Bloggarkiv

Anna Tikum
Anna Tikum
Anna Tikum har nyligen flyttat med sin fem månader gamla dotter Ronya och sin man Bertrand till Senegal. Följ med den första tiden i ett nytt land.

Familjen Tikum

31.10.2011 12:57
Äntligen är vi här! ”Vi”, det är jag Anna som ska bidra med blogginlägg för Kyrkpressen en månad framöver, Bertrand som är min man och vår lilla dotter Ronya som föddes i Finland i slutet av maj. ”Här”, det är Senegal. Vi är utsända av Finska missionssällskapet (FMS) för att arbeta i Senegal, ett land som är nytt för oss alla tre. Bertrand har varit här sedan februari, men jag och Ronya anlände för bara några veckor sedan. Det är Ronya som är orsaken till att vi levt på skilda håll en tid. I samråd med läkare tyckte vi att det var bäst att inte höggravid åka till ett för mig helt nytt land och till ett område med ganska mycket malaria. Vidare tyckte vi att det sedan efter förlossningen var bäst att jag innan jag flyttade till Senegal fick vänja mig vid att vara mamma några månader bland människor som jag känner, i miljöer som är bekanta och på språk som jag förstår. Allt det här är överstökat nu: graviditet, förlossning och första månader av att vara mamma. Och nu, äntligen, får vi vara tillsammans och börja lära oss vad det innebär att vara familj. I Senegal.
Jag är mammaledig till nångång i februari. Sedan påbörjar jag mina arbetsuppgifter. Jag kommer att fungera både som koordinator för fadderbarnsarbete och som FMS:s informatör. Det här är ramarna för vad mitt liv är just nu och den närmaste framtiden. Eftersom jag ännu inte arbetar kommer bloggen att präglas av små vardagsdetaljer från att vara nybliven mamma i ett för mig alldeles nytt land. Men kanske det också kan intressera någon bloggläsare!
Ännu några ord om Bertrand. Han är från Kamerun. Vi  träffades  i Finland för några år sedan när han kom dit för att ta sin magisterexamen i ekonomi. Till Bertrands arbetsuppgifter här i Senegal hör att vara finansiell rådgivare för den lutherska kyrkan. Jag har ännu inte riktigt koll på vad det är han egentligen gör, men han lär ha ganska mycket att göra också med finska statens  biståndspengar som kanaliseras via FMS för olika biståndsprojekt i Senegal.
Så här såg vi ut ett par veckor efter att Ronya föddes. Bertrand var i Finland några veckor i samband med förlossningen.
Ronya och jag på trappan till vårt gula blå-ljusröda hem i Senegal.
Far och dotter är återförenade.
Anna Tikum
5.11.2011 10:20
Nadine: Tack! jo, det är spännande med allt det nya....

Camilla: Tack för tankarna om boken! Vi hörs!!!
CamillaB
4.11.2011 23:22
Hej, måste bara kort skriva att det ska bli jätteroligt att få följa din blogg! Jag läste din bok i början av sommaren och ända sen dess har jag tänkt mejla dig för att säga hur väldigt bra och berörande den var. Resten av den historien kommer kanske en annan gång på annan plats. :) Nu blev jag iallafall himla glad när jag läste i KP att du ska blogga på deras hemsida. Hoppas verkligen att du bloggar längre än en månad. Er dotter är verkligen söt som socker. :) Med önskan om en fin helg borta hos er!
Nadine
3.11.2011 22:01
Stort grattis Anna! Vad roligt att läsa i KP att ni fått en dotter:) Lycka till med det nya spännande livet i Senegal!
Anna Tikum
2.11.2011 16:52
Amanda: Tack för de fina orden om min bok!!

Alla andra som kommenterat: Vad roligt att höra av er och få kommentarer. Tänk att nån läser min blogg!!!
Amanda Audas-Kass
1.11.2011 22:05
Hej, Anna!
Jag vill bara tacka dig för din välskrivna, rörande och viktiga bok. Jag tyckte om den. Tack för att du berättar.
Amanda
Milla
1.11.2011 21:29
Hej Anna!!

Va härligt och spännande liv du lever!! Wau... Ska bli så rolgit att få följa med er vardag lite...
Ronya är super gullig! Grattis!!

Kramar från Kokkola! <3
Anna2
1.11.2011 20:53
Hej! Roligt med regelbundna rapporter den här vägen! Spännande! Kram!
Lena Salo
1.11.2011 20:17
Grattis till lilla Ronya!! Vad roligt att få följa med hur ni har det, här på KP! Önskar er all välsignelse i ert liv och arbete där! Stor kram! Lena m. fam.
boktok73
1.11.2011 17:17
Skoj att nu få följa med er vardag! Ha det så bra! Kram, M
Nina Fabritius-Ylitalo
1.11.2011 16:08
Härligt Anna, vilken trevlig överraskning med blogg, vi här i Ekenäs församlings missionskrets kommer att följa mer ert liv där i Senegal, det känns nästan som att vara med på ett hörn, via bloggen alltså : )) ni skall vara välsignade, alla tre, och alla de människor ni kommer i kontakt med där : )
annehietanen.ratata.fi
1.11.2011 15:02
Äntligen! Som jag väntat efter november! Och Ronya har ju vuxit helt otroligt.

Nu skall jag försöka hålla mig från att kommentera som en galning varje dag! :)
Karin Erlandsson
1.11.2011 12:51
Vad roligt Anna att läsa om ert liv! Jag ska följa dina skriverier. Ha gott!

