Malena Björkgren är kaplan i Åbo svenska församling.

Vi sätter oss i ringen

Kolumn.

Vi är utspridda i en vidare ring än vanligt, men vi är tillsammans.

2.9.2020 kl. 00:00

Det var en annan kyla i luften imorse – dagen då skolorna i Åbo startade och (ovanliga) bilköer bildades på Mariegatan medan jag tog mig fram på cykel mellan bilar och trottoarkant. Det kändes nästan som skolstart även för mig. Det var inte klasskompisarna, men istället arbetskamraterna som jag skulle få träffa efter ett långt ”vår- och sommarlov”. Nåja, så mycket lov har det inte blivit, men faktum är att vi inte samlats till ett fysiskt möte med hela arbetslaget på fem månader. Vi har träffats i virtuella mötesrum och mindre grupper, men nu var det äntligen dags att mötas alla samtidigt under samma tak.

I början av dessa arbetskonferenser brukar vi göra en kyrie- och gloriarunda. Det är ett sätt att få dela – om man vill – hur man mår och känner sig just nu: Med vilka stämningar har vi startat vår dag? Rundan ger en möjlighet att dela också annat än jobbsaker. I kyriet berättar vi om det som känns svårt, som vi kanske oroar oss för. I gloriat nämner vi något vi är glada och tacksamma över.

Kyriet den här dagen är lika för många i gruppen: osäkerheten inför hösten. Kan vi starta vår verksamhet som planerat eller behöver vi tänka om?

Samma gloria delas också av flera: glädjen över att vara tillsammans igen.

Vi är utspridda i en vidare ring än vanligt, men vi är tillsammans med glada/utvilade/trötta/ivriga/värkande eller bortlängtande kroppar. Allt det som är du och jag just nu. Delandets ord i kombination med kropparnas närvaro föder en större värme och förståelse för varandra. Det här – är – vi. Det här brottas vi med i våra liv, det här hoppas vi på. Nu lägger vi allt i Guds hand. Eller påminner varandra om att det redan finns där. Hur hösten kommer att se ut vet vi inte, men ”Blott en dag” har vi.

Malena Björkgren

malax. Drömmen om den egna firman blev verklighet. Nu har de samlat erfarenhet av att tvätta kyrkfönster, mura skorsten – och flytta åt en människa de aldrig träffat. 5.8.2020 kl. 09:19

korsholm. Kom för att blir inspirerad av musiken, kom för samvaron, kom för andaktsstunden. På randen mellan sommar och vardag bjuder söndagskvällarna på musik i Korsholms kyrka. 5.8.2020 kl. 09:04

korsholm. När det är sommar kan en präst sitta på tre stolar, men i höst hoppas Korsholms svenska församling kunna välja vem som ska ta över kyrkoherdestolen. 5.8.2020 kl. 09:00

Kolumn. I bilradion sjunger Bee Gees ”How deep is your love” och jag kommer att tänka på några rader från en annan liten sång, ”så hög, jag kan ej nå över den, så djup jag kan ej nå under den ...” 5.8.2020 kl. 08:30

Kolumn. Johanna Boholm-Saarinen är tacksam för att det alltid, oberoende av vad som händer i livet, finns hundlokor och häggar, sandvägar och skogsdungar. 18.6.2020 kl. 13:42

Väståboland. Vi har inte så många borgar och slott i Finland – men kyrkor har vi. Guiden Magnus Sundman ser Finlands historia passera i skärgårdens kyrkor. 18.6.2020 kl. 13:36

vanda. Församlingen har kontaktat personer över 70 år för att kolla om de behöver hjälp i coronatider. – De flesta har tackat, en del har blivit verkligt arga. 17.6.2020 kl. 15:05

Kolumn. "Livet är bäverfärgat teddytyg med neongröna spikes" 17.6.2020 kl. 14:57

Borgå. Inte ens coronaviruset kan hindra ungdomar från att bli konfirmander. I Borgå kombinerar man en undervisningsvecka med kortare läger. 17.6.2020 kl. 14:47

Pensionär. Han är fjärde generationens församlingstjänare i Munsala. Nu går Ulf Sundstén i pension från jobbet som kaplan i kapellförsamlingen. 17.6.2020 kl. 01:00

Kristinestad. Ett tiotal arbetare krävdes för den första och kanske största utmaningen i konserveringsprocessen: att få ner altartavlorna från väggen i Kristinestads kyrka. 17.6.2020 kl. 09:19

livsberättelse. Hon började sitt arbetsliv som missionär, fortsatte som rektor för medborgarinstitutet, och slöt cirkeln som diakon. Åren i Kongo och broderns sjukdom är två saker Ebba Carling kan se präglat hennes liv. 17.6.2020 kl. 09:04

Kolumn. "Det var fantastiskt tyckte jag, att det som hade varit obrukbart och dött hade kunnat förvandlas till ett så fint ställe." 17.6.2020 kl. 09:04

kvevlax. – När jag gick uppför kyrkgången tänkte jag: tack gode Gud för att det åter får öppnas kyrkdörrar och folk får samlas. 17.6.2020 kl. 08:33

kvevlax. De fick upptäcka vad en låg tröskel kan göra. I Kvevlax församling är planen att fortsätta strömma gudstjänster också när kyrkan öppnat för gudstjänstbesökare. 17.6.2020 kl. 08:31