Klara av att se

Mikaela Westerling-Nylund 17.11.2023

Anna Sourander, journalist på ÖT skriver i en kolumn i slutet på oktober att vi är skyldiga att inte vända bort blicken från lidandet den civila befolkningen genomgår i Gaza och i Israel. Endast om omvärlden aktivt försöker påverka läget kan det bli fred. Det här blogginlägget ska inte handla om den förfärliga konflikten, utan mer på rätten att också skydda sig själv. Visst är det sant att mänskligheten och speciellt vi medborgare i trygga nordiska välfärdsstater har ansvar för att se och hjälpa lidande människor över hela världen. Om fler människor gjorde något konkret för nöden i världen, skulle världen se bättre ut.

Men, det finns också människor som inte i vissa stunder kan ta in mer världssmärta, på grund av att de redan har för mycket ångest, för mycket rädsla. Jag känner mig oftast för överdrivet empatisk, tar alldeles för lätt åt mig och tror att saker är mitt fel. Då är det kanske förståeligt, om än lite barnsligt, att min första reaktion på Hamasattacken, var känslan av att nu räcker det, kan inte de där terroristerna förstå att världen brinner utan att ställa till ännu med mer våldsdåd. Sådana saker brukar ju förstås inte hindra terroristorganisationer. Kanske är det då bra att påminna sig om att fast jag är delskyldig till den globala uppvärmingen, till att ha undermedvetna fördomar och till att samla skatter på jorden så är jag faktiskt inte det minsta skyldig till Rysslands angreppskrig eller Israel/Palestina-konflikten. Förstås ska det ju inte hindra en att göra det man kan för att göra världen bättre.

Men till er andra som också är känsliga människor vill jag säga: ingen behöver vara en jourande misärskådare. Vi behöver inte känna starka känslor för alla konflikter i världen samtidigt. Det här tangerar också vad jag tänkt om förbön. Förstå mig rätt, jag tror på att förbön är ett sätt att vara med om att bära varandras bördor. Ibland kan det bli för mycket bördor att bära, om det för ofta slungas nyheter om bekantas dödliga sjukdomar. Tyvärr väcker förbön för sjuka ibland rädsla i mig själv för samma sjukdomar. Samtidigt är det en stor trygghet att veta det finns många som ber ifall det behövs. Jag har på senare tiden märkt att bön också kan användas lite som en tvångshandling. Jag märker att jag berättar åt Gud alla saker som inte får hända, som att jag på något sätt försöka kontrollera att Gud inte missar något. Då kan det till och med hända att jag borde nöja mig med en kortare bön som jag inte upprepar, eftersom bönen blir en sorts orospåminnelse.

Helsingfors. – En sång som börjat som en stund mellan bara mig och Gud kan få betyda något för en annan människas vandring med Gud. 6.8.2024 kl. 12:55

val. Församlingspastorstjänster tillsätts inte genom offentligt ansökningsförfarande. Domkapitlet begär församlingen om ett utlåtande om dem som anmält intresse och fattar sedan beslut om förordnandet med utlåtandet som grund. 5.8.2024 kl. 13:39

SOMMARLÄGER. – Att vara tillsammans handlar om ett grundbehov som vi alla bär på, säger Matti Aspvik, verksamhetsledare för förbundet Kyrkans Ungdom. 27.7.2024 kl. 20:50

Kolumn. Som barn minns jag att det var roligt när någon hade ordnat skattjakt för en. Det kunde vara i skolan, på någon födelsedagsfest eller i juniorerna. Man fick en karta i handen, några uppgifter att tänka på och sedan ut för att leta. 20.7.2024 kl. 11:55

PRÄSTER. Över 400 gudstjänster, dop, vigslar och begravningar på ett år – det kan tre präster i en medelstor finlandssvensk församling få dela på. Prästernas arbetsmängd varierar stort från församling till församling, visar Kyrkpressens granskning. 15.7.2024 kl. 10:00

Lokalt. Bibeldag med Jesu föräldar som tema ordnas i Solf. Det är länge sedan vi haft nån bibelfördjupningsgrej, konstaterade styrelsen för Kyrkans ungdoms krets i Solf–Sundom och gjorde slag i saken för att rätta till det. 11.3.2025 kl. 15:33

Kolumn. I många år kände jag att jag inte hörde hemma någonstans. Jag växte upp i södra Afrika, dit mina farföräldrar hade åkt för missionsarbete. När vi flyttade tillbaka till Finland hade jag länge svårt att svara på frågan varifrån jag kommer. 11.3.2025 kl. 13:30

Personligt. För länge sedan blev Christer Åberg utsatt för ett knivhuggningsförsök. – Jag blev osedd. Men jag var ung då och hade krafter att komma vidare. Nu är jag äldre. Jag har inte tilräckligt med motkrafter i mig. Jag har märkt att min förmåga och kraft att bearbeta ensam är sämre. 10.3.2025 kl. 14:54

mariehamn. För Frans Erlandsson blev församlingens ungdomsgård en plats där han såg sig förvandlas socialt. 10.3.2025 kl. 14:32

kyrkomusik. Hela sitt liv har John L Bell jobbat utanför boxen och skapat något nytt: en ny liturgi, ett nytt sätt att läsa Bibeln, ett nytt sätt att sjunga. 6.3.2025 kl. 15:55