Elina Mieskolainen frilansar som musiker i kyrkliga sammanhang i bland annat Borgå, Lovisa och Pernå.

Musik är glädje och tröst

Borgå.

– Jag kan inte föreställa mig församlingen utan musik, säger frilansmusiker Elina Mieskolainen.

20.8.2020 kl. 12:49

Vad är ditt huvudinstrument? Och hur kommer det sig att du spelar i kyrkliga sammanhang?

– Jag spelar endast violin, säger frilansmusiker Elina Mieskolainen.

– Klassiska musiker börjar vanligtvis med att vara med i en oratorieorkester och liknande, vilket jag också gjorde. Jag startade min kyrkomusikerkarriär på allvar i Pernå kyrka på 1990-talet då någon hade hört talas om mig. Jag flyttade till Pernå 1989. Efter det har jag fått en fin kontakt med kantorer och präster i Pernå, Lovisa och Borgå kyrkor.

– Samarbetet har sin grund i det att kantorer är villiga att bjuda på en intressant repertoar, som också tilltalar mig, inte bara barock utan också modernare verk. Församlingar har inte anlitat mig enbart för mässor utan också för att hålla konserter – och under åren har de varit otaliga.

Hur fungerar det i praktiken att vara frilansmusiker i församlingssammanhang?

– För att bjuda på konserter måste jag själv vara aktiv, och det är jag förstås, hur skulle annars någon veta vad det finns att få? Men med mindre tillställningar funkar det så att någon ringer till mig och frågar om jag är ledig.

Känns tillvaron trygg eller utmanande?

– Församlingsarbetet är bara en liten del av min verksamhet, även som musiker . Utöver det är jag också pilates-, yoga-, gymnastik- och danslärare samt konsthantverkare – så kyrkomusiken tar jag som en härlig och välkommen krydda i mitt vardagliga jobb!

Minns du något uppdrag speciellt bra?

– Julen är alltid härlig, i synnerhet i Pernå kyrka och speciellt tidiga julmorgnar.

– I januari i år fick jag också vara med i ”Valtiottomien kansojen musiikkia” i Lovisa kyrka. Det var en konsert med musik från länder som inte är stater, såsom Palestina och Katalonien. Konserten var dramatisk med fin ljusscenografi och mycket publik. Nu efteråt med pandemiutmaningar känns den konserten på något sätt förebådande. Coronan var då bara en aning men efteråt tänker man att det är på något sätt apokalyptiskt när vi är tvugna att stänga gränserna och man blir ganska hjälplös. Vad är gräser för något när man strider mot ett virus? Vad är gränser överhuvud taget?

Vad är din favoritgenre?

– Klassiskt, för evigt! Den genren innehåller allt. Och om jag ska nämna kompositörer så är det Bach, och sedan Mozart.

– Jag gillar också jazz mycket, från 1950- och 60-talet. Men jazz spelar jag inte själv tyvärr.

Vad gör musiken för oss?

– Oj oj … Allt! Den ger glädje, tröst, styrka. Jag kan inte föreställa mig församlingen utan musik. Och jag är otroligt glad över att jag själv kan bidra.

Hur ser hösten ut för dig?

– Man är ganska försiktig just nu och vi har bestämt att låta två stora konsertprojekt vara tills läget är lite klarare. Jag har mycket mindre att göra under hösten men det ger mera utrymme att öva och utveckla andra saker.

Ulrika Hansson

vanda. Lucas Snellman uppskattar många saker med Vanda, inte minst gammaldags och mysiga miljöer. – Oj, har ni det så där! säger många jag berättar för. 3.3.2021 kl. 00:00

Åbo. Lars-Runar Knuts har varit medlem i församlingsrådet i 46 år. – Och aldrig har jag känt mig som en gummistämpel. Jag har faktiskt kunnat påverka. 22.2.2021 kl. 15:50

sibbo. Livet är intensivt för Linda Sandström, mamma till fyra barn. Hon har frikyrklig bakgrund, men hittade Sibbo svenska församling i tonåren. 18.2.2021 kl. 11:59

Kolumn. "Glöm hur hemsk polion var, så slutar folk ta vaccin. Glöm hur hemska världskrig är, så börjar folk brösta upp sig." 18.2.2021 kl. 11:55

Borgå. – Om vi tänker att det vi själva gör inte har någon betydelse så gör ingen något för miljön, säger Mira Soukka. Enkla val har betydelse. Ekofastan är här! 18.2.2021 kl. 11:43

Gemensamt Ansvar. Många har hört om insamlingen Gemensamt Ansvar. Men vad händer med pengarna i praktiken, här hemma och utomlands? 18.2.2021 kl. 11:37

Kolumn. "Aldrig har vi varit tvungna att välja så mycket som i dag." 18.2.2021 kl. 11:24

korsholm. – Äntligen! Processen har pågått i över ett år. Det säger Rune Lindblom om valet av kyrkoherde till Korsholms svenska församling. Mats Björklund tillträder kring påsk. 18.2.2021 kl. 10:57

Solf. Hur är det att börja året med hela familjen i coronakarantän? Sovmorgnar och mera skärmtid får tummen upp av barnen, det tråkigaste har varit att inte få träffa kompisarna. 5.2.2021 kl. 12:57

Kristinestad. Eivor Kronlöf i Lappfjärd är en av de aktiva frivilliga i församlingen. Bäst fungerar det när man får göra det man vill, säger hon. 5.2.2021 kl. 11:24

Kolumn. ”Allt har sin tid” är ett tema som Predikaren och den svenske kompositören Börje Ring filosoferar kring. En människas liv har olika skeden som är tydliga: barndom, ungdomstid, vuxenliv och ålderdom. 5.2.2021 kl. 11:02

korsholm. Den kan vara väntad eller komma plötsligt. Ibland sprider sorgen ringar över ett helt samhälle. I församlingen finns lyssnande öron och stödjande händer. 5.2.2021 kl. 10:56

pargas. Sara Grönqvist sitter hemma i Pargas och jobbar på distans med att koordinera Kyrkans samtalstjänst. – När vi får prata om oss själva mår vi bättre. 5.2.2021 kl. 10:45

Kolumn. "Dagtid sökte de skydd i grottor eller bakom stora stenblock" 5.2.2021 kl. 10:43

Kolumn. Jag är svag för norska äventyrsdokumentärer. Kvinnliga äventyrare som trotsar väder, vind, ensamhet, matbrist och mörkrädsla för att följa drömmen om fjället eller skogen, skriver Jessica Bergström, som är kaplan i Mariehamns församling 5.2.2021 kl. 10:42