Solveig Pått hoppas att man även högre upp i kyrkan skulle ta tag i och diskutera den digitala diskrimineringen.

Hur överbrygger vi den digital klyftan?

Solf.

Vi måste se dem som inte är med, säger Solveig Pått. När vi inte kan mötas ansikte mot ansikte hittas nya alternativ och lösningar, men hur blir det med dem som inte är digitala?

20.5.2020 kl. 08:31

Solveig Pått är medlem i församlingsrådet i Solf. Hon vill att vi kommer ihåg de människor som stängs ute när samhälle och kyrka blir digitala.

– De är många, många fler än man tror. Och det beror på olika saker.

Någon kan inte tekniken, andra har inte tillgång till de senaste apparaterna av ekonomiska skäl, eller för att de inte vill vara del i en slit-och-släng-kultur.

– Det finns olika anledningar till att folk inte är digitala.

Vi tänker oss lätt att alla idag har internet i sin smarttelefon. Men på en del områden, som där Solveig Pått bor med sin mamma, är täckningen bristfällig och att gräva ner bredband skulle kosta stora summor.

När samhället och kyrkan satsar på digitala lösningar kan budskapet som förmedlas bli att de som inte kan ta del av dem är andra klassens människor.

– Det är väldigt illa att alla inte har tillgång till allt. Speciellt i de här tiderna när församlingen har en väldigt viktig uppgift i att finnas till – speciellt för de äldre och de som känner sig oroliga.

Vi har mycket jobb framför oss

När Solfs församlingen funderade på hur de skulle få ut gudstjänsterna i coronatider var Facebook den första lösningen. Då frågade Solveig Pått: kunde man inte också sända dem i när-tv, som andra församlingar gjort? Nu har församlingen gjort ett försök att på det här sättet nå ut till lite fler.

Därtill håller diakonin kontakt med äldre församlingsbor per telefon. Efter gudstjänsterna hålls kyrkan öppen och det finns en präst på plats för de som vill komma och diskutera.

– Vi har mycket jobb framför oss för att nå alla.

Kanske man kunde ordna digikurser också i församlingens regi? slänger Solveig Pått fram.

Samhället blir överlag allt mer digitalt: de senaste nyheterna finns på nätet, alla slags bankärenden sköts lättast där.

– Jag har försökt fundera: Hur hjälper man? Jag hoppas att det också är någon annan som funderar likadant.

Nu när problemet kommit upp till ytan hoppas hon att man även högre upp i kyrkan skulle ta tag i och diskutera den digitala diskrimineringen.

– Jag vill ju inte säga sluta, för jag tycker att det är bra att man hittar de här alternativa sätten att nå ut med en gudstjänst, med barnverksamhet.

"Det är nog det häftigaste sociala mediet, den direktkontakten är fantastisk och något alla kan vara uppkopplade på."

Saknar sin hemförsamling

När Solveig Pått talar med äldre släktingar och bekanta om vad de saknar mest är det att träffa andra människor – kanske bara sitta i samma kyrkbänk, delta i en grupp.

– De var några som sa: tänk att jag aldrig trodde att jag skulle sakna det här så mycket.

Många över 70 som varit aktiva frivilliga i sin församling tvingas nu stanna hemma. Och människor som bor på äldreboenden, för vilka ett besök från till exempel diakonin kunnat vara en ljusglimt i tillvaron, får inte ta emot någon.

– Vi som kan och vill, vi ska ta upp telefonluren lite oftare och ringa och prata, som vän och medmänniska. Det hjälper mycket, säger Solveig Pått.

Hon har flera gånger tänkt på orden som hon hörde i en gudstjänst nyligen: ”Har du någon som ber för dig?”

– Det är nog det häftigaste sociala mediet, den direktkontakten är fantastisk och något alla kan vara uppkopplade på. Det känns så befriande och skönt att ta en stund och be, småprata med Gud en stund. Och vi kan alla be för varandra och bry oss om varandra en smula.

Emelie Wikblad

korsholm. Genom julutdelningen ser församlingens diakoni till att pengar, mat, gåvokort och mycket mer hittar fram till dem som behöver det mest. Varje bidrag är viktigt. 10.11.2022 kl. 15:23

Kolumn. "Varje församlingsmedlem och varje förtroendevald kan vara den där graden av förändring" 10.11.2022 kl. 15:00

Solf. Efter kring tjugo år av sämjoval i Solf är det nu dags för riktigt val. – Det är mer jobb för valnämnden, men en seger för demokratiska värden, säger Alf-Martin Haagensen. 10.11.2022 kl. 14:52

BORGÅ. På de orter där en biskop finns, finns också en domkyrkoförsamling och en domprost. Men vad betyder det, och är det något medlemmarna vet om eller är stolta över? 10.11.2022 kl. 14:42

Kolumn. "Däremot är jag inte alls avundsjuk på väljarna som står och fipplar med två valsedlar och undrar varför samma namn finns på två olika listor" 10.11.2022 kl. 14:39

sibbo. Lena Blomstedt tycker att diakonins uppgift är att hjälpa i det tysta – men också vara ett språkrör för de svaga i samhället, som kanske varken vågar eller kan höja sin egen röst. 10.11.2022 kl. 14:08

Kristinestad. Under en Pärlbandet-samling ska man få något för hela människan: andlig vägkost, god mat och något vackert för själen. 9.11.2022 kl. 23:11

malax. För kropp och själ – när biskopen med följe kom till Malax stod både gympass, diskussioner och festmässa på programmet. 9.11.2022 kl. 23:06

Kolumn. "Bråttom är ett ord som nästan ingen tycker om, det skapar mest gräl och sjuk mage." 27.10.2022 kl. 12:10

FÖRSAMLINGSVAL. Hon är församlingssekreterare i Johannes församling och just nu fullt sysselsatt med församlingsvalet. 8.11.2022 kl. 13:34

FÖRSAMLINGSVAL. Församlingsvalet är inte alltid lätt att förstå sig på. Vad sysslar de beslutande organen med? Och varför ska du rösta? 27.10.2022 kl. 12:25

BORGÅ. Snart finns det möjlighet att förhandsrösta i församlingsvalet på många olika platser i Borgå. Om röstningsprocenten höjs med fem procent blir det fest på terrassen. 27.10.2022 kl. 12:15

vanda. Anu Paavola jobbar just nu som sjukhuspräst vid Pejas sjukhus. Hon vill gärna föra fram att hon bemöter patienter också på svenska. Oftast pratar patienterna om helt andra saker än religion, men ibland stiger de andliga berättelserna fram – och ger kraft. 27.10.2022 kl. 12:05

KORSNÄS. I ”gruvon” i Korsnäs har Baltikumvännerna sitt högkvarter. Målet är att hjälpa – utomlands såväl som hemma. 26.10.2022 kl. 22:28

Kolumn. Snyggare, smartare, gladare … En stor del av livet kan handla om en önskan att bli annorlunda. Men tänk om vår uppgift inte är att vara någon annan? 26.10.2022 kl. 22:21