Håkan och Judy Granberg trappar ner efter sammanlagt 30 års arbete utomlands.

Ett annat sätt att vara kyrka

korsholm.

Under sina år i Kina och Hongkong har Håkan och Judy Granberg sett församlingsliv med nära gemenskap, där alla är med i arbetet. – Gudstjänsten är inte en grej som produceras för att konsumeras.

12.11.2020 kl. 08:15

– Jag är kristen, jag är Guds barn. Det är viktigt för mig att vi har det här förhållandet. Det påverkar vårt arbete och alla våra relationer.

Så svarar Judy Christian-Granberg på frågan ”Vem är du?”

Många som blir ombedda att berätta om sig själva nämner sitt yrke, men Judy och Håkan Granberg tycker att arbetet säger vad man gör, men kanske inte så mycket om vem man är.

– Arbetet är en del av den dagliga relationen till Gud, säger Judy.

Hon kommer från USA, han är österbottning. I sammanlagt 30 år har de arbetat i Hongkong och Kina.

Som många andra har de fått lova att jobba en del på distans det här året – med den skillnaden att det är flera tidszoner mellan Österhankmo och Kina.

– Vi har haft lektioner på Zoom, haft vissa kurser för studerande i Hongkong, säger Håkan.

Kantonesiska och mandarin

Till Hongkong reste Judy och Håkan Granberg första gången år 1986, då med två små barn. Där bodde de under barnens uppväxt och deras dotter föddes där.

– Det har blivit hemma, säger Judy.

De säger att man som utlänning blir väl omhändertagen i Kina. Att lära sig språket är ändå viktigt för att komma människor nära – men det har också hänt att de blivit stoppade på gatan av människor som velat tala engelska med dem.

När de flyttade till Changsha, huvudstad i Hunanprovinsen, fick de gå i språkskola igen för att lära sig mandarinkinesiska – i Hongkong talas kantonesiska. Skillnaden är som mellan svenska och tyska, jämför Håkan.

I Hongkong hade de jobbat på lutherska teologiska seminariet. I Changsha arbetade de vid ett sekulärt universitet med över 50 000 studerande.

– Vårt universitet var ett samhälle i klass med Vasa, säger Håkan.

Judy undervisade i engelska. Håkans undervisningsämne är ”religiös och politisk etik”.

– Det är ganska mycket global etik och global rättvisa, miljöetik och fredsforskning. Det jag undervisat varje år är en kurs om lycka, det är ett allmängiltigt filosofiskt tema som är intressant att fundera på.

Vid sidan om arbetet har de också hjälpt till som frivilliga vid provinsens teologutbildning och varit med och lett församlingsgrupper i engelsk konversation.

Församlingen viktig för identiteten

Kristna missionärer har satt spår i det kinesiska samhället, i skolväsendet och sjukvården.

– Fast missionens tid egentligen var ganska kort har den ändå gjort det grundläggande arbetet, säger Håkan.

Också bland kristna i Kina i dag har de mött mycket aktivt samhällsengagemang och vilja att hjälpa sina medmänniskor.

– Det är inte så lätt att grunda nya officiella församlingar i Kina, berättar Håkan. I praktiken leder det till att de har stora församlingar, med tusentals människor – inte bara på pappret som här i Finland.

Det kan betyda att man får ha många gudstjänster för att alla ska rymmas in. Samtidigt finns det många mindre grupper som samlas mer informellt.

– Man går kanske till de stora kyrkorna för gudstjänst och till de mindre för gemenskapen, säger Judy.

– Församlingsmedlemskapet betyder mycket för dem, det är en viktig del av deras identitet att vara kristen, säger Håkan.

Kännetecken för församlingarna är nära gemenskap. De blir ett socialt nätverk där man stöder och tar hand om varandra på olika områden, inte bara det andliga.

– Och det är en öppen gemenskap. Det kommer nya människor nästan varje vecka.

Oftast är det för att släktingar eller vänner bjudit med dem till kyrkan.

Det finns ingen uppdelning i anställda och medlemmar, alla är med i arbetet. Speciellt i Hongkong där församlingarna är ganska små är alla med och har sina ansvarsuppgifter i gudstjänsten. Den som är med i församlingsrådet förväntas åtminstone kunna leda en gudstjänst.

