Påskmorgonen. I graven ligger bindlarna, men Jesus är inte där.

"Varför var de där människorna så dumma mot Jesus?" – Med barnen genom påskens berättelser

Solf.

Var passar påskharen in och varför har Jesus röda märken på händerna? Pyssel och legogubbar kan hjälpa till att göra påskens berättelse begriplig för barn.

7.4.2020 kl. 09:00

– Ofta har jag en påskvandring med barnen, antingen i kyrkan eller församlingshemmet, där jag placerat ut nattvarden i ett rum, situationen när Jesus fängslas i ett annat. Nere i källaren finns graven, säger Ebba-Stina Beukelman, som är barnledare i Solfs församling

Hon upplever att redan de lite äldre barnen i dagklubben kan ta till sig påskens berättelse. När barnen besöker kyrkan i Solf ser de altartavlan som föreställer korsfästelsen.

– Så det är bra att ta upp korsfästelsen också, för de funderar nog mycket kring det.

Församlingen har också en stor bildduk som föreställer Jesus och barnen, där Jesus är avbildad med röda fläckar i händerna.

– Barnen frågar varför han har det – några tror att han har målat med barnen och fått färg på händerna, andra vet om spikhålen.

Barngrupperna är lite olika, en del har mer kunskap med sig hemifrån, andra mindre. Ledaren måste närma sig materialet så att barnen kan ta till sig det. Hon använder olika sätt att åskådliggöra berättelsen, från legogubbar till landskap.

– Vi har gjort olika pyssel med den tomma graven, vi har byggt upp landskap och sått gräs. Det är så roligt att göra med barnen, vi har gått ut och samlat mossa och kvistar som har blivit buskar och träd.

Nästan varje år kommer frågorna om varför de där människorna var så dumma mot Jesus.

– Vi har ju berättat om hur Jesus hjälper och tröstar under hela året, så de tycker det är så orättvist att han måste dö. Då pratar vi om att det såg mörkt ut, men att Gud ändå hade en plan.

När de sår påskgräs talar de om att fröet inte kan växa utan att först begravas i jorden. De läser om Petrus och tuppen och talar om att vi människor inte klarar oss utan Guds förlåtelse.

– Det viktigaste som jag brukar betona är att det är tryggt med Gud, Gud är starkare än döden.


Påskens berättelser kan illustreras på olika sätt. I glasburkarna har påsklandskap byggts upp med naturmaterial.


Den här påsken ser väldigt annorlunda ut. Nu håller Ebba-Stina Beukelman kontakt med familjerna via Whatsapp-meddelandegrupper. Hon vill gärna uppmuntra föräldrarna att tala med barnen om påskens händelser, även om temat kan kännas svårt i jämförelse med till exempel julen.

Via meddelandegruppen skickar hon pyssel och tips, bilder med förslag på hur man bygger ett eget påsklandskap, och ber föräldrarna läsa påskens berättelser ur Barnens bibel.

– Jag får också respons, de skickar tillbaka bilder och visar vad de har pysslat.


Det går att sträcka ner en hand och rulla bort stenen från gravens öppning.

Emelie Wikblad
Foto: Ebba-Stina Beukelman

Väståboland. I Pargas har församlingarna och staden samarbetat på ett lyckat sätt. Resultatet är familjekaféet Jolla som bjuder på otvungen samvaro för andra året i rad. 2.9.2020 kl. 00:00

sibbo. Klubbar för barn och deras föräldrar har startat i Sibbo. Isabella Munck hoppas på en så normal höst som möjligt. 2.9.2020 kl. 00:00

Kolumn. Varken livet eller världen är simpla. De kan varken kontrolleras eller förutspås. 2.9.2020 kl. 00:00

Borgå. ”Hej! Snälla kan ni be för det här!” Så kan en vanlig fråga se ut i de bönegrupper Brenda Serralde Luna är aktiv i på Whatsapp och Messenger. 2.9.2020 kl. 00:00

korsholm. Bästa stunden på ett läger är när alla vågar släppa fasaderna, tycker hjälpledarna Wilma och Isabelle Lithén. I församlingen har de fått hitta en ledarroll och lärt sig mer om vad som händer bakom kyrkans kulisser. 2.9.2020 kl. 09:40

korsholm. Kyrkan borde finnas där människor är, på de sociala medier där yngre och äldre tillbringar sin tid. Ett annorlunda år har sänkt tröskeln för att ta itu med nya idéer och projekt. 2.9.2020 kl. 09:32

korsnäs. Kommundirektör Christina Båssar tycker om närheten och flexibiliteten som den lilla orten erbjuder. Församling och kommun står varandra nära här – och har återväxten som gemensam utmaning. 2.9.2020 kl. 09:31

Kolumn. Hur kan jag förmedla omsorg till dem jag bryr mig om? När vi inte kan röra varandra, när ansikten göms bakom munskydd. 2.9.2020 kl. 09:21

malax. Jenni Broo vill stå på de svagas sida. Nu jobbar hon med barn och trivs med att få berätta om Jesus. Hennes egen tro har förändrats med åren, att få svar på bön har gett den stadga. 2.9.2020 kl. 09:19

mariehamn. Angela och Sven Sjöberg bor i ett blått, gammalt hus som de kallar Muminhuset i Finström, på norra Åland. De är aktiva både i sin egen församling och i Mariehamn. 21.8.2020 kl. 13:23

Kolumn. Jag har under en tid fått agera byggare. Rätt snabbt insåg jag att jag med min fars gener och med god handledning klarar av att både såga med girsåg, hantera skruvdragare och borrmaskin, spackla och måla, lägga armeringsnät för fasadrenovering, dra ut stora gamla böjda spikar, banka ut en del för återanvändning och spika in nya långa spikar i hårt virke. Och vad roligt det har varit! 21.8.2020 kl. 13:31

bibelskola. Coronan satte käppar i hjulet för Benjamin Asplund som deltog i Surfing the Nations grundutbildning tidigare i år. Utbildningen kortades av och han fick lägga sina framtidsplaner på hyllan. 21.8.2020 kl. 11:21

VÄSTÅBOLAND. Solveig Björklund-Sjöholm är ny ungdomsarbetsledare i Väståboland – men hennes första tid i församlingen gick i coronans tecken. Nu sjuder hon av iver att få utföra sitt drömjobb. 21.8.2020 kl. 13:39

Kolumn. De senaste månaderna har vi fått anpassa oss till en ny tillvaro. Alla önskar vi nu att pandemin så fort som möjligt skall vika undan och att vi snart ska ha ett fungerande vaccin mot viruset. 21.8.2020 kl. 11:05

Sjömanskyrkan. Redan som ung hade Kirsti Wikström klart för sig att hon skulle börja jobba för sjömanskyrkan som pensionär. 21.8.2020 kl. 10:55