Skärtorsdagen är nu över. Mina värsta farhågor besannades inte. Jag klarade av nattvardsutdelningen trots mitt nyopererade knä. Men det var inte med någon stor marginal.  Jag hade haft skolgudstjänst och nattvardsutdelning på åldringshemmet. Mitt sjuka knä var färdigt trött. Men det gick – tack och lov!

För en tid sedan var det livlig debatt kring Jan Tunérs  radioandakt om när Abraham skulle offra sin son Isak. I debatten  framfördes bl.a. åsikten att Kristi offer på korset är något groteskt som inte hör vår tid till.

Dethär gav mig anledning att fundera litet över offer i största allmänhet. Är det möjligen så att allt tal om offer är något  förlegat som bordes rensas ut ur den kristna tron? Borde långfredagen avskaffas?

Jag skulle vilja påstå att offer är något som förekommer hela tiden också i vår tid. Man kan ibland läsa om att ett barn gått ner sig i isen och en vuxen har kastat sig i vattnet för att rädda barnet. Med risk för sitt liv och kanske med en besvärlig lunginflammation som följd har den vuxne räddat ett barn. Han har offrat en bit av sin hälsa och riskerat att offra sitt liv för att en annan skulle få leva.

I liten skala förekommer offer ideligen. En blodgivare offrar sin tid och kanske i viss mån sina krafter för att ett trafikoffer skall kunna få blod vid behov. En busspassagerare offrar sin bekvämlighet för att en äldre trött dam skall få sitta.
Den här världen har allt sedan syndafallets dagar varit sådan att offer behövs.Så kommer vi då till det största av alla offer, Kristi offer på Golgata kors. Det började ju redan långt tidigare. Att lämna himlens härlighet för att födas som människa i ett kallt och dragigt stall i Betlehem var ett offer. Men allt kulminerade på Golgata. Där bar Guds son straffet för mänsklighetens alla synder. Där är hjärtpunkten i vår kristna tro. Utan den finns ingen förlåtelse, inget glädjefyllt barnaskap, ingen öppen himmel. Kapar vi bort detta finns bara en tandlös snällhetslära kvar av den kristna tron. En sådan kan inte erbjuda någon hjälp varken när livet blir problematiskt eller när vi skall dö en gång.