Tankar om döden

Catherine Granlund 29.04.2024

Jag gråter när min hund dör, jag gråter när min pappa dör och jag gråter när min klient dör som jag lärt känna under år som gått.

När jag var liten och stod i Minervaskolans festsal och man talade om något som jag borde vara ledsen över men inte kände något inför, brukade jag tänka på att vår bassethund Jolly dött och så såg jag passligt ledsen ut eller började gråta. (När jag inte ville gråta tänkte jag på Borgbacken).

Jag blir aldrig klok på döden. Unga dör, rycks bort eller pinas av långvarig smärtsam sjukdom. Gamla dör efter kanske 40 år liggande på anstalt mest omedvetna om tillvaron. Det händer att ett äkta pars gemensamma önskan om att få dö samtidigt uppfylls. Andra rivs isär obarmhärtigt tycker man – och fel person först: Hur ska den andra parten klara sig när den handlingskraftigare dog först? Spädbarn dör. Andra dör inte fast hur de försöker med droger eller misslyckade självmord. Hälsofanatiker dör i kancer och minnessjukdomar och rökande chokladätare lever länge och väl. Det finns ingen rimlig reson. Ingen kan tänka ut hur det ska gå med döden, ändå levererar den ena forskningen efter den andra tips om att kunna leva några månader mer, något år till.

Döden har mist sin udd, skriver Paulus. Döden är en vinst, säger samma man, för då möter vi Jesus.

I veckan stod jag och betraktade en människa som var på slutrakan av sitt liv. Jag tog mig tid att ta in henne i mitt medvetande. En vecka tidigare hade vi delat nattvard; ätit varsin halva av samma oblat och druckit några droppar vin. Händer som rörde. Kroppar som förstod. Vid det sista mötet var jag redan ensam. Så nära utan henne.

Jag har aldrig varit i krig och sett människor sprängas i bitar runt omkring mig - människor som jag just talat med eller delat korso med. Jag har aldrig sett ett barn dö. Men jag anar att det inte då finns ord.

I det svåraste eller mest underbara saknar orden betydelse. Då behövs närvarande kroppar.

Jesus har lovat vara med. Vi får ta det halmstrået. Döden på jorden är tom och kall. När kistan glider bort i krematoriekapellet och dörren sluts påminns jag alltid om slutgiltigheten. Ensamheten. För varje älskad människa lämnar ett tomrum efter sig. Vi får välja att tro att det finns en bättre tillvaro. Att vi möts igen. Ingen vet. Men tron är som en underjordisk bäck.

Kyrka. Frälsningsarméns territorium Finland och Estland får nya ledare till hösten. 25.5.2008 kl. 00:00

Samhälle. Utvecklingsdirektören Markku Rimeplä vid Utbildningsstyrelsen anser att det borde vara möjligt för alla skolelever att delta i samma religionsundervisning. 24.5.2008 kl. 00:00

Världen. Kyrkans Utlandshjälp sänder tillsammans med Norska kyrkans utlandshjälp (NCA) fyra vattenreningsapparater till Burma. 23.5.2008 kl. 00:00

Kultur. – Jag började måla i tjugoårsåldern och har hållit på i fyrtio år, berättar Markku Katajisto. 23.5.2008 kl. 00:00

Världen. EU:s medlemsstater sviker sina löften om att öka biståndet. Under 2007 sjönk biståndet från länderna i EU med över 10 miljarder kronor. 22.5.2008 kl. 00:00

Samhälle. Den iranska kurdiska kvinnan Naze Aghai ska beviljas uppehållstillstånd. 22.5.2008 kl. 00:00

Människa. Högt uppe i tornet, på sjukhuset Barnets borg i Helsingfors, har barnpsykiatern Fredrik Almqvist sitt rum. Vägen dit har varit lång men självklar. 22.5.2008 kl. 00:00

Människa. Hon studerar hälsovård och har hittat sin egen balans mellan somalisk och finländsk kultur. 22.5.2008 kl. 00:00

Nina Österholm. 22.5.2008 kl. 00:00

Ledare. Allt har sin tid, allt som sker under himlen har sin stund, säger Predikaren. Födas har sin tid och dö har sin tid, plantera har sin tid och rycka upp det som planterats har sin tid. Dräpa har sin tid, och hela har sin tid. Bryta ner har sin tid, och bygga upp har sin tid. Gråta har sin tid, och le har sin tid. Sörja har sin tid, och dansa har sin tid. Kasta bort stenar har sin tid, och samla ihop stenar har sin tid. Och så vidare. 22.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Stina Lindgård blir chef för familjerådgivningen i Borgå. 22.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. En bred manifestation av det finlandssvenska kyrkliga livet och av hur viktigt det är. Det är vad biskop Gustav Björkstrand hoppas att höstens stiftsdagar i Jakobstad ska bli. 21.5.2008 kl. 00:00

Världen. Jesajas bok, den bäst bevarade dödahavsrullen och den äldsta hittade kompletta bibelboken, ställs tillfälligt ut på Israel-museet. Rullen är 2 100 år gammal och visas för allmänheten i tre månaders tid. 21.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. På söndagen vigdes rekordmånga diakoner till tjänst i Borgå stift. 20.5.2008 kl. 00:00

Kyrka. Stiftsfullmäktige gav tre av sina ledamöter ansvar att föra vidare ärenden som behandlas på Ungdomens kyrkodagar (UK). 20.5.2008 kl. 00:00

Bok. Kyrkpressens redaktör Sofia Torvalds tilldelades i söndags, på Runebergsdagen, ett av Svenska litteratursällskapets litteraturpris. 6.2.2017 kl. 12:23

mening. I sin färska bok skriver Merete Mazzarella om det som är så stort att det nästan blir pinsamt. 2.2.2017 kl. 09:04

profilen. – Oberoende om vi vill inse det eller inte är ungdomarna den framtida kyrkan, säger Cecilia Alameri, teologistuderande, underlöjtnant i reserven och förespråkare för ungas delaktighet i kyrkans beslutsfattande. 2.2.2017 kl. 13:29

äktenskapet. I en enkät som Kirkko ja kaupunki och Helsingin Sanomat låtit göra framgår det att bland annat kyrkoherden i Vanda svenska församling kan tänka sig att upplåta församlingens kyrksal för vigsel av homosexuella par. 31.1.2017 kl. 15:36

vigselrätt. Ärkebiskop Kari Mäkinen har inte gett prästerna tillstånd att viga homosexuella par. Hans öppningstal på biskopsmötet har väckt diskussion. 30.1.2017 kl. 14:02