Ruth Vesterlund är församlingspastor i Kvevlax, Solf och Replot församlingar.

Välbehövlig vila för kropp och själ

Kolumn.

"Han leder oss på rätta vägar". Om att vara på väg, mot sommar, semester och nya utmaningar, och om att hitta en plats att vila.

4.6.2020 kl. 08:30

Den här kolumnen heter ”På väg”. Jag är faktiskt på väg att byta arbete och flytta till en annan församling. Året i Kvevlax, Solf och Replot är nästan till ända och sjunde juni börjar jag arbeta i Korsholms svenska församling, så jag kan säga, att jag faktiskt är på väg.

Och vi är alla också på väg in i sommaren. I skrivandets stund funderar jag på vad jag ska köpa för fröpåsar i år. Jag tycker om att ha ett eget trädgårdsland och få peta ner de små fröna på våren. Jag har nu förarbetat jorden, så det är bara att börja så. Jag funderar ut var jag ska så de olika grönsakerna, och vilka blommor jag vill ha i år.

Jag planerar för sommaren och väntar på semestern och jag kom att tänka på att jag gärna skulle tillbringa någon tid av semestern vid vatten någonstans. Var vet jag inte, för vi har ingen sommarvilla, men önskan att få vara vid lugna vatten längtar jag till. Jag tänker på Herdepsalmen, ”Herren är min herde, mig skall inget fattas, han låter mig vila på gröna ängar, han för mig till vatten där jag finner ro, han vederkvicker min själ, han leder mig på rätta vägar, för sitt namns skull.”

Efter en lång vinter längtar vi alla efter att få lite lediga sköna dagar. Och skulle man därtill få andas in litet sjöluft och höra vågornas skvalp och sjöfåglarnas läten, så skulle det vara till stor hjälp att få den avkoppling man behöver. En välbehövlig vila som både kropp och själ längtar efter. Ja, man skulle bli vederkvickt helt enkelt, som det står om i psalmen.

Och han för oss på rätta vägar, för sitt namns skull. Tack och lov för det! Semester brukar medföra en och annan semestertripp på olika vägar. Men huvudsaken är att vi denna sommar får komma in på den väg som leder oss närmare Herren, för då vi kör på den vägen kör vi tryggt.

Ruth Vesterlund

Väståboland. Anna-Greta Sandell sköter gravarna på Nötö och är begravningsentreprenör i Pargas. Jobbet har gjort att hon ser annorlunda på döden, men allra mest på livet. 28.10.2020 kl. 13:51

Kolumn. "Om man är trygg kan man leka monster och spöken." 28.10.2020 kl. 11:18

vanda. Jan-Erik Eklöf är verksamhetsledare för Stafettkarnevalen. Han är också kyrkligt förtroendevald och aktiv i HIFK. – Jag har svårt att säga nej, säger han 28.10.2020 kl. 09:56

Närpes. – På sätt och vis blir det vardag. Man inser att döden är en del av livet, säger begravningsentreprenör Per Göthelid. 29.10.2020 kl. 12:14

Kolumn. Jag var inte utbränd. Men det var nära. Jag har varit så trött de senaste åren. Inte bara fysiskt, utan i själen. 28.10.2020 kl. 16:34

Kolumn. Förr eller senare kommer vi alla att avlövas, skriver Mikaela Björk. 15.10.2020 kl. 16:20

jakobstad. Sara Löfs-Snellman och Gerd Erickson är nya diakoner i Jakobstads svenska församling. De vill vandra en bit på vägen med dem som behöver stöd. 15.10.2020 kl. 16:13

Borgå. Samfälligheten i Borgå siktar på ett miljödiplom. Miljötänk är nåd och uppmuntran. 14.10.2020 kl. 00:00

Kolumn. "Det är ett underbart tillstånd, men ibland leder det till skador …" 14.10.2020 kl. 00:00

sibbo. – Här springer älgarna, hjortarna och rävarna. Carola Rantti är husmor på Nilsasgården, församlingens mångsidiga lägergård. 14.10.2020 kl. 00:00

mariehamn. Titti Sundblom jobbar med smycken, hon är nämligen guldsmed. Hon är troende sedan länge. – Men det gör ju inte att jag är någon bättre människa. Jag har till exempel ett fruktansvärt temperament. 14.10.2020 kl. 00:00

Lokalt. Hej då perfektionisten! säger Tinca Björke, informatör i Mariehamns församling. 14.10.2020 kl. 08:00

Väståboland. ”För tjock klang och för osmidig, färdig för museet”, experterna dömde ut orgeln i Korpo kyrka på 1970-talet. Men så blev det inte. Nu firar den 150 år! 14.10.2020 kl. 00:00

korsnäs. Jobber tar inte slut när klockan slår fyra. Hon möter sina medmänniskor både som diakonen och som Hanna. 14.10.2020 kl. 16:50

Kristinestad. Den som besöker en sörjande människa kan bära med sig något som värmer, det ser stickcaféet till. För dem är handarbetet och gemenskapen lika viktiga. 14.10.2020 kl. 16:45