PÅSK. Påsken kan ses som en kulmination av känslor. Men egentligen kunde man säga att det är påsk året om när man ser till hela känslospektret av misslyckanden, lidande, felsteg, förlåtelse och att livet fortsätter, konstaterar Patrica Strömbäck. 5.4.2023 kl. 18:00

GLÄDJE. Ester Laurell har en medfödd inneboende livsglädje. Den har hon fått i sitt barndomshem och i sina tonårs första kristna gemenskap. Sedan följde en 40 års paus då livet fyllde på med annat; erfarenhet, upplevelser, sorger, som i dag ger hennes glädje djup. 9.4.2023 kl. 17:00

PEDERSÖRE. Kyrkoherden i Petrus församling i Helsingfors, Daniel Björk, söker motsvarande tjänst i Pedersöre. Han är den första som söker tjänsten, vars ansökningstid går ut den 19 april. 7.4.2023 kl. 17:15

sorg. Sorgen drabbar oss alla, förr eller senare. För den som kämpar sig igenom den kan långfredagen komma som en lättnad. KP talade med Katarina Gäddnäs dagen efter att hon jordfäst sin pappa. Hon tycker om långfredagens gudstjänst för att den är avskalad och hjärtskärande. Som våra liv, ibland. 7.4.2023 kl. 10:00

KOLUM. Kanske du vågar gå in i en kyrka, sätta dig längst bak och se på altaret som är draperat i svart. Kanske du kan sörja dina osynliga sorger. Kanske du kan sörja krossade drömmar, skilsmässor, missfall, husdjur och att ingen älskade dig så mycket som du behövde. 7.4.2023 kl. 10:53

Ukraina. Folket i Ukraina lider. De dödas, lämlästas och tvingas lämna sina hem. Familjerna är trasiga och lever under konstant tryck. Man vet inte vad nästa missil träffar. Pastor Oleksandr Pokas vill ändå inte jämföra det med Kristi lidande. Kristus är unik och hans lidande kan inte jämföras med någon persons eller nations, säger han. 6.4.2023 kl. 15:33

STRUKTUR. En utredning av församlingsstrukturen i Korsholm inleds i vår. – För att vi ska kunna säkerställa verksamhet i alla församlingar måste något göras, säger Mats Björklund som är kyrkoherde i Korsholms svenska församling. 5.4.2023 kl. 16:18

Åland. I Getakören är den yngsta sångaren fem år och de äldsta pensionärer, huvudsaken är att ha roligt – och kören dirigeras av rullstolsbrukaren Miina Fagerlund som dirigerar med ansiktet när armarna inte orkar. ”Graven är tom!” ska de sjunga triumferande i påsk. 5.4.2023 kl. 14:15

ORD. Räck upp handen den som vet varifrån dymmelonsdagen fått sitt namn! Och visste du att memman kanske också propsar på att vara lite religiös om man tittar långt tillbaka i tiden? Ifall du aldrig fått koll på när påsken infaller: Skyll på de tidiga kristna! 5.4.2023 kl. 11:54

KOLUM. Biskopens påskhälsning är en inbjudan att vandra vägen tillsammans och med Gud. 8.4.2023 kl. 08:00

gospel. Gospelgurun Ragnhild Hiis Ånestad leder gospelkören Oslo Soul Children. Hon besöker Helsingfors i april för en körfestival för barn och unga. 3.4.2023 kl. 08:00

Helsingfors. Mathias Sandell gillar den gamla musiken som hör ihop med stilla veckan inför påsk. Han är musikmagister från Sibelius-Akademin och vikarierar som kantor i Petrus församling. 23.3.2023 kl. 08:43

USA. När en tornado var på väg mot den amerikanska staden Amory i Mississippi valde meteorologen Matt Laubhan att börja be – mitt i direktsändning. 30.3.2023 kl. 11:37

Kolumn. Under fastan går jag med lärjungarna till Jerusalem. Liksom lärjungarna är jag varje år oförstående när Jesus undervisar om sin död. 28.3.2023 kl. 16:23

betraktat. Kanske kan vi, på samma sätt som den lame mannens vänner, bära fram oss själva och varandra inför Gud? 6.10.2024 kl. 14:06

POLARISERING. Att tycka om människor som delar våra värderingar är naturligt, och det kan vara riktigt bra för samhället! Men om vi börjar tycka allt mer illa om ”de andra”, de som inte är, eller tycker, som oss. Då polariseras vi. Forskarnas råd för att inte bli så svartvit: umgås med någon som inte tycker som du. Ni behöver inte omvända varandra. 4.10.2024 kl. 20:22

Personligt. När Tove Uvemo Söderbäck var tonåring hade hon inte tid att bli konfirmerad. När hon senare i livet tog tag i saken förändrade det hennes livsbana. Nu studerar hon för att bli diakon. 3.10.2024 kl. 13:53

kallelse. När Fanny Sjölind var föräldraledig för tre år sedan insåg hon vad hennes kallelse var: Att kombinera tron och sången. – Och att följa Guds vilja i det vardagliga och att använda de gåvor jag fått. 2.10.2024 kl. 19:28

PANIKÅNGEST. Han vet precis när det började. Han var 23 år och det var några dagar efter att han och hustrun Maria gift sig. De skulle äta middag vid en restaurang vid Replotbron. 1.10.2024 kl. 21:36