Robert Lemberg jobbar i Agricola svenska församling.

Jag har börjat längta

Växelverkan.

"Men nu är ju kyrkan inte bara en programproducent. Församlingen församlas."

19.5.2020 kl. 10:06

Jag börjar längta efter min församling. Nu vet jag ju att församlingsmedlemmarna egentligen inte har försvunnit någonstans. De finns kvar i sina hus och stugor. De fortsätter att betala kyrkoskatt och många av dem följer gudstjänster och andakter på nätet. Men jag saknar de riktiga mötena med människor.

Under mina år som präst i östra Nyland har jag lärt känna många människor. Vi har hunnit bygga relationer tillsammans. Jag har döpt, vigt och jordfäst. I vissa sammanhang har jag kallats ”familjepräst”, och det värmer hjärtat. Under det senaste dryga året har cirklarna vidgats, i och med att Agricola församlingarna skapats. Jag har lärt känna församlingsmedlemmar i Lappträsk, Strömfors, Liljendal och Lovisa. Det har känts bra och nätverket har vuxit.

I och med coronapandemin blev det ett abrupt slut på gudstjänsterna i vanlig mening. Vi stod väl alla ganska vilsna i det läget. Vad gör man i en organisation där en viktig funktion är att samlas? Och så kan man inte samlas. Jag är imponerad av hur snabbt församlingarna omorganiserade sin verksamhet efter den nya situationen. Kyrkan blev digital på nolltid. Det fanns både församlingsmedlemmar och anställda som kunde ta lyra. På några dagar flyttade församlingens gudstjänster, andakter, musikverksamhet, bibelstudier, barn- och ungdomsverksamhet ut på nätet.

Om man får tro uppgifterna om besökssiffror på nätet, har församlingen nu långt flera besökare på gudstjänster och program än tidigare. Det är bra, och det ligger en framtid i att strömma församlingsverksamhet. Men nu är ju kyrkan inte bara en programproducent. Församlingen församlas. Församlingen skapar möten, samtal och växelverkan. Och jag saknar församlingen.


Robert Lemberg är kaplan i Agricola svenska församling.

Robert Lemberg

jakobstad. Sara Löfs-Snellman och Gerd Erickson är nya diakoner i Jakobstads svenska församling. De vill vandra en bit på vägen med dem som behöver stöd. 15.10.2020 kl. 16:13

Borgå. Samfälligheten i Borgå siktar på ett miljödiplom. Miljötänk är nåd och uppmuntran. 14.10.2020 kl. 00:00

Kolumn. "Det är ett underbart tillstånd, men ibland leder det till skador …" 14.10.2020 kl. 00:00

sibbo. – Här springer älgarna, hjortarna och rävarna. Carola Rantti är husmor på Nilsasgården, församlingens mångsidiga lägergård. 14.10.2020 kl. 00:00

mariehamn. Titti Sundblom jobbar med smycken, hon är nämligen guldsmed. Hon är troende sedan länge. – Men det gör ju inte att jag är någon bättre människa. Jag har till exempel ett fruktansvärt temperament. 14.10.2020 kl. 00:00

Lokalt. Hej då perfektionisten! säger Tinca Björke, informatör i Mariehamns församling. 14.10.2020 kl. 08:00

Väståboland. ”För tjock klang och för osmidig, färdig för museet”, experterna dömde ut orgeln i Korpo kyrka på 1970-talet. Men så blev det inte. Nu firar den 150 år! 14.10.2020 kl. 00:00

korsnäs. Jobber tar inte slut när klockan slår fyra. Hon möter sina medmänniskor både som diakonen och som Hanna. 14.10.2020 kl. 16:50

Kristinestad. Den som besöker en sörjande människa kan bära med sig något som värmer, det ser stickcaféet till. För dem är handarbetet och gemenskapen lika viktiga. 14.10.2020 kl. 16:45

Kolumn. Kanske jag salufört kaffepausen lite extra. Kanske är det den jag själv minns från min barndom. För han frågade med glädje i rösten: "blir det kaffepaus?" 14.10.2020 kl. 16:31

Solf. Från bostad till barn- och ungdomsutrymme till förvaringsplats. Till slut fick Lovisas stuga nytt liv som loppis och café. I dag drivs verksamheten i missionsstugan av cirka 25 frivilliga. 14.10.2020 kl. 16:30

korsholm. När psalmsången begränsas av säkerhetsskäl får traditionella koncept bli digitala. Körer i alla åldrar leder virtuell allsång under två höstkvällar. 7.10.2020 kl. 08:55

Åbo. Åbo svenska församling arbetar aktivt för flyktingar. – Jag har insett hur ensam en människa kan vara, och hur mycket kontakt betyder, säger Malena Björkgren. 1.10.2020 kl. 11:37

Kolumn. "Jag tänker mig att lärjungarna sitter tysta och lite molokna där bredvid Jesus när han talat, för det är så jag känner mig när jag läser orden. Hur ska jag kunna bli som ett barn igen?" 1.10.2020 kl. 11:29

Väståboland. Anders Frostenson framstår som gemytlig, känslig, begåvad och lite bohemisk. Han skrev psalmer under promenader, ibland med en stav i snön för att inte glömma. 1.10.2020 kl. 09:56