Ett talko i tankearbete

Mia Anderssén-Löf 05.07.2025

Vinden inifrån stan för med sig med en doft jag inte känner igen och jag andas in den. Semesterns första djupa andetag.

En vän berättade att hon brukar baka havreflarn på sin första semesterdag. Hon gör det för att markera att nu har hon semester och tid för göra i sig onödiga men trevliga saker.

”Vad vill du göra med din semester?” frågade min älskade när jag kom hem från domkapitlet i eftermiddags och slängde mig i en solstol. ”Jag vill skriva,” svarade jag.

Jag älskar att skriva. Eller snarare är det tankar och tankeutbyte som jag älskar. Jag älskar utmaningen att försöka få ord på det obestämda. Jag älskar att se det som var en vag känsla, en halvtänkt tanke, få form och bli tydlig i ett samtal.

Och kanske är det en tolkning som kräver lite viljestyrka, men jag tänker att en skriven text är ett samtal – om än lite styvt och otympligt, eftersom jag inte kan höra vad du tänker.

Appropå tankar, håller jag på att läsa Filosofia raakana: johdatus kyyniseen realismiin av Timo Airaksinen. Han skriver att det är omöjligt att förstå en annan människa. Våra inre världar kommer aldrig att mötas. Det är miljontals ljusår från en värld till en annan. Avståndet från dig till mig kräver mer än en livstid att överbrygga.

Orden vi använder har olika nyansskillnader hos olika människor, också mellan oss som pratar samma språk. Våra erfarheter och kontexter påverkar hur vi använder och förstår ord. Därför kommer vi aldrig att prata samma språk, även om vi pratar samma språk. Därför förblir var och en av oss som en ensam galax i universum. Ett lost case, menar Airaksinen.

Men kanske är jag inte tillräckligt cynisk för Airaksinen, för jag ser inspirerande utmaningar. Ju mer man pratar med någon, desto bättre blir man på att läsa den andra. Man noterar ordval, känner igen tonlägen och dynamik. Minspel och kroppspråk.

En utmaning är alltså att ge varandra ännu mer tid, lyssna ännu noggrannare. Man kan också göra sig själv mer läsbar genom att vara tydlig och modig.

Men det är kanske inte den största utmaningen.

Att veta vad det är man vill berätta – att känna sig själv och sin inre värld – är kanske en ännu större utmaning. Att stå stilla så länge att man hinner förstå vad det är man ser kräver numera ett medvetet beslut, en rutin – kanske t.o.m. en livsstilsförändring.

Tidsandan är en stark underström. Det är lätt att låta sig föras av den.

Och det tror jag är en av orsakerna till att populistisk politik får understöd också i en värld som borde vara upplyst, medveten och självledande. Om man inte leder sig själv, om man inte tar sig tid att tänka, blir man sårbar för enkla lösningar. Förenklade lösningar.

Tänker vi efter, vet vi bättre.

Vi vet bättre än att Finlands flyktingpolitik är orsaken till välfärdssamhällets kollaps.

Vi vet bättre än att incels är en slaggprodukt av jämställdhetsarbetet, med självmordsstatisk och könsrelaterade våldsdåd som följd.

Vi vet att en sval sommar inte betyder att den globala uppvärmningen är ett påhitt. Vi vet att det inte är hållbart att tänka att finländska koldioxidutsläpp inte är något att bry sig om eftersom vi är en så liten del av världen.

Vi vet att det bara var i filmer på 90- och 00-talet som allt slutade lyckligt eftersom USA alltid räddar världen.

Vi vet bättre än att tro att så länge en stat är en demokrati, är allt som det ska. Idag vet vi att en demokrati är bra eller dålig, allt i relation till hur informerade val de röstberättigade gör – och under förutsättning att demonkratins integritet försvaras, i varje ny tid.

Vi vet bättre än att bekänna marknadsekonomin som världens enda okränkbara kraft och villkor.

Vi vet bättre än att tro att matbuden på elscootrar är självständiga företagare som har förutsättningar att själva se till sina arbetsvillkor och sitt socialskydd.

Vi vet bättre än att tänka att Guds beskydd inte räcker till för den som hittar ro i något annat än bekanta uttryck för andlighet, och vi vet bättre än att tro att människan kan prestera sin egen frälsning och få frid av sin egen kraft.

Vi vet bättre än att tro att några bärande röster och institutioner i kyrkan bestämmer vem och vad Gud välsignar.

Jag tror på människans förmåga att lyssna, tänka och växa. Jag tror att Gud hjälper sin värld och sin mänsklighet. Därför tror jag också att världen kan bli mer rättvis och hållbar. Livet, i all sin skörhet, kan vara skönt och vackert.

Men inte utan medvetenhet och vilja.

