Kantor Anna Karin Martikainen spelar ofta på orgeln i Lappfjärds församlingshem.

Anna Karin Martikainen: "Det var speciellt och unikt att en kantor byggde en orgel för gudstjänstrummet"

Kristinestad.

”Man tager vad man haver och bygger en orgel”, skrev lokaltidningen. Att församlingens egen kantor byggde en orgel för kyrkorummet var något exceptionellt – nu har instrumentet varit till glädje i 35 år.

11.11.2020 kl. 16:49

När Lappfjärds kyrka fick en ny orgel år 1958 monterade man ner den gamla 1800-talsorgeln som tjänat i nittio år. Men också det gamla instrumentet skulle småningom bli till glädje på nytt.

Bredvid kyrkan står Lappfjärds församlingshem, från början ett spannmålsmagasin. År 1965 invigdes den övre våningen till kyrksal. Där hålls nu gudstjänster och förrättningar vintertid – eftersom den stora kyrkobyggnaden bara värms upp för de största högtiderna vid allhelgona, jul och påsk.

I den här kyrksalen fick delar från den nedmonterade orgeln nytt liv. Och instrumentet byggdes av församlingens egen kantor, Juhani Martikainen.

Den orgel som då stod i församlingshemmet hade fått ett fel som gjorde den oanvändbar och församlingen hade inte resurser att skaffa en ny. Men eftersom det fanns användbara delar från den gamla kyrkorgeln anmälde sig Martikainen frivillig att själv bygga en orgel.

På det här sättet blev det en relativt förmånlig anskaffning för församlingen, rapporterade lokaltidningarna.

– Det var speciellt och unikt att en kantor byggde en orgel för gudstjänstrummet, berättar Anna Karin Martikainen, kantor i Kristinestads svenska församling och svärdotter till Juhani.

Orgelbyggen för hemmabruk var vanligare, också Juhani Martikainen hade byggt en piporgel för sitt hem några år tidigare. Men det här bygget var ett betydligt större projekt, drygt ett och ett halvt år tog det i anspråk.

”Det har varit en jobbig tid”, medgav Juhani Martikainen till reportern vid Nya Kristinestads Tidning och tillade att det knappast skulle bli något nytt orgelbygge de närmaste åren.

Juhani Martikainen var kantor i Lappfjärds församling från 1979 till pensioneringen 2001. Han fick sin kantorsexamen från Sibelius-Akademin och under sitt yrkesliv hann han också doktorera i musikvetenskap med en avhandling om orglar. Han är fortsatt aktiv i församlingen, bland annat i musiklivet och som predikant.

Martikainens orgel invigdes på trettondagen år 1985. Av dess elva stämmor kom tio från den gamla kyrkorgeln. Förutom delarna från den gamla kyrkorgel skaffades en del från orgelfabrik. 732 pipor har orgeln, som i storlek kunde jämföra sig med den i Sideby kyrka. Orgeln byggdes i material som smälter in i den unika miljön i det gamla spannmålsmagasinet, med en vit stomme och träfärgade pipor.

Under de 35 år som gått sedan invigningen har orgeln i Lappfjärds församlingshem använts flitigt i gudstjänster och förrättningar.

Anna Karin Martikainen säger att hon känner glädje och tacksamhet över att få spela på ett så fint instrument.

Emelie Wikblad

vanda. ”Sjung sorgen” är en konsert om det som vi alla någon gång drabbas av. Sorgen är unik, men upplevelsen kan vi kanske dela. 16.9.2020 kl. 11:03

jomala. – Det är lite spännande och lite nervöst, så mycket är nytt. Erica Långström har lämnat Jomala, församlingen hon storgillar, för att studera religionsvetenskap i Åbo. 16.9.2020 kl. 10:55

Väståboland. Jan Bambu Eriksson säger att kyrkan är en plats där du kan lugna ner dig och stänga ute världen. – Det blir en slags meditation. Och rutinerna är desamma, du stiger upp lite och sätter dig igen. 16.9.2020 kl. 10:35

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30

Kolumn. Jag erkänner direkt att jag inte skriver det här på grund av att jag själv skulle vara speciellt duktig på att lyssna på folk som bara klagar. Jag skriver för att det känns olustigt att rensning bland människor verkar vara något som normaliseras. 16.9.2020 kl. 09:32

Kristinestad. Vad kan jag göra av gamla strumpbyxor och Pringles-rör? Simone Öhman brukar locka till sig kreativa uppgifter var hon än är. I församlingen har hon också fått andra värdefulla erfarenheter. 16.9.2020 kl. 09:30

Kolumn. Camilla Svevar skriver om en höst då det gäller att ha både en A- och en B-plan, och funderar om vi nu kan få se en nystart för frivilligt arbete. 16.9.2020 kl. 09:19

Replot. Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand, 16.9.2020 kl. 09:04

nykarleby. Gå på dejt med din partner – och lär er att kommunicera bättre. Kredu ordnar en kurs för friskvård i äktenskapet. 3.9.2020 kl. 15:36

Kolumn. För en tid sedan var frun på en äppelprovning. Efteråt kunde jag inte låta bli att ställa frågan: Nå, hur ser det fullkomliga äpplet ut? 3.9.2020 kl. 15:30

nykarleby. Varje kväll i Språkcaféet känns meningsfull, säger Melina Saari, som hoppas att vem som helst ska våga kika in en tisdagskväll och lära känna invandrare som längtar efter nätverk. 3.9.2020 kl. 15:26

sund-vårdö. Ibland blir det fel. Förlåt oss stressade redaktörer! Församlingsannonseringen för Sund-Vårdö föll bort ur detta nummer av Kyrkpressen (18/2020). Här kommer den digitalt i stället! Barnkören startar igen, friluftsgudstjänst, mässa i Taizéstil och mycket mer! 2.9.2020 kl. 15:07

Åbo. Deltagarna i Frukostklubben räds inga ämnen. De vill komma ifrån boskillnaden mellan religiösa och sekulära frågor. 2.9.2020 kl. 00:00

Kolumn. Vi är utspridda i en vidare ring än vanligt, men vi är tillsammans. 2.9.2020 kl. 00:00

Väståboland. I Pargas har församlingarna och staden samarbetat på ett lyckat sätt. Resultatet är familjekaféet Jolla som bjuder på otvungen samvaro för andra året i rad. 2.9.2020 kl. 00:00