Språkcaféet bjuder både på program och samtal.
Språkcaféet bjuder både på program och samtal.

En härlig, salig blandning!

nykarleby.

Varje kväll i Språkcaféet känns meningsfull, säger Melina Saari, som hoppas att vem som helst ska våga kika in en tisdagskväll och lära känna invandrare som längtar efter nätverk.

3.9.2020 kl. 15:26

Det första fröet till Språkcaféet såddes år 2015, då det började komma asylsökande till Nykarleby. Då formades stödet som senare blev föreningen Nykarleby Flyktingvänner.

– Vi har hållit på i många år redan, men nu är verksamheten mer strukturerad. Vi har asylsökande kvar som fått uppehållstillstånd och vill bo kvar i lilla Nykarleby. Men nu har vi också kvotflyktingfamiljerna som behöver integreras, berättar Melina Saari, som är koordinator för Språkcaféet.

Språkcaféet ordnas av Nykarleby flyktingvänner i samarbete med Nykarleby församling. Andra samarbetspartner är Kredu, Lions-älvorna i Nykarleby, Röda korset och Nykarleby stad – men också alldeles vanliga flyktingvänner deltar i verksamheten.

– Det finns faktiskt ett behov av de här träffarna. I andra kommuner får de som kommer ofta vänfamiljer, men vårt språkcafé fungerar lite som en stor vänfamilj, säger Melina Saari.

Coronaepidemin gjorde våren utmanande, men Språkcaféet ordnade träffar också på sommaren – många av familjerna hade tråkigt och längtade efter program. I höst träffas man varje torsdag klockan 18–20 oftast i församlingshemmet, där det finns ett bra lek-
rum för barnen och ungdomsutrymmen med möjlighet att spela biljard och andra spel.

– Den första timmen brukar vi ha program, och den andra är fikapaus och samtal. I början kom också papporna med – nuförtiden brukar de skjutsa mammor och barn och så har de kanske ett eget café hemma hos någon i stället.

Språket är, som Melina Saari säger, ”en salig blandning”.
– När vi träffas känns det att språket inte är så viktigt. De flesta vill lära sig svenska och man kommer långt med kroppsspråk.

Varför är Språkcaféet viktigt?
– Det är viktigt att det finns en plats där man kan fråga hur saker fungerar i vårt samhälle. Men det är också viktigt att ha trevligt tillsammans. Det är inte så många som öppnar sina dörrar för invandrare, och de vill gärna få vänner. För dem som har småbarn hemma är det också viktigt att komma hemifrån och få en andningspaus.

Minst fyra finländska frivilliga måste vara på plats vid varje Språkcafé-träff – barnen har mycket energi och hjälpande händer behövs.

Vad har det gett dig själv att vara involverad i Språkcaféet?
– Jag har själv bott utomlands i perioder och vet att det kan vara ganska jobbigt att hitta sammanhang i ett främmande land – det har gjort att jag känt att jag vill vara involverad i arbetet med invandrare.

– Visst kan man ibland efter en lång arbetsdag känna att man hellre skulle ligga hemma på soffan än bege sig till caféet. Det kan vara lite kaos ibland, och små missförstånd. Men sen kommer man dit, och barnen kramar om en efteråt och säger: Vi ses nästa vecka, Melina! Då känner jag alltid att det var värt det.

Hon hoppas att alla ska känna att tröskeln är låg att komma med som frivillig.
– Dörren är öppen och det är bara att titta in en torsdag och känna efter. Man måste inte komma varje gång – man kommer inte för att man måste, utan för att det är roligt!

Sofia Torvalds

Carita Holmström (till vänster) och Annika Cleo använde sina egna erfarenheter av sorg när de skrev material för konserten.

vanda. ”Sjung sorgen” är en konsert om det som vi alla någon gång drabbas av. Sorgen är unik, men upplevelsen kan vi kanske dela. 16.9.2020 kl. 11:03
Erica Långström ser fram emot att upptäcka Åbo, få nya kompisar och lyssna till lärare som är experter på sitt område.

jomala. – Det är lite spännande och lite nervöst, så mycket är nytt. Erica Långström har lämnat Jomala, församlingen hon storgillar, för att studera religionsvetenskap i Åbo. 16.9.2020 kl. 10:55
Jan Bambu Eriksson är skeppare på förbindelsebåten M/S Viken i Pargas.

Väståboland. Jan Bambu Eriksson säger att kyrkan är en plats där du kan lugna ner dig och stänga ute världen. – Det blir en slags meditation. Och rutinerna är desamma, du stiger upp lite och sätter dig igen. 16.9.2020 kl. 10:35
Mikaela Björklund har några veckors erfarenhet av stadsdirektörsjobbet. Men i tolv år har arbetet för Närpes tagit upp mycket av hennes tid.

Närpes. Mikaela Björklund är färsk stadsdirektör i Närpes. Bakom sig har hon många år av engagemang i lokalsamhället, med början från när hon var tonåring i församlingen. Tron är grunden hon står på – den gör det naturligt att vilja vara med och bygga samhället för medmänniskorna. 17.9.2020 kl. 10:30
Johanna Granlund är församlingssekreterare i Petalax och Bergö församlingar.

Kolumn. Jag erkänner direkt att jag inte skriver det här på grund av att jag själv skulle vara speciellt duktig på att lyssna på folk som bara klagar. Jag skriver för att det känns olustigt att rensning bland människor verkar vara något som normaliseras. 16.9.2020 kl. 09:32
Simone Öhman jobbar med barnverksamheten i Kristinestads församling.

Kristinestad. Vad kan jag göra av gamla strumpbyxor och Pringles-rör? Simone Öhman brukar locka till sig kreativa uppgifter var hon än är. I församlingen har hon också fått andra värdefulla erfarenheter. 16.9.2020 kl. 09:30
Camilla Svevar är kyrkoherde i Replots församling.

Kolumn. Camilla Svevar skriver om en höst då det gäller att ha både en A- och en B-plan, och funderar om vi nu kan få se en nystart för frivilligt arbete. 16.9.2020 kl. 09:19
Att Replot kyrka lutar märkbart åt söder beror på ett konstruktionsfel när den byggdes på 1780-talet.

Replot. Replot och Björkö kyrkor står mitt i sina byar, nymålade och klarröda. En som tillbringar mycket tid i dem är kyrkvaktmästaren Barbro Lähdesmäki. Någon som känner byns kyrka väl är också Jarl Nystrand, 16.9.2020 kl. 09:04
Kredu ordnar kurs för friskvård i äktenskapet.

nykarleby. Gå på dejt med din partner – och lär er att kommunicera bättre. Kredu ordnar en kurs för friskvård i äktenskapet. 3.9.2020 kl. 15:36

Kolumn. För en tid sedan var frun på en äppelprovning. Efteråt kunde jag inte låta bli att ställa frågan: Nå, hur ser det fullkomliga äpplet ut? 3.9.2020 kl. 15:30
Slutet nått