Världen behöver ett talko i tankearbete.

kyrkoherdeinstallation. På onsdagskvällen fick Matteus församling i Helsingfors en ny permanent kyrkoherde då Patricia Högnabba välsignades till tjänst. Församlingen har bland annat profilerat sig med ett starkt ungdoms- och musikarbete och det genomsyrade också hela installationsmässan. 13.9.2023 kl. 23:26

PEDERSÖRE. Oberoende av om Daniel Björk jobbar i Petrus eller Pedersöre är ett uppdrag exakt det samma – att kämpa mot byråkratin. 13.9.2023 kl. 19:00

tro. Merete Mazzarella kan inte säga om tron på Gud ”fungerar”, men hon vet att hon har glädje av den. – Jag tycker att tro är det enda som kan hjälpa mot en känsla av skuld. 13.9.2023 kl. 10:00

FÖRETAGSAMHET. Tre präster och teologer jobbar med bas i Kronoby med att coacha företagare. Ganska lite behöver översättas från ”kristendomska” till vardagsspråk, säger de. Att vara företagare handlar om livets grundfrågor. Om allmänmänskliga saker som också Jesus har talat om. 12.9.2023 kl. 13:25

teve. En av dem talar i tungor, en vill vara talesperson för sexuella minoriteter och en har studerat karismatiska rörelsers destruktivitet. En rykande färsk serie om Borgå stifts biskopar har premiär idag. 11.9.2023 kl. 18:00

VANDA SVENSKA FÖRSAMLING. Snart kan det finnas en engelskspråkig pastor i Vanda svenska församling. Engelskspråkiga tjänster i svenska församlingar hör till ovanligheterna. 8.9.2023 kl. 10:19

BISKOPSMÖTET. – Saker som vi har tigit om i kyrkan är vanligtvis de samma som vi har tigit om i det finländska samhället. Så är det att vara folkkyrka, sa biskopen i Esbo stift Kaisamari Hintikka i sitt tal vid biskopsmötets öppnande i Kyrkslätt idag. 5.9.2023 kl. 14:30

Kolumn. I år firar diakonin i Tyskland 175-årsjubileum. Startpunkten för diakonin var Johann Hinrich Wicherns tal vid Evangeliska kyrkans kongress den 22 september 1848. Han förespråkade ett nätverk av ”kärlek som räddar”. Den moderna diakonin föddes 1.9.2023 kl. 13:56

NY BISKOP. TD Mari Parkkinen vigs och välsignas till ämbetet med Guds ord, bön och handpåläggning i en mässa i S:t Michels domkyrka söndag 3 september klockan 10. Vigningen förrättas av ärkebiskop Tapio Luoma med assistenter. 2.9.2023 kl. 10:00

Äktenskap. Ett nytt land, ett nytt trossamfund och en tuff period ledde Borgåborna Pelagia Mitsitsou och Dimitris Amaxopoulos till ett beslut. 31.8.2023 kl. 14:00

rasism. Vid folkhögskolan med fokus på utlänningar som lär sig svenska är rektor Catharina von Schoultz orolig för den nya vågen av rasism. 30.8.2023 kl. 20:00

musik. Systrarna Britt-Mari och Gun-Helen Andtfolk har uppträtt över 1 500 gånger och är en dynamisk duo. De båda systrarna är öppna och välkomnande, men då vi pratar om tuffare saker blir orden färre. 30.8.2023 kl. 17:32

ETT GOTT RÅD. ”Lär dig lyssna. Ta auktoriteter med en nypa salt.” Det ärnågra av de goda råd baptistpastorn och gymnasieläraren Jan Edström skulle ha gett till sig själv, den 20-åriga Jani. 31.8.2023 kl. 20:00

UNDERSÖKNING. Kyrkpressen bad präster anonymt berätta vad som ligger bakom känslan av att vara utbränd. 30.8.2023 kl. 10:00

FÖRSAMLINGSFÖRBUNDET. Ina Laakso tar tillfälligt över Församlingsförbundets verksamhet. – Det är inspirerande och spännande. Jag ser fram emot det – hoppas vi ses! 28.8.2023 kl. 15:02

sjukdom. Isak Snellman och Johanna Sundqvist-Snellman är i 20-årsåldern, men har redan tvingats hanterat nästan tio år av sjukdom tillsammans. De har blivit vana vid att ställa om och leta lösningar – men oron, tröttheten och dialysen har de alltid med sig. 26.3.2025 kl. 14:22

Lokalt. Tacos och lovsång står naturligtvis på programmet när Replot församling bjuder till Tacom och lovom-söndagar i församlingshemmet. 25.3.2025 kl. 16:48

hopp. – Hopp är inget som kommer till oss som en skänk från ovan, säger Heidi Juslin-Sandin. Tvärtom menar hon. 24.3.2025 kl. 18:48

psykologi. När Trump skällde ut Zelenskyj i Vita huset betraktade den kristna terapeuten Markku Veilo scenen med intresse. – Det var ett klassiskt exempel på hur en människa reagerar utifrån sina känslolås och inte klarar av att bete sig vuxet, säger han. Men vi har alla en del i oss som exploderar eller imploderar oväntat – och den kan vi jobba med. 20.3.2025 kl. 10:01

Begravningsplatser. Runt om i Svenskfinland finns små begravningsplatser som drivs av föreningar eller sammanslutningar. Två begravningsplatser stöds av den lokala församlingen eller samfälligheten. 19.3.2025 kl. 10:00