycka och glädje föds ur så lite. I viss mån kan jag styra dem men framför allt har jag insett att de släpps fria och fladdrar till så mycket lättare då jag inte jagar efter dem eller letar efter dem i mig själv. Jag märker dem och de släpps fria i mötet med andra. I mötet med Gud.

Camilla Ekholm

Kolumn. Under min barndom på 40- och 50-talet umgicks man flitigt med grannar och vänner. Man besökte varann otvunget och flera gånger i veckan, ofta utan att meddela på förhand att man skulle komma på kvällskaffe. 11.5.2021 kl. 11:30

nykarleby. Uppdraget är att dekorera kyrkan. Maria Sjöblom hör till en grupp som kallar sig blomsterflickorna. 29.4.2021 kl. 12:31

Kolumn. ”Borta bra men hemma bäst.” Så står det på en sten utanför Kuddnäs, Zacharias Topelius barndomshem i Nykarleby. 29.4.2021 kl. 12:40

nykarleby. Sedan Henriette Fors flyttade till Jeppo från Danmark har hon varit aktiv i församlingen. Nu är hon ordförande för områdesgruppen, där hon vill jobba speciellt för barnen. 29.4.2021 kl. 12:34

KRISTINESTAD . Coronatiden har varit utmanande för både klienter och personal på serviceboendena. Kurt Högnäs tycker ändå inte att tillvaron känts alltför kämpig. 28.4.2021 kl. 00:00

Kolum. Så plötsligt kan ett liv vara slut. Gränsen mellan liv och död kan vara otroligt tunn och skör. För hans del blev det ett långt och innehållsrikt liv, men ändå var ingen av oss beredda. 28.4.2021 kl. 00:00

BERGÖ. På Bergö finns gott om berättelser. Iris Sjöberg samlar in och skriver ner dem. 28.4.2021 kl. 00:00

korsholm. Att få ta del av Kaj Löfviks naturintresse är en njutning i såväl ord som bild. Den här dagen skriver han på Facebook: ”Sol och värme för en frusen trädgård är som kärlek för en frusen själ, plötsligt är det som var snö och is ett blommande paradis.” 28.4.2021 kl. 09:30

Kolumn. "Nu är det vår och aldrig är väl Guds nåd så påtaglig? Det är kanske aldrig annars så lätt att se hela kristendomens budskap gestalta sig framför våra ögon." 28.4.2021 kl. 09:30

Borgå. De fick ställa in det mesta av sitt planerade bröllop – men ser ändå fram emot att bli gifta. 28.4.2021 kl. 09:30

Kolumn. En blå klänning och en känsla av förväntan. Solveig Halonen skriver om det vi inte kan välja – och om sakerna vi kan. 28.4.2021 kl. 09:30

Åbo. – Hon har öppnat dörrarna till en spännande värld! säger han. 19.4.2021 kl. 10:17

jakobstad. I över tio år levde Kenth Kummel och hans fru som i två olika läger. Hon var församlingsaktiv medan han föredrog kompisarna på krogen. 14.4.2021 kl. 10:14

MALAX . Leif Tast vill vara ett stöd för människor omkring sig. I församlingen önskar han sig låga trösklar. 14.4.2021 kl. 10:14

NÄRPES . Ingemo Gullans är en sann föreningsmänniska, men hon njuter också av stillhet och ro. 14.4.2021 kl. 10:25