– Det är egentligen församlingen som gör gudstjänsten, inte de anställda. Den är inte en grej som produceras för att konsumeras utan en sak man gör tillsammans i mycket högre grad än här, säger Håkan.

Nu håller de på att trappa ner sitt arbetet. De var i Finland förra året när det upptäcktes att Judy hade bröstcancer. De fick då stanna så att hon kunde genomgå behandlingen. I februari var det meningen att de skulle resa tillbaka till Hongkong – men då hade coronaviruset redan börjat sprida sig.

Också som pensionärer kommer de fortsätta med en del arbetsuppgifter på distans. När de blickar bakåt tycker de att det varit roligt att ha fått vara en liten del i arbetet.

– Att bygga en kyrka nerifrån och bygga församlingsgemenskap, det tycker jag har varit värdefullt att se, säger Håkan. Jag tycker att vår kyrka kunde ha något att lära av ett annat sätt att vara kyrka, ett sätt som mer liknar det ursprungliga.

– Det är Kristi kropp, säger Judy.

Emelie Wikblad

NÄRPES. – Det är roligt när folk kommer in! säger Daniella Lindström på församlingskansliet i Närpes. Alla som tittar in ska få känna att de får hjälp på vägen. 23.11.2022 kl. 09:22

KORSNÄS. Anna Granås har suttit två perioder i kyrkofullmäktige i Korsnäs församling. Hon ställer sig gärna till förfogande igen. 23.11.2022 kl. 09:12

mariehamn. När Giséla Linde gick kursen Livsstegen fylldes hon av vördnad över hur mycket vi orkar med – och hur mycket kraft vi har. Hon fick också syn på att kyrkan ofta står för en mer generös blick än världen utanför. 16.11.2022 kl. 10:42

HOUTSKÄR. Nella Lindholm läste en intervju med en diakon i Houtskär i Kyrkpressen och blev intresserad – nu har hon själv samma jobb. –Jag trivs jättebra! säger hon. 16.11.2022 kl. 11:13

Kolumn. Björn Johansson skriver om hur glad förväntas byttes mot sorg. 16.11.2022 kl. 11:10

korsholm. Genom julutdelningen ser församlingens diakoni till att pengar, mat, gåvokort och mycket mer hittar fram till dem som behöver det mest. Varje bidrag är viktigt. 10.11.2022 kl. 15:23

Kolumn. "Varje församlingsmedlem och varje förtroendevald kan vara den där graden av förändring" 10.11.2022 kl. 15:00

Solf. Efter kring tjugo år av sämjoval i Solf är det nu dags för riktigt val. – Det är mer jobb för valnämnden, men en seger för demokratiska värden, säger Alf-Martin Haagensen. 10.11.2022 kl. 14:52

BORGÅ. På de orter där en biskop finns, finns också en domkyrkoförsamling och en domprost. Men vad betyder det, och är det något medlemmarna vet om eller är stolta över? 10.11.2022 kl. 14:42

Kolumn. "Däremot är jag inte alls avundsjuk på väljarna som står och fipplar med två valsedlar och undrar varför samma namn finns på två olika listor" 10.11.2022 kl. 14:39

sibbo. Lena Blomstedt tycker att diakonins uppgift är att hjälpa i det tysta – men också vara ett språkrör för de svaga i samhället, som kanske varken vågar eller kan höja sin egen röst. 10.11.2022 kl. 14:08

Kristinestad. Under en Pärlbandet-samling ska man få något för hela människan: andlig vägkost, god mat och något vackert för själen. 9.11.2022 kl. 23:11

malax. För kropp och själ – när biskopen med följe kom till Malax stod både gympass, diskussioner och festmässa på programmet. 9.11.2022 kl. 23:06

Kolumn. "Bråttom är ett ord som nästan ingen tycker om, det skapar mest gräl och sjuk mage." 27.10.2022 kl. 12:10

FÖRSAMLINGSVAL. Hon är församlingssekreterare i Johannes församling och just nu fullt sysselsatt med församlingsvalet. 8.11.2022 kl. 13:34